Foto: FAKSIMIL SVT.SE
 Foto: FAKSIMIL SVT.SE

Barnläkaren får inte jobba – trots läkarbrist

Publicerad

Barnläkaren Walaa Mahmoud kom till Sverige från Syrien för tre år sedan.

Här vill hon fortsätta arbeta som läkare men har svårt att klara det kunskapsprov som krävs för att få en svensk läkarlegitimation, skriver SVT Nyheter.

Hon menar att Socialstyrelsen ställer för höga krav i kunskapstestet.

Det har gått tre år sedan 36-årige Walaa Mahmoud kom till Sverige från Syriska Aleppo. Där hade hon arbetat som barnläkare i sju år - ett yrke som hon vill fortsätta att praktisera i Sverige.

Men för att få en läkarlegitimation i Sverige, vilket är ett krav för att arbeta som läkare, måste hon först klara av ett kunskapsprov.

Kunskapsprovet är för svårt

Walaa har inte klarat av provet och menar att det är orimligt svårt. Hon berättar för SVT, som var först med att skriva om hennes historia, att hon totalt studerat i elva år i hemlandet. Nu tycker hon att Sverige inte tar tillvara på hennes kompetens.

Hon menar att Socialstyrelsen ställer orimligt höga krav.

– Jag förstår att de behöver kvalitet men de måste hjälpa oss på något sätt. Kanske genom någon specialkurs för utländska läkare, säger hon till SVT.

Enligt henne var det endast fem av 60 utländska läkare som blev godkända när hon gjorde kunskapsproven.

– Mina kolleger flyttar till andra länder som exempelvis Tyskland för där är det lättare att få jobb. Det är ett stort slöseri för Sverige, säger Walaa till SVT.

En del kritik har framförts

Just nu har hon en praktikplats på Kardiologmottagningen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, men eftersom hon inte har en legitimation kan hon bara gå bredvid sina kolleger och observera.

Hon har två försök till på sig att klara kunskapsprovet, som enligt Socialstyrelsens regler måste ske inom två år.

För att säkerställa att utländska läkare har samma kunskaper som en svensk person med läkarexamen ska man kunna tillräcklig svenska, ha klarat kunskapsprovet och ha genomfört en praktisk tjänstgöring på sex månader.

Tidigare räckte det med endast praktik, men sedan första juli 2016 gjordes reglerna om.

Finns ett snabbspår

– Om man har en utbildning som är genomförd i ett land utanför EU gäller kraven att ha fullgjort en utbildning och genomförd AT. Vi har satt samman ett system för att de som kommer hit ska kunna visa att de har det, säger Åsa Wennberg, jurist på Socialstyrelsen.

– Reglerna om legitimation finns för att den som säker vård ska veta att den du går till har en viss utbildning. Det är ett garantibevis för att du har den utbildningen du ska ha för ett yrke.

Redan i dag finns ett snabbspår för läkare, sjuksköterskor och apotekare som har utbildning från ett utomeuropeiskt land som Arbetsförmedlingen ansvarar för.

– Det finns vissa åtgärder i form av introduktionskurser som man kan gå för att få hjälp ed hur man ska förbereda sig inför provet, säger Åsa Wennberg.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag