Bockstensmannen opereras, 700 år efter sin död. Nu kan det nästan säkert konstateras att han blev mördad. Det tyder dkadorna på hans kranium på.
Bockstensmannen opereras, 700 år efter sin död. Nu kan det nästan säkert konstateras att han blev mördad. Det tyder dkadorna på hans kranium på.

Bockstensmannen blev mördad

Publicerad
Uppdaterad
När Bockstensmannen 700 år efter sin död skulle hamna på operationsbordet avslöjades gåtan bakom hans död.
Han mördades.
Med tre slag mot huvudet.
Tidigare har man trott att Bockstensmannen, som hittades i Bockstens mosse utanför Varberg 1936, fick sina skador i huvudet av att ha legat under tryck i mossen sedan 1300-talet. Men när en plastmodell av Bockstensmannens kranium på måndagen kom i händerna på en riktig expert på kranier, professor Claes Lauritzen, chef för kraniofaciala enheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, förkastades den teorin. Lauritzen är säker på att skadorna uppkommit genom yttre våld.

Skallen delad

Först fick han först ett slag mot underkäken, sedan ett slag vid höger öra, sedan ytterligare ett slag längre bak, ett slag som var direkt dödande. Förmodligen har han då redan legat ner. En påle, eller slägga, kan ha använts som tillhygge. - Det sista slaget delade skallen, säger Claus Lauritzen. Tillsammans med doktor Tim Hewitt, plastikkirurg från Australien, gjorde Claus Lauritzen på måndagen en två timmar lång operation av kraniemodellen. Syftet är att skapa en så trogen kopia av den verklige Bockstensmannen som möjligt. Lauritzen, som själv växt upp i Varberg, hade inte räknat med att kunna lösa gåtan om hur Bockstensmannen dog. - Jag är lite förvånad över att man inte gjort den här analysen tidigare, men det beror väl på att man varit så försiktig med den ursprungliga kraniet, resonerar Lauritzen.

Kläderna välbevarade

Operationen av kraniemodellen gjordes på sal 4 vid Sahlgrenskas plastikkirurgi. Ett uppbåd av fotografer och reportrar, alla iklädda gröna överdragskläder, följde processen. De två kirurgerna bände, böjde, modellerade med plastmassa, och skruvade fast fixerande stålband. - Det här påminner väldigt mycket om hur vi jobbar i vanliga fall, säger Lauritzen. Modellen är gjord med hjälp av datortomografi. Under operationen lagades underkäken och skadorna av slagen. Dessutom vidgade man ansiktet något, eftersom det av allt att döma pressats ihop under århundradena i torvmossen. Härnäst ska modellmakaren Oscar Nilsson ge Bockstensmannen ett "riktigt" ansikte. I sommar visas resultatet på länsmuseet i Varberg.

Micke Larsson Karin Olander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag