Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Foto: Virginia MayoNatos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Foto: Virginia Mayo
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Foto: Virginia Mayo
Det var flygplan av typen Tu-22M3 som deltog i attackövningen. Foto: APDet var flygplan av typen Tu-22M3 som deltog i attackövningen. Foto: AP
Det var flygplan av typen Tu-22M3 som deltog i attackövningen. Foto: AP
Bombplanet TU-22M3 är utrustat för att bära kärnvapenbestyckade kryssningsrobotar bland annat av typen AS-4 Kitchen, vilket är Natos beteckning.Bombplanet TU-22M3 är utrustat för att bära kärnvapenbestyckade kryssningsrobotar bland annat av typen AS-4 Kitchen, vilket är Natos beteckning.
Bombplanet TU-22M3 är utrustat för att bära kärnvapenbestyckade kryssningsrobotar bland annat av typen AS-4 Kitchen, vilket är Natos beteckning.
Natten den 29 mars, på långfredagen, 2013, kunde svenska flygvapnet se två tunga ryska bombplan, Tu-22M3 Backfire C, öva attack mot mål i Sverige.Natten den 29 mars, på långfredagen, 2013, kunde svenska flygvapnet se två tunga ryska bombplan, Tu-22M3 Backfire C, öva attack mot mål i Sverige.
Natten den 29 mars, på långfredagen, 2013, kunde svenska flygvapnet se två tunga ryska bombplan, Tu-22M3 Backfire C, öva attack mot mål i Sverige.

Bekräftat: Övade med kärnvapen mot Sverige

Publicerad

Ryssland övade på kärnvapenanfall vid den så kallade Ryska påsken, när ryska plan simulerade anfall mot Sverige i närheten av Gotska sandön i april 2013.

Det skriver försvarsalliansen Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i sin årsrapport.

Att övningen var en simulering av en kärnvapenattack har tidigare rapporterats av Expressen, men detta är den första gången uppgifterna rapporteras officiellt.

FRA troligt mål

Uppgifter som tidigare kommit fram är att de troliga målen var FRA:s anläggning på Lovön utanför Stockholm och flygbasen Hagshult i Småland, enligt Dagens Nyheter.

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag