Bilden togs under en träff med LRF. Foto: PrivatBilden togs under en träff med LRF. Foto: Privat
Bilden togs under en träff med LRF. Foto: Privat
Magnus Oscarsson sitter i riksdagen för Kristdemokraterna. Foto: PrivatMagnus Oscarsson sitter i riksdagen för Kristdemokraterna. Foto: Privat
Magnus Oscarsson sitter i riksdagen för Kristdemokraterna. Foto: Privat

Bilden som visar sanningen om köttet

Publicerad

Magnus Oscarssons inlägg om hur mycket antibiotika som används i djurhållningen sprids nu snabbt på sociala medier.

På bara en vecka har inlägget delats över 30 000 gånger.

– Det är helt otroligt, säger han.

Det var i fredags som Magnus Oscarsson, som sitter i riksdagen för Kristdemokraterna, lade upp bilden på Facebook. Han hade varit på en träff med LRF och där fått lära sig om hur man använder antibiotika för djur i olika europeiska länder.

Och snart började reaktionerna strömma in.

– Jag tänkte att det var fel på telefonen. Det var ju helt otroligt, berättar han.

Bilden visar fyra olika köttfärsklumpar, med sprutor instuckna i sig. Varje klump ska symbolisera ett land.

– Det ska visa hur många gånger större användningen av antibiotika är i olika länder i jämförelse med Sverige, säger Marie Lönneskog, som varit med och tagit fram konceptet för LRF.

 

 

Här är bilden som fått flera på Facebook att reagera.Foto: Privat

 

Efter en dryg vecka har Magnus Oscarssons bild delats närmare 31 000 gånger och fått över 2 000 kommentarer. Något som han inte väntat sig.

– Det är otroligt vad det kan ta fart via sociala medier och Facebook, säger han.

SVF: Olyckligt

Magnus Oscarsson hänvisar i sitt inlägg till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som i sin tur fått siffrorna från European Medicines Agency. Siffrorna avser milligram antibiotika per ett levande djurs ungefärliga kilovikt i den ålder som djuret oftast behandlas.

Men Christina Greko, veterinär och antibiotikaexpert på SVA, tror att bilden kan vara problematisk.

– Jag tycker att det är olyckligt att man stoppar sprutorna i köttet, för det kan få betraktaren att tro att man sprutar antibiotika i köttet. Det gör man inte, säger Christina Greko.

 

Christina Greko menar att bilden kan ge fel signaler.Foto: Anna Duse

LRF: Ska ge en bild

Hon får till viss del medhåll av My Sahlman, veterinär och ansvarig för smittskydd på LRF.

– Det kan jag hålla med om. Det är viktigt att man skiljer på antibiotika i kött och antibiotika i produktionen. Men tanken är väl att det här ska ge en bild av så här mycket antibiotika går det åt att producera kött i det här landet. Det är ju ett sätt att visa bilden. För det är ju fortfarande så att du gör ett större antibiotika-avtryck om du köper kött från länder som använder mer antibiotika, än om du köper det från Sverige, säger hon.

 

My Sahlman menar att bilden har ett visst värde.Foto: Privat

 

Även Christina Greko menar att användningen av antibiotika kan påverka djurhållningen.

– Använder man mycket antibiotika till djuren så får man mer problem med antibiotikaresistens. Det kan drabba djuren och i förlängningen också oss. Det är antibiotikaresistenta bakterier som är problemet, inte antibiotikan i köttet, säger Christina Greko.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag