Han satt på plats 488 på bänk 74, Yonas Mannu Bairu som är chargé d'affaires för Eritrea. Inbjuden av det svenska utrikesdepartementet till vigseln i går.
Nog var det märkligt: i Eritrea sitter en svensk medborgare, Dawit Isaak, fängslad utan rättegång sedan 2001 för att han skrivit om demokrati i en tidning.
Och här, på ett svenskt kungabröllop, sitter diktaturens man mitt framför de svenska publicister som engagerat sig för Dawit Isaaks frigivning.
Bara några meter ifrån Yonas Mannu Bairu satt ju bland andra Jan Helin, Aftonbladet, Lena K Samuelsson, Svenska Dagbladet, Gunilla Herlitz, Dagens Nyheter, och inte långt bort också Peter Englund, Svenska Akademiens ständige sekreterare.
Alla har vi engagerat oss för det fria ordet och för Dawit Isaak; alla har - nästan bokstavligt - stångat huvudet mot dörren på Eritreas ambassad på Lidingö.
Men nu öppnade det officiella Sverige självaste storkyrkoporten för Yonas Mannu Bairu.

Daniel Westling, då "Herr", minuterna senare "Prins", passerade oväntat nog bara centimeter framför oss på sin väg mot altaret. Alla chefredaktörer drog då raskt in benen.
Daniel såg, förlåt det slitna uttrycket från alla tv-program om kärleksparet, mycket trygg ut och lika oberörd av allvaret föreföll Yonas Mannu Bairu vara. Han, representant för en regim som torterar och dödar sina politiska motståndare, fick ju vara med och fira med kungligheter och regeringschefer.
Där gick inte bara Sveriges statschef, kungen, och kronprinsessan, Victoria, förbi den eritreanske toppdiplomaten.
Också utrikesministern, Carl Bildt, passerade och Yonas Mannu Bairu stod artigt upp. Om ändå han var lika korrekt när det gäller mänskliga rättigheter.

Det var varmt inne i Storkyrkan, så om ni hörde dova dunsar under tv-sändningen var det nog Ramlösa-flaskorna som rasade i golvet. Det stod dock inte Ramlösa på dem utan "GRATTIS", och det får man nog säga också till Yonas Mannu Bairu.
Han började festligheterna med ett besök på Järva krog utanför Stockholm och fortsatte till Stadshuset, där många gäster samlades, kontrollerades och sedan bussades till Storkyrkan.
I kyrkan minglade vi först runt. Det talades om fotoförbud, men det fick vi faktiskt ingen information om - hundratals gäster tog fram digitalkameror och mobiltelefoner och plåtade sig själva och andra. Till och med kungligheterna tog bilder!

Det var faktiskt ganska gemytligt: ministrar och näringslivstoppar och alla andra gick runt och småpratade, sedan började bröllopet och för den i Sverige så kritiserade eritreanska diktaturen var det förstås bra reklam att få visa upp sig i detta fina sällskap.
Men jag tyckte det var stötande att se Yonas Mannu Bairu sitta på plats 488 på bänk 74 i Storkyrkan, Gamla stan, Stockholm.
Vad Dawit Isaaks hustru Sofia och tre barn, som väntar på honom i en förortslägenhet utanför Göteborg, tyckte kan man ju bara tänka sig.