Filmaren Dvorit Shargal, längst till höger, letade upp sin barndoms bokhjältar och återförenade dem. "Jag blev paff över att en kvinna i Israel kände till boken", säger Eva Crafoord-Larsen, som syns längst till vänster i bild. I mitten står Noriko Shiraishi. Bilden är från Dvorit Shargals film.
Filmaren Dvorit Shargal, längst till höger, letade upp sin barndoms bokhjältar och återförenade dem. "Jag blev paff över att en kvinna i Israel kände till boken", säger Eva Crafoord-Larsen, som syns längst till vänster i bild. I mitten står Noriko Shiraishi. Bilden är från Dvorit Shargals film.

Barnboksvännerna återförenas efter 60 år

Publicerad

Svenska Eva och japanska Noriko var de unga hjältinnorna i en barnbok som blev en internationell bästsäljare.

Nu möts de igen efter nästan 60 år - som huvudpersoner i en ny film.

– Det är omtumlande, som att resa tillbaka i tiden, säger Eva Crafoord-Larsen om återträffen med sin japanska vän.

Flickorna var bara fem år i boken "Eva möter Noriko-san" som kom ut 1956. Den översattes till många språk och blev med Anna Riwkin-Bricks bilder och Astrid Lindgrens text en favorit hos barn över hela världen.

Men de båda sågs aldrig igen – förrän nu.

– Det var helt otroligt att få möta Noriko igen i Tokyo. Vi kramade om varandra. Sen satt vi och pratade länge om tiden när vi gjorde boken, säger Eva Crafoord-Larsen, i dag läkare som bor i Domsten utanför Helsingborg.

1956 kom boken om Eva och Noriko ut. Bilden är dock från en senare upplaga. Texten skrevs av Astrid Lindgren och bilderna togs av den kända fotografen Anna Riwkin-Brick. "Människor har kommit fram och sagt att jag var deras idol", säger Eva Crafoord-Larsen.

Idén från en treårig flicka

Den israeliska filmaren Dvorit Shargal förde samman de nu 64-åriga kvinnorna i sin nya dokumentär "Var är Elle Kari och vad hände Noriko-san?". Den är en nostalgisk och gripande tidsresa där hon söker upp sin barndoms hjältar, som alla fanns i en populär svensk bokserie om barn i världen på 1950- och -60-talen.

Andra böckeri samma serie

"Eva möter Noriko-san" var en av 19 böcker i en populär svensk bokserie om barn i världen på 1950- och 60-talen. Flera av texterna skrevs av Astrid Lindgren. Här är några av de andra titlarna:

1951: Elle Kari

1956: Eva möter

Noriko-san

1960: Lilibet, cirkusbarn

1961: Mokihana bor på Hawaii

1962: Marko bor i Jugoslavien

1963: Jackie bor i Holland

1964: Eli bor i Israel

1965: Randi bor i Norge

1966: Noy bor i Thailand

1967: Gennet bor i Etiopien

1968: Matti bor i Finland

1969: Miriam bor i en kibbutz

1970: Salima bor i Kashmir

Filmaren Dvorit Shargal, som förde samman Eva & Noriko.

Samiska Elle Kari, japanska Noriko-san, holländske Dirk och thailändska Noy är bara några av de barn som fotografen Anna Riwkin-Brick gjorde världsberömda med sina bilder.

Astrid Lindgren skrev texterna till de flesta av de 19 böckerna.

Böckerna blev oerhört populära bland annat i Israel där de fortfarande kommer ut i nya upplagor. Dvorit Shargal visade häromåret ett par av sina tummade och slitna exemplar för en treårig flicka, som frågade vad som hänt med barnen i böckerna. Det gav henne idén till filmen.

Reste till Tokyo

Dvorit började spåra upp barnen och reste först till Jokkmokk där hon träffade Elle Kari Pavval. "Elle Kari" med text av Elly Jannes var den första boken i serien. Den lilla samiska flickan blev en internationell celebritet och hon har genom livet ofta uppmärksammats i medierna.

Men japanska Noriko-san, som var filmarens stora favorit som barn, var svårare att hitta. Dvorit insåg att svenska Eva kanske kunde leda henne på spåren - och hon "efterlyste" Eva på Dagens Nyheters kultursida. Det gav resultat.

Fotografen - en av SVERIGES FRäMSTA

 

 

 

Anna Riwkin-Brick (1908-1970) var en av 1900-talets stora svenska fotografer. Hon är mest känd för sin serie fotoböcker om barn i olika länder, som hon gjorde i samarbete med Astrid Lindgren, Elly Jannes och andra författare. Hon gjorde uppmärksammade reportage om romer tillsammans med författaren Ivar Lo-Johansson, två fotoböcker om den nybildade staten Israel och en rad andra reportageböcker. Hon är också känd för sina porträtt av svenska kulturpersonligheter.

– Jag blev paff över att en kvinna i Israel kände till boken. Dvorit sa: "Snälla, hjälp mig att hitta Noriko!". Men jag visste inte var hon fanns, inte ens hennes efternamn, säger Eva Crafoord-Larsen.

De båda reste till Tokyo. De hade kontaktat japanska medier och de började knacka dörr i det område där Noriko hade bott för 60 år sedan. Och de satte in en liten annons i Japans största tidning.

"Alla var intresserade"

– Det var ett enormt medieuppbåd från första minuten vi klev av planet. Alla var intresserade av vår historia. Till slut hörde Noriko av sig tack vare annonsen, säger Eva.

– Vi hade så mycket att prata om. Det var ett obearbetat minne sen vi var fem år. Nu känns det som att en cirkel är sluten, säger hon.

I dag är Eva Crafoord-Larsen och Noriko Shiraishi goda vänner. Eva och hennes man Jörgen, också han läkare, har tre vuxna barn. Noriko är affärskvinna, hennes man har jobbat med PR. De har två vuxna barn. Det svenska paret har hunnit hälsa på i Tokyo ytterligare en gång sedan filmen gjordes. Deras japanska vänner ska besöka dem i Sverige i sommar.

I boken byter Noriko och Eva kläder. Här en engelsk utgåva av boken, som översatts till många språk. "Noriko-San måste hjälpa Eva", står det.

"Eva möter Noriko-san" handlar om en svensk flicka som flyger ensam till Tokyo för att träffa en japansk kamrat, av allt att döma i en dagdröm.

– Boken har dykt upp då och då i mitt liv. Människor har kommit fram och sagt att jag var deras idol. Där stod jag som en levande Pippi Långstrump, säger Eva, som bodde fem år i Japan där hennes pappa var diplomat.

Vågade inte skriva

– I boken byter vi kläder, jag får hennes kimono och hon får min klänning. Astrid Lindgren skriver att Noriko fick låna mina smutsiga gamla skor. Det var mina favoritskor, hur kunde hon skriva så! Jag tänkte länge skriva till Astrid, men vågade inte, säger hon.

Också för Dvorit Shargal är det en cirkel som sluts.

Boken handlar om en svensk flicka, Eva, som flyger ensam till Tokyo för att träffa en japansk kamrat, Noriko.

– Min stora dröm som barn var att resa till Japan och klä mig i Norikos kimono. Det får jag göra i filmen, säger hon.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag