"Vi tyckte det var en jättebra idé", säger Ica-handlaren Thomas Djupenström om butikens satsning på arabiska skyltar. Och initiativet har fått bra respons. Foto: Ica Mathyttan.
"Vi tyckte det var en jättebra idé", säger Ica-handlaren Thomas Djupenström om butikens satsning på arabiska skyltar. Och initiativet har fått bra respons.  Foto: Ica Mathyttan.

Butik i Dalarna börjar med arabiska skyltar

Publicerad

Ica-butiken i Långshyttan, i Dalarna, har under många år haft asylsökande bland sina kunder.

Nu inför butiken skyltar på arabiska för att underlätta för de nyanlända.

Ett initiativ som har hyllats i sociala medier.

– Då kan de som kommer hit se vad det står tills de lär sig svenska, säger butiksägaren Thomas Djupenström.

Långshyttan, den lilla tätorten i Hedemora kommun i Dalarna, med drygt 1 600 invånare, har sedan tidigt 2000-tal tagit emot flyktingar från hela världen.

Ica-handlaren Thomas Djupenström har under åren varit engagerad i att försöka underlätta för de nyanlända.

Ica-handlaren Thomas Djupenström.Foto: Privat.

– Jag har varit i kontakt med Migrationsverket i ett antal år och snackat om att vi borde ha någon slags praktik här i butiken.

En anledning är att underlätta för asylsökande att handla mat och, i slutänden, göra sig förstådda på orten.

– Då har man någon här som kan språket och som kan hjälpa till. Vi kan ju svenska, engelska och tyska, men förut fick vi till exempel asylsökande från Azerbajdzjan och då hade jag praktikanter från Azerbajdzjan som kunde hjälpa till.

På svenska – och arabiska

På senare tid har butiken valt att utveckla projektet.

Med hjälp av två nya praktikanter har man lyckats anpassa butiken ytterligare för de flyktingar som anländer till Långshyttan.

Efter att ha blivit uppmärksammade om att många kunder tar sig in till Hedemora för att köpa halalmärkt kyckling valde man, bland annat, att utöka butikens halalsortiment.

I ett nästa steg valde man att översätta skyltar i butikens gångar.

– Jag tänkte: Vad fasiken, jag har ju skyltar i taket och där utnyttjar jag bara hälften av ytan och då kan vi lika gärna utnyttja den andra delen och skriva på arabiska. Då kan de som kommer hit se vad det står tills de lär sig svenska.

Thomas Djupenström tog hjälp av sin ena praktikant, en datorprogrammerare från Syrien, för att utveckla de nya skyltarna.

Nu kan arabisktalande kunder hitta bland barnmat, blöjor, nappar, kryddor, läsk, ris, konserver och andra varor som butiken säljer.

– Vi tyckte det var en jättebra idé. Speciellt när han var så kunnig inom data, säger Djupenström, och tillägger:

– Syftet med praktiken är inte att de ska jobba i butiken, utan lära sig språket, och när de blir hemmastadda kan de få praktik på ställen som passar deras utbildning bättre.

"Ska komma in i vår svenska gemenskap"

Ica-butikens initiativ har hyllats i sociala medier.

"Skitbra ide! Kanon för dem som kommit hit och inte lärt sig svenska ännu", skriver en person på Facebook.

Skyltarna har uppskattats på Facebook.

"Ett bra initiativ, som välkomnar alla", konstaterar en annan.

– Ja, det har mestadels varit positivt. Men alla har ju rätt till sin åsikt och det har ju varit lite... vad säger man, folk som har otur när de tänker, men de flesta förstår att det finns ett syfte med det hela.

Nu hoppas Thomas Djupenström kunna fördjupa samarbetet och hjälpa till att slussa in fler i det svenska samhället.

– Jag vill ju få till ett rullande schema, att det kommer två nya praktikanter. Syftet är ju att så många som möjligt ska komma in i vår svenska gemenskap och det enda sättet är att göra sig förstådd. För alla som kommer hit är kunniga.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida