Den moderate kommunikatören Delmon Haffo spårade ur i sina attacker mot Strandhäll och fick sparken.Den moderate kommunikatören Delmon Haffo spårade ur i sina attacker mot Strandhäll och fick sparken.
Den moderate kommunikatören Delmon Haffo spårade ur i sina attacker mot Strandhäll och fick sparken.
En av de tweets som föranledde videon där Haffo kallade strandhäll "hora".En av de tweets som föranledde videon där Haffo kallade strandhäll "hora".
En av de tweets som föranledde videon där Haffo kallade strandhäll "hora".

Berättelsen om en strategi som spårade ur

Publicerad

Så gick det till när Moderaterna blev ett parti där man kallar en minister för hora.

Pajkastning blir perfekt först när den som vräker i väg den första bristfälligt sammanhängande degklumpen utropar sig till moraliskt överlägsen part.

Folk har ju sällan belägg för det.

Underhållningsvärdet uppstår i tomrummet, det ekar så jävligt där.

I veckan anklagade alltså Anders Lindberg, tillförordnad chef på Aftonbladets ledarsida, Moderaterna eller mer specifikt dess kommunikationsavdelning eller ännu mer exakt en anställd där, Delmon Haffo, för att "avsiktligt mobilisera så kallade nättroll, alltså personer på internet som bara är aggressiva och ute efter att förstöra". Haffo hade uppbådat ett digitalt drev mot ett uppenbart skämtsamt uttalande av statsrådet Annika Strandhäll.

I sak var allt sant.

Skämtet existerade, liksom Haffos envisa twittrande sökande efter några som kunde harmas över det - en klassisk journalistisk genre för övrigt, man agerar upprörd å läsarens vägnar, gapar förvånat och teaterhöjer ögonbrynen, oavsett om det finns skäl eller inte - och så småningom resultatet: en svans av frågor, kritik och hat som under något dygn störde och förstörde för statsrådet och hennes stab.

Ratfucking kallade de det en gång på det analoga sjuttiotalet i USA. Småtricks och sabotage. Fast i det digitala tiotalet är effekterna skalbara.

Lindbergs anklagelseakt innehöll relevanta fakta och rimliga frågor. I USA utnyttjade Trump kraften i den digitala miljön runt mer extremistiska krafter än det republikanska partiet; vill Moderaterna göra samma sak?

Delmon Haffo kallade Strandhäll "hora" i en video och sparkades.

Det räcker att ringa aktiva moderater med någon meters avstånd till partikansliet för att i bakgrundssamtal få Lindbergs bild bekräftad. Ja, man har anammat en mer aggressiv och aktivistisk ton. Ja, det hänger ihop med en rörelse högerut. Ja, man har noterat att det blir ett massivt tryck när man lyckas attrahera människor som verkar i den sverigedemokratiska digitala rörelsen och ja, man tycker om det. Säger moderater.

 

LÄS ÄVEN: Helgens ungdomsbråk avgör framtiden för M

 

Anders Lindberg hade alltså en poäng. Det fanns bara ett fel.

Han själv.

Lindberg, tidigare mångårig medarbetare på socialdemokraternas partikansli, har en position som verbal slagskämpe balanserades på gränsen till det vulgära. Han var kort sagt en usel avsändare till budskapet om god ton.

En stund såg därför debatten ut att landa i att alla är lika goda kålsupare.

Tills Dagens Nyheter publicerade en film där Delmon Haffo - i något slags skruvat internskämt - kallade statsrådet Strandhäll för hora.

Han fick kicken förstås, och med det hoppades Moderaterna att saken skulle vara över. Men det finns en oberättad historia här, och en sensmoral.

Svenska politikers första försök med internet slutade i praktfiasko. I valet 2006 begick en folkpartistisk ungdomspolitiker dataintrång på socialdemokraternas partikansli och en hög socialdemokratisk tjänsteman avslöjades skicka förtalsmejl om Fredrik Reinfeldt under falsk identitet.

Efteråt etablerades beröringsskräck. Men efter Barack Obamas seger 2008 skulle 2010 bli genombrottet för sociala medier. Inte mycket hände i partierna. Anders Borg krossade Mona Sahlin oavsett tummen-upp-knappar. Det var utanför partierna, eller i dess utkanter, som några nya sajter snart poppade upp. De hette saker som Alliansfritt och Politism. Deras grej var aggressiv opposition, ogod ton och humor. De störde och saboterade och etablerade bilden av att "något håller på att gå sönder i Sverige". Pengar kom från facken, eldunderstöd från Aftonbladets ledarsida.

