Jag fick bevittna något som det kommer att pratas om i generationer.
Det jag var med om inne i Storkyrkan i går eftermiddag kommer för alltid att finnas i historieböckerna.
När jag skriver det här är jag fortfarande tagen - jag som alla andra inne i Storkyrkan rycktes med.
När Victoria skred in i Storkyrkan satt jag på läktaren snett ovanför henne på sektion L och bänk 175.
På raderna framför mig på läktaren hade Victoria och Daniel placerat sina allra närmaste vänner.
Närmast mig satt Alessandro Catenacci med sin hustru Sanna, bredvid honom Daniels barndomsvänner Andreas Nylin och Niklas Ek med sina respektive fruar.
På raden framför satt Victorias vänner - Caroline Kreuger, Caroline Dinkelspiel, Josephine Génetay och Leonie Persson.

När löftena och ringväxlingen började så plockade flera av vännerna upp sina näsdukar.
När Daniel sa sitt klassiska "ja" tittade bästa vännerna Andreas Nylin och Niklas Ek på varandra. De sa ingenting, men deras ansiktsuttryck sa allting - äntligen får vår kompis sin Victoria.
Andreas och Niklas är de två som från början har följt Daniels kamp för att vinna Victoria och besegra alla fördomar kring rätt eller fel bakgrund för ett kungahus.
De har sett hur Daniel har lidit. De har hela tiden funnits där för att stötta honom och varit de som hela tiden har uppmanat honom att inte ge upp. När andra har svikit så har de trofast stått vid hans sida.
När Victoria sedan sa "ja" och Daniel började gråta blev det för mycket för vännerna och även för mig.

Jag fick svälja hårt flera gånger för att hålla tillbaka tårarna. Det som jag aldrig trodde när jag mötte Daniel för första gången för åtta år sedan har nu blivit verklighet.
Killen jag mötte där på en trottoar inne i centrala Stockholm var i allas ögon omöjlig som blivande make till en kronprinsessa - han hade fel bakgrund och ingen, speciellt kungen, trodde att han skulle klara ett liv bredvid en tronarvinge.
Daniel bevisade motsatsen och när han började gråta framme vid altaret släppte känslorna för barndomsvännerna. Andreas Nylin började gråta. Han kunde inte hålla tillbaka sina tårar. Att se bäste vännen få Victoria blev helt enkelt för mycket.
Alessandro Catenaccis hustru Sanna grät och snart rann tårarna på flera av vännerna - inte heller H&M-Karl-Johan Persson kunde hålla tillbaka sina känslor.
När vår nyblivne prins tågade ut med Victoria till "Praise the lord with drums and cymbals" ställde sig alla upp i bänkarna.

När Victoria och Daniel passerade vår sektion inne i kyrkan stannade de upp för en sekund. Victoria visste var de bästa vännerna satt.
Kronprinsessan sneglade upp mot oss. Sedan vinkade hon diskret.
Caroline Kreuger, Caroline Dinkelspiel och Josephine Génetay vinkade tillbaka. Det glittrade i Victorias ögon och alla kunde se hennes glädje.
Jag såg hur de diskret tog upp sina tygservetter och torkade bort nya tårar. Victorias och Daniels glädje var nu lika mycket glädje för alla dem som har funnits vid deras sida de senaste åtta åren - även när det har varit som tuffast och jobbigast.
När de sedan blev stående i vapenrummet till Storkyrkan så gav Victoria sin Daniel en kyss. Vännerna ville se mer och vädjade:
- Kyss henne, kyss henne.
Daniel hörde inte vännernas vädjan. Kyssen fick vänta till senare.
Nu gick de ut som make och hustru genom porten till Storkyrkan.
Sagan hade blivit sann:
Mannen av folket har förvandlats till en prins.