PEKAR UT RYSK SPION. Under pressträffen på Säpos högkvarter visade Wilhelm Unge, chefsanalytiker på Säpos kontraspionage, en bild på rn rysk spion i Almedalen sommaren 2014. Foto: Säkerhetspolisen/TTPEKAR UT RYSK SPION. Under pressträffen på Säpos högkvarter visade Wilhelm Unge, chefsanalytiker på Säpos kontraspionage, en bild på rn rysk spion i Almedalen sommaren 2014. Foto: Säkerhetspolisen/TT
PEKAR UT RYSK SPION. Under pressträffen på Säpos högkvarter visade Wilhelm Unge, chefsanalytiker på Säpos kontraspionage, en bild på rn rysk spion i Almedalen sommaren 2014. Foto: Säkerhetspolisen/TT
MER FOLK I SVERIGE. Vladimir Putin har skickat fler agenter till Sverige. Säpo ser ett ökat spionage i samband med Ukrainakrisen. Foto: Alexei Druzhinin/APMER FOLK I SVERIGE. Vladimir Putin har skickat fler agenter till Sverige. Säpo ser ett ökat spionage i samband med Ukrainakrisen. Foto: Alexei Druzhinin/AP
MER FOLK I SVERIGE. Vladimir Putin har skickat fler agenter till Sverige. Säpo ser ett ökat spionage i samband med Ukrainakrisen. Foto: Alexei Druzhinin/AP
Wilhelm Agrell, professor. Foto: Joachim WallWilhelm Agrell, professor. Foto: Joachim Wall
Wilhelm Agrell, professor. Foto: Joachim Wall
Wilhelm Unge, chefsanalytiker på Säpo.Wilhelm Unge, chefsanalytiker på Säpo.
Wilhelm Unge, chefsanalytiker på Säpo.

Bilden visar: Här är Putins spion i Sverige

Publicerad

Vladimir Putin har skickat fler agenter till Sverige.

Spionaget har ökat i samband med Ukrainakrisen och jämförs med den verksamhet Sovjet bedrev under kalla kriget.

- Rysslands underrättelseaktiviteter är största hotet mot Sveriges säkerhet, säger Wilhelm Unge, chefsanalytiker på Säpos kontraspionage.

Ett tiotal länder bedriver omfattande olaglig underrättelseverksamhet i Sverige eller mot svenska mål utomlands. Spioner från Ryssland utgör det största hotet, enligt Säpo.

I skydd av diplomatiska låtsasbefattningar samlar ryska spioner information om svensk politik, ekonomi, teknik, vetenskap, militärt försvar, samhällsviktig infrastruktur och flyktingar, skriver Säpo i sin årsrapport för 2014.

Ett exempel är den militära underrättelsetjänsten, GRU, som är en del av den ryska krigsmakten, som verkat i Sverige sedan 1930-talet.

Har stoppat flera köp

GRU försöker köpa utrustning som endera omfattas av embargo eller är hemlig, står det i rapporten. Säpo har stoppat flera försök till köp av exportlicensbelagda produkter.

- Det handlar om att man vill dölja det egentliga användningsområdet och slutanvändare. Man uppger civila användningsområden och kanske en annan slutmottagare än vad som är tänkt, säger Wilhelm Unge, chefsanalytiker på Säpos kontraspionage.

När man misstänker sådana fall tittar svenska myndigheter på de underrättelser man har om den ryska krigsmaktens behov.

- Då kan vi lägga ett pussel och se att det här inte är för civilt ändamål utan för den ryska krigsmakten. Då måste vi avbryta den typen av affärer.

Hur ofta sker det?

- Jag vill inte uttala mig om det. Vi ligger konstant på de teknikanskaffningsförsök Ryssland gör och avbryter när vi tycker det finns fog för det.

Försöker värva

Det fanns många intressanta delar i Säkerhetspolisens årsbok som presenterades på en pressträff.

GRU försöker också värva agenter, göra dataintrång och intresserar sig för militär, polis och personal utomlands. Verksamheten beskrivs som väldigt koordinerad. De ryska agenterna är ofta välutbildade, yrkeskunniga tjänstemän med kompetens inom psykologi, språk, litteratur, konst och informationshantering. Agenterna kan utge sig för att vara journalister, fotografer, affärsmän eller gömmer sig ofta bakom diplomatiska skenbefattningar, vilket också ger dem skydd mot åtal.

- Ungefär var tredje rysk diplomat är en underrättelseofficer. De ser inte riktigt ut som man tänker sig med slokhatt, mustasch, mörka glas- ögon och trenchcoat. De ser ut som du och jag, säger Wilhelm Unge.

Visar en bild på en agent

Under pressträffen på Säpos högkvarter i Solna visar han en bild på en rysk spion i Almedalen förra sommaren.

- De är välutbildade, yngre än under Sovjettiden, talar främmande språk och har en förmåga att nätverka sig fram, säger Wilhelm Unge.

Det ryska spionaget är inte förvånande, enligt Wilhelm Agrell, professor i under- rättelseanalys.

Inte bara i Sverige

- Ryssland monterade aldrig ned sin underrättelseapparat efter det kalla kriget. Verksamheten har ökat och liknar nu den Sovjet bedrev under slutskedet av kalla kriget. Ukrainakrisen är en viktig drivande faktor, säger Agrell till TT.

Sverige är inte enda landet som känner av trycket från ryska spionaget.

- Det som sticker i ögonen för en svensk publik är att det kalla kriget skulle vara slut, men nu är vi inne i det igen, säger Wilhelm Agrell till TT.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag