Den baskiska separatistgruppen ETA har lagt ned vapnen. Inga fler väpnade aktioner ska utföras i ETA:s kamp för ett självständigt Baskien, heter det.
Beskedet lämnades på söndagen via en video och en deklaration som tillställdes brittiska BBC och ETA:s eget språkrör, den baskiska tidningen Gara. I videon uppträder tre maskerade personer och budskapet framförs på baskiska av en kvinna.
Till beskedet att den väpnade kampen avslutats fogas inga uttalade villkor och inga tidsramar, men inte heller något distinkt avståndstagande från våld. ETA lovar inte heller att lämna ifrån sig sina vapen.
Rörelsen har flera gånger tidigare utlyst vapenvila – 2006 hette det till och med att den var permanent – men det har de senaste månaderna cirkulerat uppgifter om att gerillan nu verkligen är på väg att sträcka vapen. Det har också förekommit ouvertyrer som att ETA:s politiska gren uppmanat den militära till vapenvila.
Deklarationen är daterad september 2010, men ETA skriver att beslutet fattats "för några månader sedan".
"Var och en"
Nu faller ansvaret enligt ETA på "var och en" att fortsätta kampen, i sin omgivning och med sitt engagemang.
ETA talar nu om att gå "steg för steg" på frihetens väg och tar åt sig äran för att det baskiska folket "hållits vid liv". Gruppen kritiserar det regionala självstyre som utvecklats i Spanien efter Franco-tiden och som accepterats inte minst av icke-militanta baskiska nationalister: "Medan andra beslöt gå in för autonomi, tog ETA sitt ansvar", skriver rörelsen och framhåller sitt fasta motstånd mot assimilering som grund för att vägen till ett oberoende Baskien fortfarande står öppen.
Från Spaniens inrikesdepartement fanns ingen omedelbar kommentar.
Hårt trängt
ETA har fört en 40-årig kamp för ett självständigt Baskien, men organisationen är också – som flertalet rebellgrupper med upphov i 60-talets ideologiska miljö – en vänstergerilla. ETA, som klassas som en terroristgrupp av bland andra EU, hålls ansvarigt för uppemot 850 mord, men har inte utfört något dödligt attentat på spansk mark på över ett år.
En del av Baskien ligger på franskt territorium, men i praktiken har ETA riktat sig mot den spanska staten, särskilt som basker under Francisco Francos fascistregim, fram till mitten av 70-talet, behandlades med hårdhandskar.
ETA har varit hårt trängt på senare år. Personer med anknytning till dess våldsaktioner har gripits och rörelsens politiska gren har varit hårt ansatt, liksom dess medier. I februari greps den förmodade ETA-ledaren och flera andra ETA-medlemmar av polisen i norra Frankrike.
