Christer Pettersson lämnade efter sig 35 sopsäckar med sitt arkiv och tillhörigheter. Frågan som nu ställs är om han hade ett hemligt förråd som polisen missade.Christer Pettersson lämnade efter sig 35 sopsäckar med sitt arkiv och tillhörigheter. Frågan som nu ställs är om han hade ett hemligt förråd som polisen missade.
Christer Pettersson lämnade efter sig 35 sopsäckar med sitt arkiv och tillhörigheter. Frågan som nu ställs är om han hade ett hemligt förråd som polisen missade.
Fabian Sigurd, Paolo Iskra och Emilio Di Stefano och de övriga i filmkollektivet Luftslottet steg rakt in i den tidigare misstänkte statsministermördarens slutna värld när de började göra research för filmen om Christer Petterssons liv och fann hans arkiv och tillhörigheter.Fabian Sigurd, Paolo Iskra och Emilio Di Stefano och de övriga i filmkollektivet Luftslottet steg rakt in i den tidigare misstänkte statsministermördarens slutna värld när de började göra research för filmen om Christer Petterssons liv och fann hans arkiv och tillhörigheter.
Fabian Sigurd, Paolo Iskra och Emilio Di Stefano och de övriga i filmkollektivet Luftslottet steg rakt in i den tidigare misstänkte statsministermördarens slutna värld när de började göra research för filmen om Christer Petterssons liv och fann hans arkiv och tillhörigheter.

Christer Petterssons okända arkiv hittat

Publicerad

Christer Petterssons tidigare okända arkiv har hittats.

Ett stort antal brev, handlingar och föremål som förvarades nedpackade i 35 sopsäckar i ett dammigt källarförråd.

Flera av fynden är helt okända för polisens Palme-utredare.

– Om jag hade varit förundersökningsledare på den tiden så hade jag naturligtvis varit mycket glad om det hade kommit då, säger biträdande riksåklagare Kerstin Skarp, som i dag ansvarar för utredningen av mordet på Olof Palme.

Det är sammanlagt 35 sopsäckar fyllda med Christer Petterssons liv som filmkollektivet Luftslottets medlemmar fann när de började göra research inför en kommande spelfilm om Christer Pettersson.

Brev, varav en del fortfarande var oöppnade, anteckningar, dokument, personliga dagböcker, plånböcker, pensionsutbetalningar, uppgifter om hur mycket olika mediebolag betalt till honom för intervjuer efter den frikännande hovrättsdomen, hittades när gruppens medlemmar började gräva sig ner i de dammiga svarta sopsäckarna.

Där fanns också ett gammalt brev från pappan, personligt skrivet med förmanade ord till Christer som just då som tonåring sommarjobbade hos en jordbrukare i Skåne. Vidare: Vykort och svårtydda anteckningar.

Olof Palme mördades 28 februari 1986.Foto: Göran Ärnbäck

Ett maskinskrivet svarsbrev från Tage Danielsson till Christer Pettersson sedan denne klagat på hans film ’’Släpp fångarna loss, det är vår’’ från mitten av 1970-talet fanns också arkiverat.

”Kändes väldigt intimt”

När gruppens fem medlemmar grävde på djupet fann de böcker, biblar, mer kläder, den skrivmaskin som han vann i en bibeltävling på Kumla-fängelset, en halvt urdrucken 37:a Explorer och hans egen dörrskylt från ytterdörren i Rotebro.

– Vi satte på oss plasthandskar när vi började gräva i säckarna och var noga med att inte förstöra något. Mycket var häftat och tejpat och krävde försiktigt lirkande för att kunna tydas utan att gå sönder. Sen visste vi ju inte vad vi skulle hitta heller så plasthandskar kändes också lite som en säkerhetsåtgärd, säger Daniéla Frykstrand.

Hur kändes det att gå igenom allt material efter den enda person som dömts för statsministermordet och sedan blivit friad?

– Häftigt, speciellt brev som han har skrivit och saker han kommenterat. Det kändes väldigt intimt.

En hel del av materialet i sopsäckarna kommer uppenbarligen ursprungligen från Christer Petterssons gamla lägenhet på Kung Hans väg 35A i Rotebro. Det var där han bodde när polisen grep honom för statsministermordet i december 1988.

Men i sopsäckarna fanns även mer heta handlingar, kopplade till två andra nyckelpersoner i Palme-utredarnas ’’Pettersson-spår’’.

Nämligen spelklubbsägaren Sigge Cedergren och ’’bombmannen’’ Lars Tingström, dömd till fängelse på livstid för ett antal sprängdåd och den som polisen misstänkte kunde ha inspirerat Pettersson att skjuta Olof Palme.

Expressen har tillsammans med Luftslottet granskat fynden i sopsäckarna och ägnat flera veckor åt att i detalj gå igenom det mest intressanta materialet.

Han fälldes och friades för mordet Olof Palme

Statsminister Olof Palme mördades sent på kvällen den 28 februari 1986. Han och hustrun Lisbeth var på väg gåendes mot hemmet när mördaren dök upp bakifrån i korsningen Sveavägen–Tunnelgatan. Palme dödades med ett skott från en revolver.

Tidigt efter mordet kom de första tipsen in som pekade ut Christer Pettersson som Olof Palmes mördare och tre månader efter mordet hölls ett enkelt förhör - eller snarare ett kort samtal - med honom i baksätet på en civil polisbil utanför hans bostad på Kung Hans väg 35A i Rotebro. Det fanns alarmerande varningsklockor i rapporten från samtalet med Christer Pettersson. Men informationen om honom ''drunknade'' i polisutredningen, fokus låg i stället på den så kallade 33-åringen och därefter PKK–spåret.

Först den 13 december 1988 - nära tre år efter mordet och ett antal polishaverier på vägen - hade mordutredarna nått fram till Christer Pettersson. Då på morgonen greps han i sin bostad i Rotebro.

I maj 1989 åtalades Christer Pettersson och den 27 juli fann en oenig tingsrätt honom skyldig. Domen blev fängelse på livstid. De två juristdomarna ville dock fria Pettersson.

 I hovrätten friade en enig domstol Christer Pettersson.

 Våren 1998 försökte Riksåklagaren få rening i målet. Men Högsta domstolen avvisade försöket i ett beslut den 28 maj 1998.

 29 september 2004 dog Christer Pettersson, 57 år gammal.

Nådde aldrig polisen

Vi kan i dag, efter kontakter med polisens Palme-grupp och gamla pensionerade mordutredare, avslöja att flera saker i det nu funna materialet aldrig kom till polisens kännedom under mordutredningen och att utredarna aldrig hittade en del av de dokument som fanns i sopsäckarna. Däribland:

•• Ett mystiskt skuldebrev utställd till spelklubbsägaren Sigge Cedergren. Brevet visar på en skuld som Pettersson hade till honom.

Cedergren bodde inte bara på Tegnérgatan 16, intill biografen Grand på Sveavägen dit makarna Palme gick på mordkvällen för att se filmen Bröderna Mozart, handlade med amfetamin och var kompis med Christer Pettersson, utan var också delägare i spelklubben Oxen ett kort stycke från mordplatsen där Pettersson påstod sig ha varit timmarna precis före mordet. Och det kanske viktigaste för polisen när det gällde Cedergren: han handlade illegalt med vapen och trodde att han förlorat en Magnum–revolver som han tidigare gömt i en tvättkorg i sin lägenhet. Han var ’’välkänd’’ av polisen.

•• En handling från ’’bombmannen’’ Lars Tingström, dömd till livstids fängelse för flera sprängdåd, varav ett dåd med dödlig utgång. Pettersson hade gjort flera anteckningar i Tingströms papper.

De två var personliga vänner, Pettersson fungerade som hans livvakt i början av 1980-talet. Enligt polisens hypotes hade Tingström med sitt hat mot samhället inspirerat Pettersson till mordet på Olof Palme.

•• I en av sopsäckarna låg också ett personligt brev från ’’bombmannen’’ Lars Tingström, ett brev som han skrivit på sin dödsbädd till Pettersson och där han inledde med att kalla honom ’’min broder’’.

Brevet blev aldrig känt för polisen eftersom Pettersson redan var friad när den döende och livstidsdömde Tingström skickade det från sjuksängen.

•• Anteckningar som Christer Pettersson fört under tingsrättens förhandlingar. På en sida i det rutmönstrade blocket står: ’’Tror L.P. vad hon säger förlåter jag henne. Tror hon inte på vad hon säger utan säger det av andra skäl, blir det svårare att förlåta. Det vågar jag säga’’.

•• En personlig dagbok skriven av Christer Pettersson efter mordet.

Dagboken är skriven i ett A 4-block och omfattar tiden från hösten 1986 till och med januari 1987. Christer Pettersson satt under den perioden häktad och dömd för helt andra brott. Anteckningarna speglar till stor del hans vardagsliv i cellen.

– Dagboken låg i ett brunt kuvert som var instoppat i ett kollegieblock. Blocket fann vi när vi började titta igenom sopsäckarna efter intressant material, berättar Emilio Di Stefano i filmkollektivet Luftslottet.

Fynden intresserar också flera av de gamla Palme-utredarna.

– Jag har aldrig sett dagboken tidigare, säger pensionerade kriminalkommissarien Lars Hamrén.

– Om vi känt till den hade det naturligtvis blivit frågor om den och vi hade hört folk kring dagboken.

Paul Johansson, chef för Palme-gruppens förhörsenhet när Christer Pettersson satt häktad för mordet, säger att han inte heller sett dagboksanteckningarna.

– Men det här är typiskt att han skrev dem i fängelset. Det var där han hade en ordnad struktur, det var där han fungerade bäst.

Skuldbrevet visar kopplingen

Pensionerande kriminalkommissarien Lars Hamrén, som var en av de ansvarig under polisutredningen mot Pettersson är förvånad över fynden.

– Skuldbrevet mellan Christer Pettersson och Sigge Cedergren är helt nytt för mig. Det visar ju på den handfasta koppling mellan de två. Naturligtvis hade det blivit frågor till båda om skuldebrevet.

Paul Johansson, då chef för förhörsenheten inom Palmegruppen:

– Jag känner inte igen skuldebrevet, säger han och tillägger att brevet naturligtvis kommit upp under förhören om man känt till det.

– Ja, det borde det verkligen ha gjort.

Biträdande riksåklagare Kerstin Skarp, är Palmegruppens förundersökningsledare. Hon uttrycker samma förvåning. Hon var inte inkopplad när Christer Pettersson var åtalad. Men efter att ha sett skuldebrevet säger hon i dag:

– Om jag hade varit förundersökningsledare på den tiden så hade jag naturligtvis varit mycket glad om det hade kommit då.

Fynden gjordes när filmkollektivet Luftslottet satte i gång med djupresearch om Christer Pettersson inför spelfilmen som fått namnet Christer P.

– Jag har alltid varit intresserad av mordet på Olof Palme och Christer Pettersson och kanske framför allt Christer efter mordet, hur han hamnade i medierna nästan som Sveriges första dokusåpadeltagare åren efter att han blev frikänd för mordet, säger Emilio Di Stefano som kläckte idén till filmen.

Han, Paolo Iskra och Daniéla Frykstrand, svarar för manusarbetet med filmen.

Frikändes i hovrätten 1989

Christer Pettersson har gått som en röd tråd genom hela utredningen av mordet på Olof Palme. Och den röda tråden har fortsatt att löpa trots den frikännande hovrättsdomen sommaren 1989, ett misslyckat försök från Riksåklagaren att få resning i målet och efter sin död den 29 september 2004.

Thorsten Flinck ska spela huvudrollen i den kommande filmen.

– Han har sagt OK. Thorsten och Christer är båda uppväxta i Solna, båda lovande inom teatern, hamnade sedan i missbruk. Thorsten reste sig. Men det finns mycket gemensamt i deras livsöden, säger Emilio Di Stefano.

Och fortsätter:

– Det ska bli en spelfilm med verklighetsbakgrund. Mycket av filmen kommer att vara baserad på polisens förundersökning så klart, men också på det material som vi hittat bland Christers tillhörigheter.

Och det var den tråden om Pettersson som Luftslottets medlemmar tog tag i när de inledde projektet med att samla in uppgifter om hans liv.

Spåret kom via tipstelefon

De upptäckte att det inte alls fanns så mycket gjort om honom som de först trodde. Bortsett från polisens förundersökning, en massa tidningsartiklar och två dokumentärer, fann de ingenting.

– Det förvånade oss att det inte fanns något rejält gjort, säger Dick Andersson.

Gruppen gick grundligt till väga när de började samla på sig en djupare uppfattning om Christer Pettersson inför det kommande manusarbetet.

För att få en så rättvis bild som möjligt av personen Christer Pettersson, och då inte bara byggd på gamla tidningsklipp och förundersökningar, gav gänget sig ut på jakt efter uppgifter i Rotebro och Sollentuna där han bodde och rörde sig.

– Vi gick ut med en efterlysning i lokaltidningen Mitt i Sollentuna och satte upp en tipstelefon Det blev lite av startskottet för researcharbetet. Vi blev totalt nedringda under de första veckorna. Det var fler samtal än vi kunde bearbeta, säger Dick Andersson.

De fick också hjälp från Musketörerna, en ideell organisation i Sollentuna, som arbetar tillsammans med personer som är eller varit i utanförskap, hemlöshet och någon form av beroendeproblematik.

Spåret till Christer Petterssons arkiv och tillhörigheter kom just genom ett samtal till tipstelefonen. Via flera kontakter och mellanhänder ledde det fram till hans ägodelar.

– Vi fick till slut kontakt med en person som berättade att Christer Petterssons tillhörigheter var slängda, men att det skulle finnas en väska kvar med en del saker som tillhört honom, säger Fabian Sigurd, en av medlemmarna i filmkollektivet.

35 fyllda sopsäckar

Gruppen fick en ny kontakt och det var med spänning som de åkte till adressen, slussades ner till källarförråden och ett förråd. Den som disponerade förrådet låste upp och där i skenet från taklampan såg de en röd/svarttutig så kallad shoppingväska med en del av Christer Petterssons tillhörigheter. Dock inga riktigt intressanta saker.

– Vi pratade ganska länge med mannen, han fick förtroende för oss och sa plötsligt: kom med så ska jag visa er något, berättar Fabian Sigurd.

Det gick längre in i källargången. Och långt in låg ett omärkt förråd olåst. Den som inte öppnade dörren kunde inse in.

Någon timme efter gripandet på onsdagsmorgonen den 14 december 1988 började kriminalinspektörerna Göran Hjerpe och Bengt Jansson från tekniska roteln dokumentera Christer Petterssons lägenhet in i minsta detalj. Lägenheten, på andra våningsplanet, bestod av ett kök, vardagsrum, hall och badrum. Bilderna visar exakt hur det såg omedelbart efter gripandet. Foto: STOCKHOLMSPOLISENNågon timme efter gripandet på onsdagsmorgonen den 14 december 1988 började kriminalinspektörerna Göran Hjerpe och Bengt Jansson från tekniska roteln dokumentera Christer Petterssons lägenhet in i minsta detalj. Lägenheten, på andra våningsplanet, bestod av ett kök, vardagsrum, hall och badrum. Bilderna visar exakt hur det såg omedelbart efter gripandet. Foto: STOCKHOLMSPOLISEN
Någon timme efter gripandet på onsdagsmorgonen den 14 december 1988 började kriminalinspektörerna Göran Hjerpe och Bengt Jansson från tekniska roteln dokumentera Christer Petterssons lägenhet in i minsta detalj. Lägenheten, på andra våningsplanet, bestod av ett kök, vardagsrum, hall och badrum. Bilderna visar exakt hur det såg omedelbart efter gripandet. Foto: STOCKHOLMSPOLISEN
Lägenheten såg inte ut som en typisk ''kvart''. Det fanns en viss pedantisk läggning hos Christer Pettersson. Böcker, tidningar och föremål var prydligt lagda och organiserade. Foto: STOCKHOLMSPOLISENLägenheten såg inte ut som en typisk ''kvart''. Det fanns en viss pedantisk läggning hos Christer Pettersson. Böcker, tidningar och föremål var prydligt lagda och organiserade. Foto: STOCKHOLMSPOLISEN
Lägenheten såg inte ut som en typisk ''kvart''. Det fanns en viss pedantisk läggning hos Christer Pettersson. Böcker, tidningar och föremål var prydligt lagda och organiserade. Foto: STOCKHOLMSPOLISEN
Överkastat var pålagt när polisen bröt sig in och grep Christer Pettersson. På väggen hänger en liten julgransbelysning med färgade lampor. Flera av väggarna ''pryddes'' av olika citat som Pettersson skrivit. Foto: STOCKHOLMSPOLISENÖverkastat var pålagt när polisen bröt sig in och grep Christer Pettersson. På väggen hänger en liten julgransbelysning med färgade lampor. Flera av väggarna ''pryddes'' av olika citat som Pettersson skrivit. Foto: STOCKHOLMSPOLISEN
Överkastat var pålagt när polisen bröt sig in och grep Christer Pettersson. På väggen hänger en liten julgransbelysning med färgade lampor. Flera av väggarna ''pryddes'' av olika citat som Pettersson skrivit. Foto: STOCKHOLMSPOLISEN
Disken var avklarad när polisen kom och rostfria diskbänken välpolerad och sken i ljuset. På den högra köksluckan fanns ett av de många citaten i lägenheten. Foto: STOCKHOLMSPOLISENDisken var avklarad när polisen kom och rostfria diskbänken välpolerad och sken i ljuset. På den högra köksluckan fanns ett av de många citaten i lägenheten. Foto: STOCKHOLMSPOLISEN
Disken var avklarad när polisen kom och rostfria diskbänken välpolerad och sken i ljuset. På den högra köksluckan fanns ett av de många citaten i lägenheten. Foto: STOCKHOLMSPOLISEN

Men inne i förrådet stod 35 sopsäckar staplade på varandra, till bredden fyllda.

– Det var Petterssons gamla tillhörigheter. Mannen som visade oss materialet, hade alltid sagt till alla att allt efter honom var slängt. Men här fanns Christers Petterssons hela liv, det hade legat i sopsäckarna sedan han dog för tolv år sedan, säger Fabian Sigurd.

Ingen i gänget kunde då ana vad som väntade dem: en stor del av Christer Petterssons liv med spår rakt in i mordutredningen.

De var tvungna att hyra en mindre lastbil för att kunna frakta bort materialet. I en tillfälligt hyrd lokal har de ägnat veckor åt att gå inom innehållet i de 35 sopsäckarna.

– Vi har bland annat hittat brev från gamla flickvänner och polare som vi fört in i manusarbetet, säger Daniéla Frykstrand.

– Han hade väldigt, väldigt många biblar, och de är välanvända. Han har markerat olika stycken, skrivit frågetecken på de avsnitt han inte riktigt förstått.

”Det var kriminalhistoria”

Bilden av personen Christer Pettersson har blivit tydligare och tydligare ju längre ner de grävt i säckarna och läst Christer Petterssons anteckningar, dagböcker, samt studerat hans utrivna tidningsklipp med understrykningar och noteringar i kanten.

– Det har varit en sorglig känsla att gå igenom materialet. Men det var svårt att lägga av. Jag hoppas kunna finna någon form av lösning kring Christer Petterssons skuld eller oskuld. Kanske lite naivt, men känslan är speciell. Lite gåshud, säger Emilio Di Stefano.

– Det kändes att det var kriminalhistoria när vi började gå igenom hans tillhörigheter.

De hade fram till fyndet av de 35 sopsäckarna enbart den massmediala bilden av honom tidigare.

– Den första nya bilden jag fått av honom är hur välorganiserad han delvis var, antecknade när brev anlänt, när han svarat på brev. Det tyckte jag var fascinerande och gav en liten ny bild, säger Daniéla Frykstrand.

Här finns också spår som visar att han ville bort från brottets bana.

– Det finns väldigt mycket lösryckta noteringar om drömmar han haft genom åren som inte blivit något. Olika utbildningar, till exempel som undersköterska, urklipp om att vara nattvandrare och frälsningsarmen, säger Emilio Di Stefano.

Och en framtidsdröm tycks ha varit starkare än andra.

– Ja, fram för allt att han ville jobba med att riva hus. Vi har hittat ganska mycket material om hur man startar eget, säger Fabian Sigurd.

Klockan 08.56 på morgonen den 14 december 1988 greps Christer Petterson i sin bostad på Kung Hans väg 35 A i Rotebro. Han var då anhållen i sin frånvaro, misstänkt för mordet på Olof Palme.Foto: JAN DÜSING

”Ett tragiskt och sorgligt livsöde”

Sakta men säkert har gruppens bild av Christer Pettersson förändrats - en bild som nu kommer väl till användning i manusarbetet.

– Bilden av honom har varit mycket svart och vit. Det finns de som är övertygande om att han är Olof Palmes mördare, det finns andra som är övertygade om att han är oskyldig och nästan framställer honom som revolutionär, säger Emilio Di Stefano.

– Det gör att den nästan lite roliga kultfiguren som funnits sedan han blev frikänd nu försvunnit i alla fall hos mig, Emilio. Det är ett tragiskt och sorgligt livsöde och han har sårat extremt många på vägen.

– Det är viktigt att komma ihåg att han begick allvarliga brott, det finns bland annat brutala misshandelsdomar som gäller hans flickvänner.

Christer Pettersson sparade mycket av banden till familjen i form av brev, böcker och fotografier innan de gled isär.

– Vi kan nästan följa honom från barndomen, uppväxten och vuxenlivet och fram till det att han dog. Det som slagit mig är att det tycks ha tagit honom hårt när han förlorade kontakten med sin familj. Det märks att han blev väldigt känslig över det, säger Fabian Sigurd.

Funna böcker av August Strindberg och prenumerationen på Fantomen har också bidragit till att skapa en ny bild av honom.

– Materialet har gett oss ett helt annat djup om personen Christer Pettersson. Han har ofta beskrivits som en ensamvarg, men vi har också sett att han har ett socialt drag, säger Dick Andersson.

”Nu tror jag mer på hans oskuld”

Hur är det då med skuldfrågan, är Christer Pettersson skyldig trots den friande domen?

– Det går fram och tillbaka. Ibland har det känts som han gjort det, men sedan har jag läst mer om honom och då har jag ändrat mig, säger Daniéla Frykland.

– Det pendlar fram och tillbaka. Nu tror jag på hans mer på hans oskuld, säger Paolo Iskra i filmkollektivet.

Filmprojektet började ”underifrån” utan ett antal miljoner kronor i startbidrag. Luftslottets medlemmar har sakta men säkert arbetar sig uppåt med filmen. Göta Film har i dagarna gått in i ett samarbetsavtal med filmkollektivet.

– Folk tyckte att vi hade en bra idé men var naiva och respektlösa mot filmbranschen. Det fanns nog en del som trodde att vi aldrig skulle komma så här långt, säger Fabian Sigurd.

Det har tidigare gjorts ett par dokumentärfilmer om Christer Pettersson. Men Luftslottets medlemmar ger underbetyg till deras arbete.

– Det är illa hur det skötts tidigare. Nästan ingen av de vi pratat med hittills har träffat någon journalist. De här sopsäckarna har legat tolv år i en källare. Ingen verkar försökt hitta en sanning. Idag finns nog ingen som vet så mycket om honom som vi, säger Emilio Di Stefano.

Flera av fynden väcker en rad frågor där de kanske mest centrala och brännheta är: Hade Christer Pettersson ett hemligt förråd som polisen aldrig hittade när husrannsakan gjordes efter gripande på morgonen den 13 december 1988 i hans lägenhet på Kung Hans väg 35A i Rotebro? Och vad gömde han i så fall i detta förråd? Eller missade mordutredarna viktiga pusselbitar under razzian mot Christer Pettersson?

För polisen är upptäckten en gåta.

– Det är konstigt. Jag kan inte förklara det. Lägenheten gicks igenom minutiöst. Inget kan ha missats där. Det här som vi inte hittade kan helt enkelt inte ha funnits i hans lägenhet. Vi skulle ha hittat det i så fall.

– Vi var till och med uppe på vinden och letade vapnet i sågspånet, säger pensionerade kriminalkommissarien Lars Hamrén.

Expressens Leif Brännström vid en häktning av Christer Pettersson 1991. Brännström har bevakat Palme-utredningen sedan mordnatten.

 

LÄS MER: Mårten Palme om Christer Petterssons dagbok

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag