I morgon firar vi vår nationaldag.
Vi hissar vår svenska flagga in i sommarvinden den 6 juni som vi har gjort sedan urminnes tider... eller? Inte alls.
Nationaldagen i sin nuvarande form som helgdag har faktiskt bara ett par år på nacken.
Och som det har debatterats och gnabbats om denna dag.
Det är nämligen så att vår nationaldag blev så sent som 2005 också helgdag. Nationaldagen ersatte då Annandag Pingst.
- Vad bra, sa Svenskt Näringsliv. Annandag Pingst infaller ju alltid på en måndag. Vi kommer att tjäna pengar på att bli av med Annandag Pingst som röd dag.
Poängen var ju så klart att nationaldagen kan ju, som den gör i morgon, infalla på en helg.
Därmed ingen "extra" ledig dag för landets alla arbetsföra.
- Vad är det här? sa fackföreningsrörelsen, som absolut inte gillade förslaget och stred mot beslutet.
LO tillsatte till och med en utredare i frågan. Ingemar Göransson fick uppdraget. Efter beslutet att göra nationaldagen till helgdag sa han:
- 6 juni är ett monarkistiskt jippo. Jag tänker inte fira nationaldagen. Jag ska åka till landet.
Han sa också:
- Någonstans finns en idé som skvalpar om att vi kan få det som i Frankrike, Norge eller USA. Men de firar ju en sann befrielse från en ockupationsmakt. Vi har ingen sådan historia att falla tillbaka på.
Sveriges kristna råd var inte heller med på noterna. De ville göra midsommaraftonen till helgdag.
- Mera folklig förankring, sa kyrkan.
Sedan har vi naturligtvis problematiken nationalism-invandrare.
Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson kallade beslutet om att göra nationaldagen till helgdag för "vårt första maj" och spädde på med uttalandet:
- De etablerade partierna försöker göra det här till någon sorts mångkulturens dag. Det är ett hån mot vår nationella identitet, säger Jimmie Åkesson.
Samtidigt var tanken med propositionen 2004/05:23 att svenska folket skulle få en dag att samlas kring. Att många invandrare tyckte att det var konstigt att svenskarna inte firade sin nationaldag angavs som ett starkt skäl till att göra nationaldagen till en helgdag. Det skulle ge nyblivna svenskar ett tillfälle att fira sitt nya medborgarskap.
Vår Nationaldag har en längre historia utan att vara helgdag och faktiskt utan att vara just nationaldag.
Länge var 6 juni endast svenska flaggans dag. Dagen har också kallats Gustav Vasas dag eftersom han på just detta datum utropades som kung år 1523 och Sverige blev en självständig stat, fri från Kalmarunionen.
Mera historik kring 6 juni: 1809 års regeringsform antogs detta datum. Då man fastslog de medborgerliga fri- och rättigheterna med bland annat religionsfrihet, tryckfrihet och yttrandefrihet. 1974 års regeringsform antogs också den 6 juni.
Det där var händelser som förklarar varför vi firar Nationaldagen 6 juni.
Men det hade vi nog inte gjort om inte den starkaste kraften för datumets status hade klivit in i bilden: Artur Hazelius, Skansen och Nordiska museets grundare. Det var han som införde fester i samband med svenska högtider. I juni 1893 slog han till med pompa och ståt på Skansen under fyra dagar i sträck. Festerna skulle gå i fosterländsk anda. Det regnade alla dagar utom en... ja, ni förstår vilken dag.
Efteråt skriver Hazelius i Skansens årsbok från 1893:
"Såsom de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafdagen, vilken där har firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag".
Sedan 1916 firas 6 juni som svenska flaggans dag. Begivenheterna ägde inledningsvis rum på nybyggda Stockholms stadion. Närvarande var Gustav V och andra medlemmar ur svenska kungahuset. Då: en pampig invigning med paraderande regementen, fosterländska sånger, tal och utbringande av leven. I nästan 50 år fortsatte högtidligheterna på Stadion. 1963 flyttades dessa över till Skansen, som under nästan alla dessa år arrangerat ett parallellt firande i Hazelius anda.
Sedan 1996 är 6 juni också salutdag.
Men vad har dagen för betydelse för oss svenskar?
Några tycker att den historiska kopplingen är för vag och inte i närheten av till exempel Norges nationaldag. Kopplingen till Gustav Vasa har också kritiserats då han inte var kung över Skåne, Blekinge och Halland.
En litet bevis på att kopplingen till Vasa ska vara för vag återspeglas än i dag på vissa ställen i Skåne, där man utbringar trefaldiga leverne i stället för fyra. Ett fyrfaldigt leve i Sverige symboliserar ett dubbelt svenskt lösen, två kanonskott för att markera den svenska sidan.
Trefaldiga leverne symboliserar danskarnas lösen på tre kanonskott.
- Men visst finns det rimliga själ för oss svenskar att fira 6 juni rent historiskt, säger Tommy Möller, statsvetaren och professor vid Stockholms universitet.
Sedan om Nationaldagen ska vara helgdag - det är en annan fråga?
Marie Demker, professorn i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, var kritisk till politikernas beslut 2004.
- Jag tycker faktiskt inte att det är så väldigt klokt. I resten av världen försöker man tona ner nationalismen. Det här är ett beslut som tiden har sprungit ifrån. Den politiska eliten i Sverige är orolig över vad som håller på att hända i landet. De styrande uppfattar en folklig tveksamhet inför mångkultur och är rädda att samhället ska splittras. Då tror man att detta kan lösas genom att fokusera ännu mer på nationaldagen. Den är en elitkonstruktion, sa Demker om att nationaldagen blev helgdag.
- De första åren kommer att bli viktiga. Det handlar om vilka aktörer som är snabbast ut på plan för att profilera nationaldagen, säger Marie Demker.
Demker var kritisk.
- Grovt räknat finns det ju två sorters nationalism: den inkluderande och den exkluderande. Den första är stolt över frihet, demokrati och öppenhet i landet. Den andra handlar om att man ska odla det speciella med det egna landet, och vara försiktig med impulser utifrån.
Så vad säger hon i dag, efter de första åren som hon ansåg var så viktiga för nationaldagens status:
- Lamt.
Utveckla detta, tack:
- Ja, det enda jag kan se som har lyft en aning är medborgarceremonier. Annars är det ju mest hundutställningar, lite kungligt och annat tjo och tjim. Grundproblemet tror jag är att dagen som sådan inte har den djupa förankring i svenska folket som en nationaldag kräver. Att vi firar en kungs tillträde och en gammal regeringsform som antogs just denna dag känns konstlat.
Det finns förstås svenskar som tycker precis tvärtom.
Rikskommittén Sveriges Nationaldag, till exempel. En organisation som ska "främja respekten och intresset för nationaldagen och för den svenska flaggan. Kommittén ska främja firandet av nationaldagen genom att samarbeta med lokala organisationer i rikets län och kommuner". Ordförande i kommittén är riksdagens talman Per Westerberg.
Generalsekreteraren i kommittén Ingemar Wahlberg säger:
- Det är en festdag för Sverige. Det ska vara glädje och fest och en dag då vi uppskattar de värden vi har här i landet.
Tycker du att dagen uppfyller sin roll?
- Ja, det tycker jag. Det finns naturligtvis väldiga variationer på detta i alla våra kommuner. Men alla firar Nationaldagen på sitt sätt. Det finns de som har åsikter om att Nationaldagen vilar på de två händelserna med Gustav Vasa 1523 och 1809 års regeringsform som togs just den 6 juni. Men jag vill nog påstå att 6 juni har lika mycket förankring i att det var svenska flaggans dag som något.
Vad är det fina med nationaldagen. Hur ska man fira, Ingemar Wahlberg?
- På Skansen. Där är det en blandning mellan sång och musik, men också relevanta ceremonier där det så att säga blir lite mera allvar.
Hur ni än firar gott folk, eller inte alls:
Glad nationaldag på er.