I en debattartikel i Dagens Nyheter kräver 17 moderata kommunstyrelseordförande att regeringen ska ta bort skatten. Om inte en borgerlig regering med rekordstort överskott kan avskaffa den, vem ska då göra det? undrar de i debattartikeln.
Värnskatten innebär att personer som tjänar mer än 42 200 kronor i månaden får betala 5 procent i skatt utöver den kommunala och statliga skatten.
Skatten infördes 1995 av den dåvarande socialdemokratiska regeringen för att komma till rätta med statens budgetunderskott.

Stöd från andra partier

Nu kan den knappast motiveras av statsfinansiella skäl längre, anser m-politikerna, som också har stöd i andra partier. Folkpartiet vill till exempel ta bort värnskatten, så att utbildning ska löna sig bättre. Dessutom stödde riksdagsledamoten Fredrick Federley (c) m-kravet på sin blogg på onsdagen.
Finansminister Borg har dock inga planer på att gå sina alliansvänner till mötes. Åtminstone inte under den här mandatperioden, hälsar han via sin pressekreterare.

Sänkningar för låginkomst- tagare

För Borg är det fortsatta skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare som har högst prioritet. Det motiveras med att sådana skattesänkningar har större effekt på utanförskap och sysselsättning och har en bättre fördelningsprofil. Om höginkomsttagare får sänkt skatt så är det inte säkert att de jobbar mer, menar Borg.
Statsminister Fredrik Reinfeldt sade nyligen att han vill genomföra ett tredje steg i jobbskatteavdraget, ungefär lika stort som det som infördes vid årsskiftet. Både Reinfeldt och Borg kan också tänka sig sänkt statlig skatt, även om de inte utvecklat hur och när de vill att det ska ske.

Av Maria Davidsson/TT