Vid 20-tiden på måndagskvällen, när rösträkningen ännu inte var klar, bestämde sig huvudmotståndaren och Roms förre borgmästare Walter Veltroni att gratulera Berlusconi till segern per telefon.
Prognoser och räknade röster gav då Berlusconi en klarare seger än vallokalsundersökningarna och, kanske det viktigaste: en på pappret god majoritet i parlamentets båda kamrar.
Berlusconis Frihetens folk (Il popolo della liberta') med allierade Lega Nord (Nordförbundet) såg ut att få omkring 46 procent i både senaten och underhuset.
Det ska ställas mot 38 för Veltronis mitten-vänsterparti Demokratiska partiet (Partito Democratico) och allierade Värdenas Italien med förre korruptionsåklagaren Antonio di Pietro i ledningen.

Prodi föll

Den avgående premiärministern Romano Prodi och hans mitten-vänsterregering föll i januari när hans allians Unionen förlorade sin mycket knappa majoritet i senaten. Den knappa majoriteten gjorde också att Prodis 20 månader vid makten blev en besvikelse – han var låst av småpartier som gång på gång hotade med veto. Prodis glädje över att ha petat Berlusconi från makten försvann snabbt.
För att kunna regera måste en regering ha klar majoritet i både underhuset och senaten. Det ser Berlusconi ut att kunna få, även om svåra regeringsförhandlingar lär vänta med framför allt Lega Nord och deras extreme ledare Umberto Bossi. Det var han som fällde Berlusconis första regering, bara sju månader efter tillträdet 1994.
Veltronis nya parti och Berlusconis efterföljande sammanslagning av sin skapelse Forza Italia med högerpartiet Alleanza Nazionale ser ut att leda till att flera partigrupper riskerar att åka ur både senaten och underhuset. För de vänsterkrafter som Veltroni sade hej då till när han bildade Demokratiska partiet, är valet en katastrof.

Ut ur senaten

Kristdemokratiska unionen (UDC) såg ut att åka ur senaten. UDC samarbetade tidigare med Berlusconi.
Valsystemet, som Berlusconis regering pressade igenom mindre än ett halvår före det ordinarie parlamentsvalet i april 2006, är så krångligt att det har förlamat den italienska politiken och dess förmåga att ta beslut ytterligare. Italienarna sägs vara närapå världsmästare i att klaga över tillståndet i landet, men det finns åtskilligt att göra när Alitalia är på ruinens brant, pastapriserna rakar i höjden och tillväxten är nära noll.
Både Berlusconi och Veltroni har lovat att sänka skatter, skära ned på byråkratin och höja löner och pensioner.
Valdeltagandet var över 80 procent.