Det USA:s befolkning nu gör i Ferguson, New York, Chicago och Washington är en demokratirörelse. Men vi måste se bortom upploppen och brandröken för att förstå det, skriver Expressens Irena Pozar. Foto: Raffe Lazarian
Det USA:s befolkning nu gör i Ferguson, New York, Chicago och Washington är en demokratirörelse. Men vi måste se bortom upploppen och brandröken för att förstå det, skriver Expressens Irena Pozar. Foto: Raffe Lazarian

Bortom upploppen finns en rörelse

Publicerad

I augusti i år sköt polismannen Darren Wilson ihjäl den 18 år gamla Michael Brown på gatan. Wilson är vit. Brown var svart. I just den här historien är det avgörande, skriver Irena Pozar.

Under natten har protester rasat i USA. Bilar har brunnit, stenar har flugit och affärer har plundrats. Det var en direkt konsekvens av det beslut som nådde oss i natt: polisen som dödade Brown kommer inte att åtalas, trots att Brown var obeväpnad när polisen dödade honom med sex skott på öppen gata. Självklart finns det två versioner om vad som faktiskt hände den där dagen – men det faktum att en ung person är död kvarstår.

Året är 2014 och unga svarta män i USA har 21 gånger större risk att bli dödade av polis än sina jämnåriga vita kamrater. Sedan 1980 har 77 procent av de som dödats av poliser under ”obestämda former” varit svarta. 

Det är en så pass grov rasistisk struktur som genomsyrar USA:s poliskår att jag också får lust att delta i upploppen. Och bakgrunden till folks ilska är otroligt viktig att komma ihåg, särskilt när den leder till upplopp.

Demokrati är inte ett statiskt tillstånd vars utförande alltid har en viss skepnad. Det USA:s befolkning nu gör i Ferguson, New York, Chicago och Washington är en demokratirörelse. Men vi måste se bortom upploppen och brandröken för att förstå det.

För många är det är lätt att fördöma våld på gator och torg, men desto svårare att fördöma det våld som godkänns av våra rättsystem. För att vi ibland har en oroväckande naiv inställning till våra myndigheters demokratiarbete.

Polisvåld som riktas mot svarta godkänns gång på gång, men frustrationen hos de drabbade tas inte på allvar förrän det brinner.

Men inte ens då lyssnar omvärlden. Istället skickar man in nationella insatsstyrkan, slår och sprayar tårgas på människor som hela sitt liv känt ett behov av att gå med armarna i luften på grund av sin hudfärg.

Där har vi ett demokratiproblem och det människorna på gatorna i USA just nu gör är att försöka lösa det. Den dagen medborgare förblir tysta inträder de riktiga problemen. 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag