Ilskan mot de planerade sparåtgärderna är fortsatt stor i Grekland. Under torsdagen strejkade grekiska arbetare i den andra generalstrejken på tre veckor. Över 20 000 demonstranter samlades på Atens gator på torsdagen och parlamentet spärrades av, rapporterar AFP.

- Nog är nog, de har grävt våra gravar. Vi tvingas betala för vad våra politiker har gjort, säger den 58-årige arbetaren Konstantinos Balomenos, vars lön halverats till 900 euro, omkring 7 800 kronor i månaden.

200 demonstranter

Senare under dagen strålade fem olika demonstrationståg samman utanför parlamentet. Metallstängsel restes utanför parlamentet på Syntagmatorget och runt 4 000 poliser var inkallade.

Och precis som vid tidigare stora demonstationer drabbade polisen och demonstranterna samman. Demonstrationen urartade och cirka 200 maskerade demonstranter kastade brandbomber mot polisen, som svarade med att avfyra tårgas vid Syntagmatorget.

En man uppgavs först ha dött i samband med demonstrationerna, men senare framkom att mannen avled till följd av hjärtproblem. Han föll ihop och togs till ett sjukhus där han dog, rapporterar Skai radio enligt AFP.

Ytterligare fem personer, varav två poliser, skadades i sammandrabbningarna.

Statschefer i möte

Den 24 timmar långa strejken leds av landets största fackförbund, ADEDY och GSEE, skriver Reuters. Fartyg tvingas stanna i hamnarna, Atens kollektivtrafik står still och på sjukhusen arbetar endast akutpersonal. Många offentliga verksamheter, departement och affärer håller stängt. Opinionsundersökningar visar att grekernas ilska över åtstramningspaketen bara växer.

- Det nya, smärtsamma paketet bör inte antas, sa ADEDY i ett uttalande i dag.

Under torsdagseftermiddagen samlades samtidigt EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel för att diskutera eurokrisen. Åsikterna går dock fortsatt isär om bästa sättet – exempelvis är Sveriges motstånd fortfarande starkt mot förslaget om en gemensam bankunion.

- Jag kommer just nu från möten där jag pratat med ansvarig kommissionär (franske Michel Barnier) och kommissionens president (José Manuel Barroso) för att inskärpa Sveriges synpunkter när det gäller att kunna säkra svenska skattebetalares intressen, svenska bankväsendets intressen, säkerställa att vi kan få högre kapitaltäckningskrav och att inflytandefrågan bemöts, säger Fredrik Reinfeldt (M).