SINJAR. Sinjarområdet sett från Peshmergahelikopter i oktober 2014. Foto: Martin Von Krogh/Expressen / MARTIN VON KROGH/EXPRESSENSINJAR. Sinjarområdet sett från Peshmergahelikopter i oktober 2014. Foto: Martin Von Krogh/Expressen / MARTIN VON KROGH/EXPRESSEN
SINJAR. Sinjarområdet sett från Peshmergahelikopter i oktober 2014. Foto: Martin Von Krogh/Expressen / MARTIN VON KROGH/EXPRESSEN
Den svenske yrkessoldaten som under pseudonymen Axel Stål skrivit en bok.Den svenske yrkessoldaten som under pseudonymen Axel Stål skrivit en bok.
Den svenske yrkessoldaten som under pseudonymen Axel Stål skrivit en bok.
Kulsprutebilar Axel färdas i. Skyltarna informerar bakomvarande att hålla sig på minst 50 meters avstånd. Foto: Bild ur bokenKulsprutebilar Axel färdas i. Skyltarna informerar bakomvarande att hålla sig på minst 50 meters avstånd. Foto: Bild ur boken
Kulsprutebilar Axel färdas i. Skyltarna informerar bakomvarande att hålla sig på minst 50 meters avstånd. Foto: Bild ur boken

Axel förhörde terrorist – som sedan dödades

Publicerad

Svenske elitsoldaten Axel Stål höll förhöret med en tillfångatagen IS-terrorist.

En stund senare dödades mannen.

– Det skulle inte förvåna mig om en svensk åklagare skulle väcka åtal på en del saker som står i boken, säger Axel Stål som är aktuell med ”Kontakt! En svensk krigsman i kampen mot terrorn”.

Axel Stål är den pseudonym han använder för att skydda sina barn och andra anhöriga i Sverige från så kallade ”gudskrigare från Islamiska staten” som kan tänkas vilja hämnas för saker han återger i boken.

Sedan 2014 deltar den före detta svenske elitsoldaten i de kurdiska Peshmergastyrkornas kamp för att bekämpa terrorsekten Islamiska staten.

 

LÄS DEL 1: Svenska elitsoldaten har stridit i Irak i 11 år

 

Axel Stål uppger att han har varit med i flera strider, bland annat genom att markera IS-mål för koalitionens stridsflyg. Men han har också själv skjutit och troligen dödat IS-terrorister.

– Det är sannolikt så, men jag vet inte. Jag har skjutit på dem. Det har bland annat varit ett par tillfällen som inte är med i boken, säger han.

PESHMERGA. Kurdiska trupper rycker framåt i norra Irak i kriget mot IS. Soldaterna på bilden har ingen koppling till händelsen med den dödade krigsfången.Foto: Uncredited / AP
Blev skjuten på plats

 

En händelse som däremot återges i ”Kontakt! En svensk krigsman i kampen mot terrorn” är när en IS-soldat togs till fånga under en offensiv mot Sinjar. Axel Stål berättar att han närvarade vid förhöret av den unge mannen. Sedan lämnade svensken honom till sin vän, ett befäl i de kurdiska styrkorna. Ett par minuter senare hördes ett enda skott.

– Han blev skjuten på plats, säger Axel Stål om IS-soldaten.

Vad tycker du om det?

– Jag tycker att det är mindre bra. Han skulle ha transporterats bakåt och rannsakats i domstol.

Är det exempel på ett krigsbrott?

– Ja, det är ett krigsbrott.

Känner du dig ansvarig för att detta har kunnat ske?

– Nej, jag visste inte vad som skulle inträffa i situationen. Det visste jag inte.

 

Läs Magnus Falkehed: Säkerhetsföretagen skapar egna lagar

 

Kulsprutebilar Axel färdas i. Skyltarna informerar bakomvarande att hålla sig på minst 50 meters avstånd.Foto: Bild från boken.
Rättegång ett måste

 

Mark Klamberg, docent i folkrätt vid Stockholms universitet, håller med om att händelsen med den ihjälskjutne fången sannolikt är ett exempel på en krigsförbrytelse.

– Fångar ska man behandla humant och väl. Sedan kan man tänka sig att det kan vara dödsstraff i Irak, för de gärningar IS-soldaterna har genomfört. Men då måste det vara en rättegång. Av det du beskrivit verkar det inte ha varit någon rättegång. Då är det krigsförbrytelse.

Mark Klamberg, docent i folkrätt vid Stockholms universitet.Foto: Tommy Pedersen

Sedan är frågan om svensken är medskyldig. Det finns för lite fakta för att dra slutsatser, resonerar Mark Klamberg.

– Det beror på om han visste att den tillfångatagna soldaten skulle dödas senare. Det beror också på vilken position svensken hade, om han var överordnad den här personen i kurdiska styrkorna, det verkar han inte vara, säger han.

Mark Klamberg nämner exempel på fall när militärpolis lämnat över fångar till en milis, som sedan dödat dem. Då har militärpolisen blivit juridiskt ansvariga.

– Även om man inte kommer fram till att han är juridiskt ansvarig så är det möjligt att man kan ha ett slags moraliskt ansvar.

Krigsbrott – det här gäller

* Krigsförbrytelser kan exempel vara gärningar som att döda, misshandla eller plundra i samband med en väpnad konflikt eller ockupation. Straffet är fängelse i högst sex år eller, om brottet är grovt, lägst fyra år och högst arton år eller livstid.
* Sedan 1 juli 2014 finns i Sverige en ny lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
* Brotten kan utredas i Sverige oavsett var de har begåtts och av vem. Om den misstänkte inte är svensk medborgare kan personen i vissa fall utlämnas till sitt hemland eller till det land där brottet begåtts för att lagföras där. I annat fall ska brotten utredas här. Inom svensk polis är det Krigsbrottskommissionen som ansvarar för detta.
Källa: Polisen.

Kan bli föremål för undersökning

 

Chefsåklagare Lise Tamm och vice chefsåklagare Marie Lind Thomsen vid Internationella åklagarkammaren vill bara uttala sig generellt.

– När det gäller händelser som skulle kunna bli föremål för en förundersökning så ska vi åklagare helst inte uttala oss. Det här kan vara något som vi kommer att behöva titta på och bedöma om det kan vara tal om brott och i så fall vilket. Vad finns det för uppgifter i boken? Är det något vi behöver gå vidare med? Det är svårt att säga något i förväg utan att ha hela bilden klarlagd. Därför är det svårt för oss att uttala oss, säger Marie Lind Thomsen.

Om man varit närvarande, kan det räknas som att man är medskyldig till brott?

– Det är alldeles för många olika omständigheter man måste titta på för att kunna bedöma om det skulle kunna vara ett brott eller inte, säger hon.

Chefsåklagare Lise Tamm:

– Vi kan bara åtala dem som vi har jurisdiktion för. Om personerna är namngivna och befinner sig i Sverige så kan de bli föremål för en undersökning. Men om de finns i Kurdistan och inte är här kan inte vi göra något åt det. Om de inte är svenska medborgare, då kan vi begära dem utlämnade.

– Jag tänker mig dock att hans förläggare redan hjälpt honom att undersöka vad som är kriminellt och inte, så att han inte skriver att han gjort saker som han kan bli åtalad för.

FRÅN BOKEN: Läs Axel Ståls berättelse om den dödade mannen

Omslaget till boken.


Läs Magnus Falkehed: Säkerhetsföretagen skapar egna lagar

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag