Det är bara att gratulera av hjärtat, så där som man alltid vill göra när under sker, även om de sker överallt och hela tiden, för det faktum att små barn kommer till världen, det är precis just det: underverk. Det största, mest omvälvande, vi människor kan få uppleva. Den största glädjen, det största ansvaret. Våra liv förändras i grunden och för alltid.

Det vilar helt på oss själva att göra detta barn så harmoniskt, lyckligt och starkt som det bara går.

Så brukar det i alla fall vara.

Men just den här lilla ungen är inte fullt ut bara sina föräldrars. Och sina far- och morföräldrars. Hon är, eftersom samhället är så konstruerat, i viss mån allas vår. Allas vårt ansvar. Allas vår glädje. Så länge konstitutionen ser ut som den gör.

En tronarvinge har blivit född, visst låter det högtidligt. Och lite skrämmande om någon som är så liten. Den första medlemmen av Bernadottefamiljens åttonde generation som kungaätt i Sverige. En möjligen blivande monark.

Arma unge, får man lust att skriva. Men allvaret kan få vänta.

Victoria och Daniel har fått sitt första barn, ett barn vi redan bekantat oss med, en prinsessa som sparkade i sin mammas mage så att den gick i vågor mitt under Nobelmiddagen. En baby som alltså, som Gösta Ekman skrev om sig själv, var känd redan som spermie och vars liv vi kommer att få följa i detalj, eller i varje fall så närgånget som föräldrarna förmår tillåta och säkert lite till.

Oavsett vad man har för åsikt om monarki som regeringsform, finns det bara en åsikt man kan ha om ett nyfött barn. Att det är det finaste som finns.

Och just denna lilla Eva Desirée Alice Josefina (något av namnen får hon säkert) kommer att få det bättre än de allra flesta här på jorden. Materiellt förstås, men säkert också känslomässigt.

Victoria kommer att bli en mamma av ett slag som vore varje barn förunnat. Ingen har väl undgått att lägga märke till hur varmt och självklart hon förhåller sig till barn.

Och en bättre pappa än den till synes helt oneurotiske Daniel är svårt att föreställa sig.

Vad flickans bokliga bildning beträffar får vi se tiden an, men mycket frisk luft och motion blir det. Det står nog inte på förrän Victoria tar med sig barnvagnen under joggingturerna runt Haga i ottan. Det finns få sätt som är bättre om man har svårt att få sin unge att äntligen somna, än att ge sig ut på en tur med vagnen. Om nu inte just detta faller på Daniels lott. Eller säkerhetsvakternas?

Den lilla tronarvingen kommer förmodligen att tilldelas en alldeles egen vakt redan från start. Och en barnsköterska på heltid. Eller har Victoria och Daniel beslutat att ta hand om sin och nationens unge som folk gör mest, det vill säga utan mellanhänder?

Och kommer morföräldrar och farföräldrar att utgöra back up?

Mycket Ockelbo lär det bli. Men en del Drottningholm också. Silvia med barnakräks på sidenblusen? Jag tror att hon kommer att gilla det. En ny liten Bernadotte, en baby att följa på nära håll, att jämföra egna barn och andras ungar med, visst är det kul!

Och vi är alla att gratulera: Victoria och Daniel, kungen och drottningen, farmor och farfar Westling, mostrar och fastrar, farbröder och morbröder, kusiner och sysslingar, rojalister och en eller annan republikan.

Och, icke minst, alla vi som får vår försörjning inom medierna. Nu stundar goda tider.

Du är mer än välkommen hit, lilla guldklimp! Men helt säkert känns det väl inte att du verkligen kommer att sitta på den bildliga tronen fram­över.