Skogsskövlingen är en betydligt större klimatbov än både bilarna och flygplanen – tillsammans.
Avverkningen står för en femtedel av världens utsläpp av växthusgaser.
Nu blir avskogningen en av huvudfrågorna på klimatmötet på Bali.
– Gör man så här stora förändringar i jordens äldsta ekosystem blir konsekvenserna enorma, säger Maria Rydlund, handläggare för tropisk skog på Naturskyddsföreningen.

”Tomma på allt liv”

Varje dygn bidrar avverkningen med lika stora utsläpp som åtta miljoner människor gör när de flyger mellan London och New York. Världsbanken har beräknat att Indonesien ligger trea i utsläppsligan efter Kina och USA. Och det beror på avskogningen.
– Många miljöer i Afrika, Asien och Sydamerika som jag arbetat i är nu borta. Stora områden är tomma på allt liv, säger Mattias Klum.
När skog huggs ner snabbare än ny hinner växa upp ökar mängden koldioxid i atmosfären och bidrar till att öka växthuseffekten.
Det är privata bolag som skövlar regnskog för att kunna odla oljepalmer, och producera palmolja.
– Plantagen anläggs på stora ytor. Så långt ögat kan se är det bara oljepalmer. Det är allt annat än ett diversifierat jordbruk, säger Maria Rydlund.

Huvudfråga på konferensen

Enligt Kathleen McCaughey, kampanjchef på Greenpeace, skulle en stor del av klimatförändringarna vara under kontroll om avverkningen stoppades.
– Palmoljan används så pass mycket att den är svår att välja bort för den enskilde konsumenten. Det är regeringarna och företagen som måste ta sitt ansvar.
Problemet med avskogningen har nu lyfts upp i ljuset och kommer att vara en av huvudfrågorna på klimatmötet på Bali.
Anna Wahlgren