Men de 4 050 semesterfirare som passerade genom den påkostade entrébyggnaden hade förmodligen ingen aning om att huset egentligen skulle stå 15 kilometer därifrån.
Det var i mitten av januari 2003 som det kom ett brev till näringslivschefen i Orsa kommunhus. Nio EU-miljoner klubbade och klara!
Det räckte med en snabb huvudräkning: fyra och en halv miljon från oss i kommunen, lika mycket från länsstyrelsen, och så de här nio. 18 millar! Nu kör vi!
Kanske var det näringslivs-chefens poetiska ansökan som fick den så kallade Strukturfondsdelegationen att bevilja ett så generöst bidrag.

I den beskrevs nämligen byggnaden som så mycket mer än bara väggar och tak. Den skulle bli "en katalysator och samlingsplats för alla skapande aktiviteter i närområdet", "ett kulturellt samlingshus" och "en arbets- och tankeverkstad".
Och naturligtvis ömmade den manlige näringslivschefen särskilt för Siljansbygdens kvinnor: "I kravspecifikationen för byggnaden kommer det att anges att byggnaden påtagligt skall visa ett jämställdhetstänkande."
Byggprojektet rubricerades "Designtorg Trä" och hade än så länge inget med björnar att göra.
Orsas kommunpolitiker hade nämligen - efter att de "i början av 2000-talet stiftade bekantskap med begreppet design" - bestämt sig för att träförädling skulle bli tillväxtmotorn i trakten.

Således beslutades att ett "centrum för trädesign" skulle uppföras på Dalagatan i centrala Orsa. Helt byggt i just trä, förstås.
Men det tog inte många månader innan det visade sig att de 18 miljoner kronorna var långt ifrån tillräckligt för att sätta Orsa på träkartan.
I december 2004 beslutade därför fullmäktiges ledamöter, lätt vinterbleka av eftertanke, att sonika slå ihop design- satsningen med kommunens andra stora EU-projekt - det så kallade Rovdjurscentrum. För, som det stod i kommunens egen tidning Aktuellt från Orsa: "Rovdjurscentrum behöver också en spektakulär byggnad".
Tanken med Rovdjurs-centrum var "en neutral mötesplats där olika intresseparter möts och ges möjlighet att informera allmänheten om världens rovdjur" - på ren svenska uppstoppade djur i en lokal dit kommunens skolor kan åka på studiebesök.
Den naturliga platsen för denna 33-miljonerssatsning var förstås i anslutning till den kommunägda björnparken i Grönklitt, femton kilometer norr om Orsa. Som av en händelse var björnparken dessutom i behov av en ny entrébyggnad.
Och där står huset nu sedan två år tillbaka.

Det var bara det, att kommunen privatiserade björnparken medan husbygget projekterades. Så nu kan aktieägarna i Orsa Grönklitt AB välkomna sina besökare med ett mångmiljonbygge som andra har betalat.
På den "neutrala mötesplatsen" - där Orsa Grönklitt AB förutom att ha biljettkassa även driver kafé och kränger kläder från det egna märket BigBear Collection - hittar man i och för sig ett och annat med det tillväxtdrivande trä-temat. Till hösten ställer till exempel en skånsk skulptör ut sina svarvade skålar och fat.
Men på det stora hela har, vilket Orsas näringslivschef lågmält erkände i sin slutrapport till Strukturfondsdelegationen, "byggnadens funktion för kulturevenemang successivt tonats ned".
Det utlovade jämställdhets-målet säger man sig däremot ha uppnått: "Stor vikt har lagts vid att projektera så att alla delar av byggnaden är möjliga och enkla att nå oavsett kön."
Till biljettkassan hittar bevisligen både kvinnor och män. Orsa Grönklitt AB har visat rekordvinster sedan huset invigdes.