Det är nyårsafton och stökigt utanför en krog mitt i stan. Berusade ungdomar hamnar i bråk och polisen rycker ut för att ta hand om dem.
Polisingripandet slutar med att Markus, 19, får armen bruten på minst två ställen.
- En polis drar min arm raklång när jag ligger ned på magen. Och sen sparkar han eller hoppar av min arm så att den bryts, berättar Markus för Upplandsnytt.
Vittnen stödjer hans version och rättsläkaren anser att den är sannolik.
Markus anmäler polisen för misshandel.
Men utredningen läggs ned utan åtgärd.
Det här hände i Uppsala, men kunde ha ägt rum var som helst i landet. Experter dömer helt ut polisens internutredningar.
Radioreportrarna Kina Pohjanen och Alexander Gagliano får upp ögonen för fallet när de granskar nedlagda utredningar drygt ett år senare. De finner allvarliga brister i utredningen. Deras serie "När polisen är den misstänkta" visar att bara en av 218 anmälningar mot polisen i Uppland det året ledde till åtal (och frikännande). Dessutom fick en polis böter för fortkörning.
Nu har de tilldelats "Guldspaden" i klassen lokalradio av föreningen Grävande journalister "för en gedigen grävinsats som avslöjat stora brister i polisens internutredningar och belyst ungdomars utsatta roll när rättssamhället fallerar." Också polisen i Uppsala berömmer deras arbete.

Men annat var det hösten 2009.
- Då var det rätt stökigt i Uppsala, speciellt i stadsdelen Gottsunda. Vi rapporterade mycket om bilbränder och stenkastning mot polisbilar. Vi fick starka berättelser från ungdomar som upplevde att poliser var hårdhänta, berättar Kina Pohjanen.
- I slutet av året var nästan alla undersökningar nedlagda. Det skulle inte bli något åtal mot poliser. Vi blev intresserade och begärde ut utredningar, säger hon.
Reportrarna vägrades först att se utredningarna om Gottsunda. Då begärde de ut samtliga sekretessbelagda utredningar från 2009 och gav sig inte förrän de fått se alla. De fann ett mönster och såg att alla utom en hade lagts ned utan åtgärd.
- Vi såg brister. Man förhör inte poliser och vittnen. Ofta inleder man inte någon förundersökning alls, ofta vet de utpekade poliserna inte ens om att de är anmälda, säger Kina Pohjanen.
- Fallen läggs ned närmast per automatik. Man hör bara anmälaren, säger hon.

Fallet Markus är typiskt för hur det kan gå till. Reportrarnas granskning visar att det aldrig hölls något förhör med den anmälde polisen. Vakterna på krogen hördes inte och inte heller de övriga cirka tio poliser som fanns på platsen när Markus skadades.
I stället för förhör använde åklagaren polisens egen PM som underlag när han lade ned ärendet. Den här metoden att bara titta på polis-PM kritiserades av justitiekanslern redan för tio år sedan.
Ingrid Helmius, rättsvetare vid Uppsala universitet, säger till Upplandsnytt att utredningen är undermålig.
- Jag blir arg. Besviken också. Det finns mycket kvar att undersöka, säger hon.
Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap i Göteborg, bekräftar journalisternas slutsatser och finner att samma situation råder i hela Sverige. Efter det uppmärksammade avslöjandet av den misstänkta dödsmisshandeln i "fallet Johan" - som också gav en "Guldspade" till en SR-journalist - fick han i uppdrag av polisen i Västra Götaland att utreda hur internutredningarna sköts.
Töllborg dömer ut dagens förhållanden och föreslår en rad förändringar. Han säger att utredningar måste gå mycket snabbare, man måste omedelbart säkra bevis och förhöra inblandade. I dag kan det ta månader eller till och med år.
Han föreslår att alla polisingripanden som har lett till död eller svår kroppsskada ska anmälas - och börja utredas snabbt. I dag utreds de bara om åklagare misstänker brott. Dessutom bör alla inblandade poliser avskiljas från tjänst, så att de inte kan snacka ihop sig.
Töllborg vill se en omorganisation, så att poliser inte förhör sina närmaste kolleger. Dessutom måste åklagararbetet ske mera effektivt, i dag är åklagarna som utreder polisövergrepp spridda över landet.
- Det är för mycket kotterier och nätverk. Vi vet att korruptionen är omfattande i Sverige, just internutredningar är ett exempel på detta, säger Töllborg till Expressen.
- Vi föreslår förändringar, men inget händer. Man har inte ens ambitionen att förändra. Det sänder ett budskap till varje polis, domare och åklagare om vad makten vill ha, säger han.
Töllborg säger att Sverige sticker ut negativt jämfört med andra länder. I sin utredning jämför han med Norge, Danmark, England, USA och Australien. I samtliga dessa länder är verksamheten mycket snabbare och mera effektiv.
- Jag skäms när jag ser hur det är i andra länder. I Norge ser man det som ett stort misslyckande att det en gång tog 24 timmar från händelse till brottsplatsundersökning. Här kan en åklagare fundera en vecka på att vända på ett papper, säger han.
- Inte bara offren för övergrepp drabbas utan också de enskilda poliserna. Hur ska de kunna förändra sitt beteende om de inte ens vet att de är anmälda?

Justitieminister Beatrice Ask påpekar att regeringen redan gjort en omorganisation för att försöka komma till rätta med problemen. Men Töllborg avfärdar den förändringen som "kosmetisk".
- Regeringen beslutade i somras att flytta utredningar där poliser misstänks för brott från polismyndigheterna till en fristående del inom rikspolisstyrelsen, säger Beatrice Ask till Expressen.
- Det gör verksamheten oberoende genom att den skiljs från övrig polisverksamhet. Insynen i internutredningarna har också ökat genom att Rikspolisstyrelsens styrelse får insyn i samtliga ärenden, säger hon.
Polisfacket håller med om att det behövs snabbare utredningar, men anser att den nya organisationen borgar för bättre rättssäkerhet.
- Dennis Töllborg slår delvis in öppna dörrar eftersom Rikspolisstyrelsen har regeringens uppdrag att organisera om internutredningsverksamheten, säger Lars Bergman, förste vice ordförande i Polisförbundet, till TT.

Avslöjandena i Uppsala ledde först till lite "frostiga" relationer med polisen, säger reportrarna. Men i dag tycker åtminstone den lokale polistalesmannen att de har gjort ett bra jobb som är till nytta för polisens arbete.
- Jag är den förste att gratulera till priset. De har gjort ett väldigt seriöst arbete med mycket research. Det finns många frågetecken kring hur anmälningar mot polisanställda hanteras, både hos journalister och allmänheten, säger Christer Nordström, polistalesman i Uppsala.
- Den här typen av granskning är nyttig och bra för polisen. Vi har inget att dölja. Vi ska tåla granskning.
- Det finns poliser som tycker att det är jobbigt, särskilt yngre medarbetare. Men efter hand uppskattar man det som viktigt, säger han.
Upplandsnytt i P4 Uppland är en liten redaktion som satsar hårt på grävande journalistik. Det ger resultat, programmet nomineras för femte året i rad till Guldspaden.
Alexander Gagliano får utmärkelsen för tredje gången.
- Vår målsättning är tre stora granskningar per år. Hela redaktionen är överens om att det är viktigt och roligt att gräva, säger nyhetschefen Lisa Helgesson, som tilldelades "Den gyllene dynamon", priset för arbetsledare.
Redaktionen har 20 journalister för program och nyheter. Grävarpotentialen är nio journalister, menar hon.
- Det kräver mycket organisation och vilja. Vissa måste jobba mer med annat om andra gräver.

Trefaldige spadvinnaren Alexander Gagliano förklarar att han hela tiden har grävarglasögonen på sig, också när han arbetar som daglig nyhetsreporter. På så sätt hittar han nya ämnen att fördjupa sig i.
- I stort sett varje vecka rapporterar jag om saker där det känns att det finns något mer, något som döljs och som allmänheten borde få veta. Det stämmer kanske inte alltid, men ofta, säger Gagliano.
- Det är bäst när man kan lyfta fram personliga öden som annars ligger i det fördolda. Som i det här fallet när vi träffade ungdomar som kände sig drabbade och nu fick känna att någon lyssnade på dem för första gången, säger han.