 

SE ÄVEN: Här kallar kallar Delmon Haffo Annika Strandhäll "hora"

 

I valet 2014 regerade vänstern på nätet.

Ungefär då bestämde sig den nyvalde moderate riksdagsledamoten Hanif Bali att börja ge tillbaka med samma mynt. Han skrev och filmade. Och blev viral. Tokstor. Särskilt när han skällde på batikhäxor eller migrationspolitiken eller ett politiskt etablissemang. Partiledningen blev nervös, förstås, som partiledningar blir, med Bali gav fan i det. Den brutala humorn fungerade.

Särskilt bland sympatisörer i gränslandet mot sverigedemokraterna.

I dag har Bali fler följare på sin privata Facebook-sida än Anna Kinberg Batra, och har större inflytande på plattformen än hela den socialdemokratiska riksdagsgruppen tillsammans. Han är populär föreläsare i moderata partiföreningar och bland hans åttiotalistkompisar tror folk på allvar att han kommer efterträda Anna Kinberg Batra.

Och det är det som är det intressanta med den ogoda tonen. Den engagerar.

Det grundläggande dilemmat för politiker i vår tid är avståndet mellan deras egna organisationer och medborgarna. Folkrörelserna är döda. Hur ersätta dem?

Annika Strandhäll.Foto: / SVEN LINDWALL EXP

Digitaliseringen erbjuder svar.

Det går, har det visat sig, engagera människor i exceptionell skala samtidigt som de glor ner i sina mobiler.

Länge gällde big data som universallösning. Alltså att samla in fakta om väljare så att man kan målgruppsanpassa budskap. Har man mejladresser till alla som prenumererar på Allt om Barn eller är med i Svenska jägareförbundet eller har skrivit på en protestlista mot en ringled går det snabbt att nå just dem med sin syn på de samhällsfrågor som just dem har visat ett intresse för. Och kunna erbjuda dem ett enkelt sätt själva delta i opinionsbildningen. Valarbetare är ju en bristvara när medlemssiffrorna rasar. Obama var stor på big data, socialdemokraterna gjorde en satsning 2014, av allt att döma framgångsrik, men sedan rann det ut i sanden. I USA antyder också Hillary Clintons förlust att det inte spelar någon roll hur stora databaser du har om du ändå inte har förmågan att entusiasmera.

Den nya universallösningen heter ogod ton.

Det var den Trump vann med. Hårda angrepp mobiliserar människor, bygger äkta engagemang och nyfikenhet och en vi-känsla bland supportrarna. I digital form kan det ge stora resultat fort.

Efter valet 2014 dök borgerliga sajter som liknar Alliansfritt upp - någon med finansiering från Svenskt Näringsliv - och successivt tog högern över internet. Till slut bestämde sig moderaternas partiledning för att också höja tonläget. Man rekryterade friskt och gav de nya - som Delmon Haffo - uppgiften att göra som Hanif Bali.

Det är det vi ser resultatet av nu.

Machomoderaterna, kan vi kalla det.

Man ska vara grov i mun och håna genusfjantarna till vänster. Attrahera de väljare som befinner sig i gränslandet mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Därför fnös Delmon Haffo om alla "som ska vara så jävla PK hela tiden" på den där filmsnutten som snart läckte ut. Och bad Annika Strandhäll "dra åt helvete, din hora"

Han lyckades, får man väl säga, med uppdraget att låta lite mer som en sverigedemokrat.

Historiskt är allt det här inte så anmärkningsvärt. Bali liknar mest av allt en av de där oborstade agitatorerna som socialdemokrater hade i början av förra seklet, som reste runt och hetsade och överdrev och byggde rörelse och nästan uteslöts ur partiet men långt senare fick fina rum i ABF-lokaler döpta efter sig.

Till saken hör att Bali och Haffo och flera andra unga moderater är präglade av långvariga internbråk i ungdomsförbundet där medlemmarna skolats i konsten att håna, ljuga, kasta smuts och rigga val.

Sensmoralen är emellertid en annan.

Vilket svenskt parti är det som bygger tung digital infrastruktur med viralsajter och fejknyheter? Vilken politisk rörelse dominerar de riktigt viktiga sociala medierna Facebook och Instagram? Vilka kommer importera Trumps twitterrobotar till Sverige?

Alltmedan moderater och socialdemokrater kastar pajer på varandra.

Och om allt nu verkligen är en tävling i ogod ton, vilket svenskt parti har störst chanser att vinna den?

I veckan kom en opinionsmätning.

Sverigedemokraterna hade 21,5 procent. Moderaterna 22. Socialdemokraterna 25, 7.

Om två år är det val.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag