Tidigare har det varit känt att Anders Behring Breivik, 32, lider av paranoid schizofreni.
Psykiatrikerna Torgeir Husby och Synne Sørheim kom fram till diagnosen och det gjorde Breivik otillräknelig, som i grunden innebär att han inte kan straffas till fängelse.
Hittills har bara delar av deras rapport om Breivik presenterats.
Men nu kan norska tidningen Dagbladet publicera hela rapporten, och psykiatrikernas värderingar och detaljer som kan ha lett fram till diagnosen.

Var krävande

Där beskrivs Breiviks barndom och ungdomsår efter förhör med Breivik själv och hans familj och bekanta.
Där står det att Breiviks familj var i kontakt med barnomsorgen redan 1981 då Breivik var två år, enligt mamman var Breivik då "krävande." Breivik beskrevs också som ängslig, passiv och rastlös.
Men de sakkunniga har inte kunnat koppla uppväxten med hans nuvarande psykiska tillstånd.
När Breivik var 15 år kom han återigen i kontakt med norska "barnomsorgen" efter att ha upprepade gånger gjort sig skyldig till skadegörelse, men det ansågs inte allvarligt nog för att sätta in hjälpåtgärder.
Breivik klarade sig bättre än genomsnittet i grundskolan och läste vidare i två och ett halvt år.
Han var aldrig deprimerad under två veckor eller längre, enligt rapporten.

Bodde i kollektiv

Han jobbade som egen företagare mellan 1998 och 2002 och bodde 2001 i ett kollektiv. Under den tiden beskrivs hans kontakter med vänner och familj som normala. Han hade en del korta relationer med jämnåriga kvinnor.
Från 2002 blev kontakten med människor mindre. Breivik bodde ensam i sin lägenhet och hade inga förhållanden.
"De sakkunniga har bedömt att han under 2002-2006 isolerade sig allt mer. Men det finns inga säkra hållpunkter när de psykotiska symptomen började visa sig" står det i rapporten.
Men 2006 hände något. Då slutade Breivik att arbeta, flyttade hem till sin mamma, isolerade sig och undvek social kontakt.
Mamman har också sagt att han spelade mycket tv-spel och satt mest på sitt rum.
Från 2010 beskriver mamman att Breiviks humör ändrades.

Ville inte äta

Han blev lätt arg, irriterad och var fixerad av sitt utseende. Han var besatt av politik och historia och mamman kände sig pressad av honom. Mamman uppger i rapporten att hon hade svårt att förstå vad sonen ville förmedla.
"Fenomenet värderas av de sakkunniga som ett uttryck för psykotiska vanföreställningar" står det i rapporten.
Breivik fick också ett annat förhållande till sin mor. Ibland satte han sig för nära henne i soffan, andra gånger ville han inte äta maten hon serverade.
"Beteendet värderas av de sakkunniga som konsekvens av paranoida vanföreställningar."
Breivik har aldrig varit i kontakt med psykisk vård. I april 2011 – bara månader innan attackerna – noterade husläkaren att Breivik använde munskydd hemma.
Breivik distanserade sig allt mer från känslolivet – siffror och statistik blev viktigare.
När de sakkunniga har intervjuat honom har han aldrig visat några känslor eller ånger över det han har gjort.
I stället håller han fast vid att det försiggår ett krig i Norge, och ser sig själv som landets nye regent och detta kallar de sakkunniga för bisarra vanföreställningar.
De sakkunniga skriver att det är svårt att föra ett samtal med Breivik då han har förmåga att sväva ut och landa i sitt politiska budskap trots frågan.

Kommit gradvis

Han ser allt från sitt eget perspektiv, har därför svårt att sätta sig in i omvärldens reaktioner på hans handlingar som han beskriver som brutala men geniala.
Enligt de sakkunniga har de psykiska symptomen kommit gradvis, men 2009 visade han tydliga symptom då han trodde att han var övervakad och avlyssnad.
2011 den 22 juli satte han sina planer i verk – då bombade han regeringsbyggnaden och började skjuta ihjäl människor på Utøya. Totalt dödade han 77 människor.
"Hans önskan var att mörda flera hundra. Och bakgrunden för hans mord är hans paranoida psykotiska vanföreställningar om att han deltar i krig där han bär ansvaret för vem som får leva och vem som får dö" skriver psykiatrikerna i slutet av rapporten.