Fosterföräldrarna misstänks nu för grov fridskränkning.
Bilden som åklagaren målar upp är skrämmande:
Bakom stängda dörrar, i den stora villan i Dalarna, använde de tortyrliknande metoder för att förnedra de tre fosterbröderna som bodde hos dem i totalt sex år.
Barnen har fått hänga i krokar på vinden, blivit fastbundna med handklovar i element och nedtvingade i snön i bara kalsongerna.
Nya straff allt eftersom
Barnen själva har berättat om alla förbud - och att föräldrarna hittade på nya regler, och nya straff, allt eftersom.
- De kom alltid på någon ursäkt för varför man fick göra sånt här eller varför man fick straff. De kom alltid på en ursäkt och sa att "ni får skylla er själva" och då tog vi det som att vi fick skylla oss själva, berättar den äldsta brodern, som nu är 13 år, i förhör.
I går inleddes rättegången mot det gifta paret och inledningen av totalt 13 timmar långa videoförhör med de tre bröderna spelades upp.
Enligt barnens berättelse var det framför allt fosterpappan och en äldre pojke som också bodde i huset, som utförde straffen. Men mamman ska ha vetat vad som pågick.
- Hon har satt de mesta gränserna, hon sitter inne på allt. Om det var något man gjorde som hon inte satt regler på, då kunde hon sätta regler på det. Om man satt på golvet i hallen kunde man få straff. Om man rörde elementen. Det var hon som var själva hövdingen om man säger så. Hövding i huset, berättar den ena pojken i polisförhör.
Skolan slog larm
ETT AV RUMMEN. "Jag hade kunnat levt kul i sex år i stället för tråkigt liv i sex år", säger en av pojkarna om livet i hemmet. Foto: POLISEN De tre bröderna kom till paret i Dalarna 2001 och bodde där fram till senhösten 2007.
Efter att skolan slagit larm och socialen gripit in togs barnen från fosterföräldrarna. Ungefär en månad efter att de placerats i nya hem började de berätta.
- De har på varsitt håll berättat om i stort sett samma händelser. Och det har föranlett mig att väcka åtal, att den här berättelsen har kommit upp på ett sådant sätt, oberoende av varandra, säger åklagaren Olle Sohlberg.
Fostermamman valde att inte närvara i rättssalen i går. I stället satt hon i ett rum bredvid och lyssnade på hur den äldsta brodern berättade om hur han upplevt tiden i Dalarna.
Fosterpappan satt i rättegångssalen bredvid sin advokat. Han följde allt som sades och hade noggrann koll på förundersökningen.
Bara några enstaka gånger tittade han upp mot de stora bildskärmarna där videoförhöret spelades upp.
På filmen syns den nu 13-årige pojken klädd i grön huvtröja, sittandes i en fåtölj.
Han berättar om när fostermamman kom på bröderna med att försöka tända eld på gammalt gräs.
Han berättar hur hon höll fast hans finger och tände en tändare under det.
- Mitt finger var framme. Sedan tog hon tändaren och tände på. Jag hade fingret över. Fingret blev svart. Sedan visade hon på oss alla och sa åt oss att inte leka med elden efter det, berättar han i förhöret.
Utan mat i tre dagar
Variationen på straffen var många - men vissa bestraffningar återkom, enligt barnen.
- Att vara utan mat i tre dagar kunde det ofta vara. Man fick inte dricka vatten på jättelänge, berättar den äldste brodern i förhör.
I ett annat förhör säger han:
- Man fick straff för nästan vad som helst.
Pojkarna har tillsammans med polisen varit tillbaka i skräckhuset för att visa vart allt ska ha skett.
Bröderna har berättat om hur fosterpappan och den äldre pojken höll dem ut från ett fönster på högsta våningen.
Det finns omkring 50 fönster i huset och vid rekonstruktionen, som pojkarna fick göra var för sig, pekade de ut samma fönster.
En gång, efter att bröderna använt den äldre pojkens dator och den fått virus, hade familjen rådslag i köket om vilket straff de skulle få.
Enligt barnens uppgifter skulle den äldre pojken få bestämma straffet eftersom det var hans dator som blivit förstörd.
I förhör berättar barnen om hur de blev nedstoppade i stora säckar och upphängda på krokar på vinden.
I förhören berättar bröderna också om att de inte fick ta mat från kylskåpet och att de förbjöds att använda mer än tre ark toalettpapper när de uträttat sina behov.
Satt isolerad på rummet
I ett förhör berättar den ena pojken att han var den som ofta fick skulden:
- De satsade mest på mig eftersom jag satt så mycket på toaletten. För det fanns inte annat att göra.
Ett straff för det kunde bli att vara inlåst på rummet. Under rekonstruktionen i skräckhuset visade pojken för polisen var han brukade få sitta isolerad:
- Sen blev man inlåst och fick vara här tills det blev mat och då låste de upp och la in maten och sen låste de igen.
Pojkarna har även berättat hur de, med handbojor, blivit fastlåsta i ett element i en korridor:
- Om man försökte komma loss ju ondare gjorde det. Och ju mer man försöka komma loss ju hårdare spände de fast.
Fattade misstankar
Paret misstänks bland annat ha hängt barnen i säckar från krokar i taket. Foto: POLISEN De första att misstänka att någonting inte stod rätt till i familjehemmet var ett äldre par som äger en sommarstuga ett par kilometer i från det åtalade parets villa.
- Det var en jättevarm dag i augusti. Vi promenerade från vårt sommarhus och när vi gick förbi på vägen så ropade den här lilla kraken som satt i hundgården efter oss.
- Han ropade så hjälplöst och hejade på oss. Han ville ha kontakt.
Paret och deras vänner utbytte några ord med pojken och upplevde det som märkligt att han hade regnkappa på sig i värmen.
- Vi var ute i flera timmar och när vi kom tillbaka satt han fortfarande kvar där. Jag reagerade på en gång. Naturligtvis blev vi upprörda över vad vi såg.
När de kom hem bestämde de sig för att anteckna vad de sett.
- Dagen därpå ringde jag socialen. Jag är glad att jag gjorde det.
Från och med hösten 2006 till och med våren 2007 blev en av brödernas lärare uppmärksam på saker som inte tycktes stå rätt till i familjehemmet.
I början av 2007 kontaktade skolan socialtjänsten.
Åt glupskt i skolan
Läraren berättar i förundersökningen att alla bröderna åt väldigt glupskt när de fick mat i skolan.
- Vid ett tillfälle berättade en av dem att han inte fick mat hemma på kvällen utan bara en smörgås om han misskött sig, säger läraren i förhör.
- Alla tre åt enormt mycket jämfört med andra barn, säger en annan lärare.
Bröderna ska också vid flera tillfällen ha kommit illa klädda till skolan vintertid och saknat utrustning för att kunna utöva utomhusaktiviteter.
I polisförhör har personal på skolan berättat hur den ena pojken en dag kom till skolan mitt i vintern utan mössa. Han ska då ha svarat att han inte fick använda huvan och var rädd för att någon skulle skvallra för fosterföräldrarna om att han haft huvan på sig.
När läraren tog upp det med fostermamman ska hon, enligt polisförhör, ha fått svaret att om pojken slarvat bort sin mössa fick han skylla sig själv.
"Lyssna inte på skitsnack"
Vid andra tillfällen då den åtalade fostermamman konfronterats av skolans personal ska hon ha svarat:
- Ni ska inte lyssna på allt skitsnack som barnen har för sig.
Av en lärare beskrivs hon som någon som "väger varenda ord på guldvåg" och som "kunde bli arg, förbannad över saker hon tyckte var fel" samt att hon hade anmärkningar på hur läraren skötte sitt arbete.
Enligt socialtjänsten var bristen på omsorg i fosterhemmet ohållbar - och beslutet om att placera om bröderna togs.
Under den första tiden efter att de flyttat från skräckhuset försökte de ta kontakt med fosterföräldrarna. De skrev brev om att de saknade dem. Och enligt socialtjänstens uppgifter var bröderna först upprörda över att behöva flytta.
Men när de börjat berätta om vad de varit med om ändras deras inställning.
"Varför just jag?"
Till den specialutbildade polis som förhört dem berättar den ena pojken om hur han funderat över rättvisan.
- Det jag funderat på väldigt mycket är varför just jag var tvungen att flytta dit.
När polisen frågar vad han är mest ledsen över när han tänker tillbaka, svarar han:
- Ja, det är väl att jag hade kunnat levt kul i stället i sex år, i stället för tråkigt liv i sex år.
Rättegången mot fosterföräldrarna fortsätter nästa vecka. På onsdag och torsdag är det tänkt att föräldraparet ska förhöras.
Först ska de långa videoförhören spelas upp.