En bild ur Frälsningsarméns kampanjfilm. Där bland annat selfien står i centrum. Foto: FrälsningsarménEn bild ur Frälsningsarméns kampanjfilm. Där bland annat selfien står i centrum. Foto: Frälsningsarmén
En bild ur Frälsningsarméns kampanjfilm. Där bland annat selfien står i centrum. Foto: Frälsningsarmén
"Att man gör olika saker på sociala medier betyder inte att sociala medier är fel, men målgruppen i vår kampanj är föräldrar och kanske mor- och farföräldrar. Att vi fokuserar på att vi vill ha vuxna förebilder som lyssnar och tar ungdomar på allvar", säger Christine Samuelson, varumärkesansvarig på Frälsningsarmén."Att man gör olika saker på sociala medier betyder inte att sociala medier är fel, men målgruppen i vår kampanj är föräldrar och kanske mor- och farföräldrar. Att vi fokuserar på att vi vill ha vuxna förebilder som lyssnar och tar ungdomar på allvar", säger Christine Samuelson, varumärkesansvarig på Frälsningsarmén.
"Att man gör olika saker på sociala medier betyder inte att sociala medier är fel, men målgruppen i vår kampanj är föräldrar och kanske mor- och farföräldrar. Att vi fokuserar på att vi vill ha vuxna förebilder som lyssnar och tar ungdomar på allvar", säger Christine Samuelson, varumärkesansvarig på Frälsningsarmén.
Frälsningsarmén har bland annat valt att sätta den så kallade selfien i centrum som ett uttryck för att vilja bli omtyckt och sedd. Foto: FrälsningsarménFrälsningsarmén har bland annat valt att sätta den så kallade selfien i centrum som ett uttryck för att vilja bli omtyckt och sedd. Foto: Frälsningsarmén
Frälsningsarmén har bland annat valt att sätta den så kallade selfien i centrum som ett uttryck för att vilja bli omtyckt och sedd. Foto: Frälsningsarmén
"Selfien får vara ett uttryck för hur dagens ungdom syns i dag, kan man säga", säger hon vidare. Foto: Frälsningsarmén"Selfien får vara ett uttryck för hur dagens ungdom syns i dag, kan man säga", säger hon vidare. Foto: Frälsningsarmén

"Selfien får vara ett uttryck för hur dagens ungdom syns i dag, kan man säga", säger hon vidare.

 Foto: Frälsningsarmén

"Dagens ungdomar behöver inte fler likes"

Publicerad

Mindre likes och mer kärlek bland dagens unga.

Det är budskapet i en ny kampanj från Frälsningsarmén som riktar sig till föräldrar runtom i Sverige.

– Vi anser att barn och ungdomar behöver en vuxen närvaro, förebild och kärlek för att kunna navigera rätt, säger Christine Samuelson, varumärkesansvarig på Frälsningsarmén.

Dagens ungdomar behöver inte fler ”likes” eller ”views” – de behöver mer kärlek, och de behöver bli sedda.

Det menar åtminstone det kristna samfundet Frälsningsarmén i en ny reklamkampanj.

Man vill stärka bilden av Frälsningsarmén som ”troende, hjälpande och välkomnande”.

– Dagens ungdom är som gårdagens ungdomar. De har uttryck för att bli omtyckta, sedda och älskade. Levde man på 40-, 50-, eller 60-talet så fanns det också olika uttryck och dagens ungdomar skiljer sig inte från det. De har precis samma behov som ungdomar alltid har haft, säger Christine Samuelson, varumärkesansvarig på Frälsningsarmén.

Instagram, Facebook...

Jämför med videovåld

Frälsningsarmén har bland annat valt att sätta den så kallade selfien i centrum som ett uttryck för att vilja bli omtyckt och sedd.

De jämför dagens sociala medier med dåtidens tillvägagångssätt för att synas och få uppmärksamhet.

– Selfien får vara ett uttryck för hur dagens ungdom syns i dag, kan man säga. Om man kollar på det här med ”dagens ungdom” så har det ibland handlat om videovåld, det kan handla om sociala medier, eller punkare… men det handlar inte om vilket uttryck det är, utan dagens ungdom har likt gårdagens velat få likes, views eller på något annat sätt bli uppmärksammade, säger Christine Samuelson.

En av bilderna ur Frälsningsarméns nya kampanj.Foto: Frälsningsarmén

"Vuxen närvaro i livet"

Men många ungdomar kanske finner gemenskap och samhörighet via just nätet.

– Att man gör olika saker på sociala medier betyder inte att sociala medier är fel, men målgruppen i vår kampanj är föräldrar och kanske mor- och farföräldrar. Att vi fokuserar på att vi vill ha vuxna förebilder som lyssnar och tar ungdomar på allvar.

En slags bekräftelse?

– Ja precis, exakt. En önskan om att bli sedda, uppskattade och älskade, och selfien får instruera ungdomars strävan efter detta i dagens samhälle.

Finns det inte en risk att ni förmedlar en bild av sociala medier som något negativt?

– Det är jätteviktigt att poängtera att vi på Frälsningsarmen förstår att dagens ungdom liksom gårdagens ungdomar har samma typ av behov. Men vi anser att barn och ungdomar behöver en vuxen närvaro, förebild och kärlek för att kunna navigera rätt, och det är grunden i allt vårt arbete, säger Christine Samuelson, och fortsätter:

– Det här är ingen negativ kritik mot att dagens ungdomar finns på nätet, utan det handlar snarare om att dagens ungdomar behöver oss, även utanför nätet. En vuxen närvaro i livet.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag