AMF:s förre vd Christer Elmehagen slår tillbaka mot Wanja Lundby-Wedin och menar att hon försöker smita från sitt ansvar.
Åsikten är glasklar: han har inte vilselett någon.
- Jag ser inte hur jag som enbart har att tacka ja eller nej till styrelsens erbjudande ska kunna lura någon, säger Elmehagen till Expressen.se.
Det har varit bråda veckor i LO-borgen – men även AMF:s förre vd Christer Elmehagen, som i december förra året slutade på sin tjänst, har haft det tungt.
LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin har fått kraftig kritik för att hon, som styrelseledamot i AMF pension, har godkänt Christer Elmehagens väl tilltagna pensionsavtal. Hon har till och med pratat om att hon känner sig ”grundlurad”, trots att summorna har funnits i de senaste årsredovisningarna – som hon själv har godkänt.
Vem som har lurat henne har inte framgått, det är sannolikt något som den fortsatta utredningen får visa, men det är ingen vild gissning att den som avses är Christer Elmehagen.
"Vet inte vem hon syftar på"
Få andra skulle ha nytta av alldeles för stora pensionsutbetalningar till hans konto. Men Elmehagen känner sig inte träffad.
- Jag vet inte vem hon syftar på, men det måste vara någon annan än mig, skriver Christer Elmehagen i ett mejl till Expressen.se.
Han menar i stället att Wanja Lundby-Wedin försöker smita från sitt ansvar, genom att påstå att hon har blivit förd bakom ljuset.
- Styrelsen har givit mig ett anställningsavtal som bland annat innehöll ett pensionsavtal. Detta skedde 2004 och jag valde att tacka ja till det avtalet. Det förslaget arbetades fram av en ersättningskommitté som i sin tur med ordförande i spetsen presenterade det för styrelsen och beslut togs. Min dialog fördes enbart med styrelseordföranden Göran Tunhammar. Jag måste kunna utgå från att han informerar styrelsen inför beslut på ett korrekt sätt och att styrelsen sätter sig in i underlagen inför de beslut de ska fatta. Framförallt måste man kunna förvänta sig att en styrelse i ett pensionsbolag förstår pensionsavtal och inte fem år senare kommer på att de ångrat sig eller känner sig vilseledda när allt varit publikt tillgängligt, skriver Elmehagen.
Ett misstag
Att han flyttade pensionspengar, omkring 33 miljoner kronor, ser han som ett misstag – åtminstone borde han ha varit ”mer transparent”.
Samtidigt anser han inte att något fel har begåtts.
- Jag flyttade mina pensionsmedel från en traditionell försäkring till en räntefond. Inför detta initierades att vår chefsjurist skulle göra en genomgång om det fanns några regler applicerbara på mig eller någon annan i ledande ställning där en flytt kunde anses fel. Inget sådant framkom. Eftersom vi vid flera tillfällen officiellt pratat om risken för återtag ansågs det att marknaden hade den informationen. Skälet till att jag gjorde detta var att jag snart skulle pensioneras och inför det såg över hela mitt sparande. Flytten genomfördes innan vi tagit beslut om återtag skulle ske. Dock ser jag såhär i efterhand att jag nog borde tänkt till en gång till. Vi borde ha varit mer transparenta angående mitt agerande. Jag ångrar det i efterhand och inser att det blev fel. Det har jag också sagt vid ett flertal tillfällen att jag är villig att rätta till.
"Inte unik"
De i många ögon jättelika summorna då? Ser han något problem med dem?
- Personer som jag, Wanja Lundby Wedin och Göran Tunhammar tillhör alla en välbetald grupp i samhället. Hög lön ger hög pension. Summan som nämnts är hög men i de här sammanhangen inte unik, skriver Elmehagen i sitt mejlsvar.