Barnläkaren Josef Milerad förespråkar medicinska åldersbedömningar – och hävdar att vissa barn han mött egentligen är 40 år gamla. Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSENBarnläkaren Josef Milerad förespråkar medicinska åldersbedömningar – och hävdar att vissa barn han mött egentligen är 40 år gamla. Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Barnläkaren Josef Milerad förespråkar medicinska åldersbedömningar – och hävdar att vissa barn han mött egentligen är 40 år gamla. Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Många personer som enligt Migrationsverket klassats som barn, men han menar att närmare 40 procent av dem han träffat är mellan 20 och 25 år gamla - och vissa gamla som 40 år, menar han. Foto: Robin Aron / ROBIN ARON GT-EXPRESSENMånga personer som enligt Migrationsverket klassats som barn, men han menar att närmare 40 procent av dem han träffat är mellan 20 och 25 år gamla - och vissa gamla som 40 år, menar han. Foto: Robin Aron / ROBIN ARON GT-EXPRESSEN
Många personer som enligt Migrationsverket klassats som barn, men han menar att närmare 40 procent av dem han träffat är mellan 20 och 25 år gamla - och vissa gamla som 40 år, menar han. Foto: Robin Aron / ROBIN ARON GT-EXPRESSEN

Barnläkare: Vissa har varit 40 år gamla

Publicerad

Åldern på flera ensamkommande flyktingbarn har ifrågasatts.

Nu förespråkar barnläkaren Josef Milerad medicinska åldersbedömningar – och hävdar att vissa barn han mött egentligen är 40 år gamla.

– Det är naturligtvis enstaka personer, men de är definitivt mellan 30 och 40 år, säger han.

Det finns omkring 31 000 asylsökande ensamkommande barn inskrivna hos Migrationsverket i nuläget.

Men allt fler ifrågasätter åldern och menar att många asylsökande uppger att de är yngre än sin verkliga ålder för att få uppehållstillstånd i landet.

Det har lett till en infekterad debatt om åldersbedömning och medicinska tester.

Nu vill Josef Milerad, barnläkare sedan 41 år och docent vid institutionen för Barns och kvinnors hälsa på Karolinska institutet, lyfta frågan för att skydda de som faktiskt är barn. Det var i Läkartidningen som han först tog upp frågan till debatt.

"Barnen som får betala"

– De flyktingbarn som är i tonåren och lägre tonåren - det är de som får betala priset. Det här är resurser som är avsatta för barn, men går till en annan åldersgrupp, säger han till Expressen.

Josef Milerad har undersökt många personer som enligt Migrationsverket klassats som barn, men han menar att närmare 40 procent av dem han träffat är mellan 20 och 25 år gamla - och vissa så gamla som 40 år.

– Jag tror att min bedömning, även om jag inte kan leda den i bevis, kan stämma ganska väl - det är skillnad på en 16-åring och en 20-åring. Och enstaka personer är definitivt mellan 30 och 40 år.

Han menar att läkarkåren måste våga acceptera något osäkra röntgenundersökningar. De, i kombination med kroppsundersökningar och samtal med den enskilde personen, ger en god uppfattning om åldern, menar han.

– Man får naturligtvis aldrig till en 100-procentig säkerhet, det går inte, men jag tror att man kommer väldigt långt, säger Josef Milerad.

"Känslomässigt laddad fråga"

På grund av att frågan är så kontroversiell tror Milerad att flera av hans kolleger inte törs säga att tycker som han. Detta för att de är rädda för att stämplas som främlingsfientliga.

– Det här är en sådant otroligt känslomässigt laddad fråga – det är inte säkert att rationella argument biter. Många har på ett sådant kategoriskt sätt tagit ställning för att dagens åldersbestämningar är oetiskt, att det kan vi inte använda, men jag hoppas att vi kan få en mer saklig debatt på andra aspekter i det här, säger Josef Milerad.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag