På 1960-talet byggdes massor av simhallar. Sverige blev ett land där nästan alla barn kunde simma.
- Men då skolorna kommunaliserades i början av 1990-talet blev skolan en resultatenhet och simhallen en. Skolan tyckte plötsligt inte att man hade råd med simundervisning, berättar Anders Wernesten på Svenska livräddningssällskapet.
Skolverket gjorde 2004 en undersökning som visade att 7 369 elever i årskurs fem inte kunde simma. 2007 skärptes därför kraven: senast i årskurs fem ska alla barn kunna simma 200 meter.

Bara två av tio

Men simkunnigheten skiljer sig fortfarande mycket runtom i landet. Fyra av tio kommuner som tillfrågades i Svenska livräddningssällskapets undersökning vet inte om de uppfyller målen i läroplanen. I vissa skolor kan bara två av tio elever simma.
Roger Petersson, rektor för Fröviskolan i Högsby kommun, bedömer att 78 procent av hans femteklassare kan simma. Det är sämst i Sverige, bland de kommuner som redovisat simkunnigheten.
- Kommunen har ingen simhall. Det är inte så enkelt att prioritera åtskilliga förmiddagar till simundervisning då de flesta av dessa elever även har stora svårigheter i skolan för övrigt, säger han.

Hann bara lära sig plaska

Extra krångligt kan det vara för muslimska flickor. Hajer Alsaidan, 14, har genom Hammarkulleskolan i Göteborg erbjudits simskola i tjejgrupp med kvinnlig idrottslärare varje måndag under en halv termin i femman.
- Jag är nog lite trög och hann lära mig att plaska, men inte så mycket mer. Sen var det slut, berättar Hajer.
Ett år yngre kompisen Hanin Talal kan visserligen simma, men det har hänt att personalen på badet protesterat mot bomullstyget som Hanin täcker sig med. Man befarar att det skulle kunna skada bassängens filtersystem.
Anders Wernesten på Svenska livräddningssällskapet ser simkunnighet som en viktig integrationsfråga.
- Det får inte vara så att de svenska barnen på skolutflykten hoppar i och badar medan invandrarbarnen får stanna på land och titta på.