Olivers föräldrar anklagades för att ha misshandlat honom. Men det påstådda nyckelbensbrottet visade sig vara en varböld Foto: Lisa Mattisson
Olivers föräldrar anklagades för att ha misshandlat honom. Men det påstådda nyckelbensbrottet visade sig vara en varböld Foto: Lisa Mattisson
Gabriel Otterman Foto: Sven-Olof Ahlgren
Gabriel Otterman Foto: Sven-Olof Ahlgren

De fick rätt mot skakläkarna

Publicerad

Oliver, 11 månader, blev ett av de första offren i jakten på misshandlande föräldrar.

Förfärade såg föräldrarna på medan sonen blev allt sämre under läkarnas ingående misshandelsprover.

Men allt var ett misstag - det påstått krossade nyckelbenet var en varböld.

"Jag behöver inte göra någon som helst undersökning. Detta är en solklar nyckelbensfraktur".

Det är måndagen den 25 maj 2005 på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Lars och Lena har just anklagats för att ha krossat nyckelbenet på sin 11 månader gamla son Oliver.

Och nu händer allting snabbt.

Några år tidigare har den så kallade Mio-gruppen etablerats på sjukhuset. Gruppen har, starkt inspirerade av amerikansk forskning, inriktat sig på fall av barnmisshandel och i synnerhet diagnosen shaken baby syndrome, skakvåld.

Utreder inte andra orsaker

Inne på ett mottagningsrum sitter nu föräldrarna Lars och Lena bredvid sin 11 månaders son Olivers sjuksäng när de får anklagelsen från läkaren att de misshandlat sin son.

Larmklockorna ringer och gruppen skrider till verket i en väl inövad ordning. Mio-gruppen, med barnläkaren Gabriel Otterman i spetsen, inleder en misshandelsutredning och förbereder en anmälan till socialtjänsten.

En rad tester, som ska pågå i veckor, inleds på Oliver. Läkarna söker efter de klassiska tecknen på shaken baby syndrome - blödningar i hjärnan och ögonen - vilket innebär ögonbottenundersökningar och datortomografi. Alternativa förklaringar diskuteras inte. Misshandel ligger bakom. Oliver gråter när han trycks ner av fyra vuxna i röntgen, EEG-undersökningar, magnetröntgen under narkos, svidande dropp i ögonen.

Föräldrarna är maktlösa

Pappan Lars skriver i sin dagbok sedan sonen än en gång somnat gråtande:

"Vi gråter i ångest och ifrågasätter ständigt oss själva och vad vi kan ha gjort fel ... Ingen läkare lyssnar på oss".

Samtidigt drabbas Oliver av en sjukhussmitta, ett rotavirus, och blir allt sämre. Föräldrarna, som undrar varför inga närmare undersökningar görs av det mest uppenbara, sonens ömmande axel, tvingas maktlösa se på när sonen under testerna blir allt sämre.

- Det var en lång tuff resa innan det vände, 30 dagar, och de stack sönder både fötter och armar på honom. En sjuksköterska reagerade och jag vet att det förbereddes en avvikelserapportering, men de vågade inte sätta sig upp mot läkarna, berättar Lars.

Läkaren fick kritik för missen

Först efter veckor av krävande undersökningar tar läkarna en vanlig röntgen på axeln och kan snabbt konstatera att det påstått brutna nyckelbenet var något annat. En varböld som går att bota med penicilin.

Oliver hade inte misshandlats.

Pappan Lars:

- Syftet med Mio-gruppen och barnskyddsteam är bra, att skydda barn. Men på det sätt som görs är felaktigt, man borde ta reda på mer innan man går ut med så starka anklagelser. Barnen får utstå onödig smärta när man missar att gå på symtomen och föräldrar lider och blir oskyldigt anklagade.

En av läkarna fick 2007 en erinran för missen sedan länsrätten i Stockholm konstaterat att vården brustit i flera led.

Barnläkaren Gabriel Otterman, som ledde misshandelsutredningen i Mio-gruppen, vill inte kommentera.

Läkaren som fick erinran 2007 kommenterar det inträffade:

- Jag vill och får inte kommentera på grund av sekretess.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida