Polisstationen i Borås blev beskjuten sommaren 2015. Foto: Anders YlanderPolisstationen i Borås blev beskjuten sommaren 2015. Foto: Anders Ylander

Polisstationen i Borås blev beskjuten sommaren 2015.

 Foto: Anders Ylander
I augusti i fjol kastades en handgranat mot en polisbuss i Tumba. Fyra poliser satt i bilen, som träffades på 105 punkter av splitter. Foto: PolisenI augusti i fjol kastades en handgranat mot en polisbuss i Tumba. Fyra poliser satt i bilen, som träffades på 105 punkter av splitter. Foto: Polisen
I augusti i fjol kastades en handgranat mot en polisbuss i Tumba. Fyra poliser satt i bilen, som träffades på 105 punkter av splitter. Foto: Polisen
Biljana Flyberg, gruppchef polisen RinkebyBiljana Flyberg, gruppchef polisen Rinkeby
Biljana Flyberg, gruppchef polisen Rinkeby
Camila Salazar Atías, kriminolog och kunskapsområdeschef på Fryshuset.Camila Salazar Atías, kriminolog och kunskapsområdeschef på Fryshuset.
Camila Salazar Atías, kriminolog och kunskapsområdeschef på Fryshuset.
Patrik Sverin, biträdande lokalpolischef i Botkyrka söder om Stockholm.Patrik Sverin, biträdande lokalpolischef i Botkyrka söder om Stockholm.
Patrik Sverin, biträdande lokalpolischef i Botkyrka söder om Stockholm.

Attacker mot blåljus-personal ökar i landet

Publicerad

Attackerna mot blåljuspersonal ökar i flera svenska städer, enligt polis och forskare.

Handgranat, stenkastning och knivar – det är något som kriminella tagit till för att stoppa utryckningspersonal.

I bland annat Linköping och i Norrköping införs därför att polisen först måste säkra området innan räddningsarbetet kan börja.

Nu väntar sommarmånaderna och fler attacker befaras.

Polis, ambulanspersonal och räddningstjänst hotas och attackeras runtom i landet. Stenkastning, anlagda bränder och fyrverkeribeskjutning mot blåljuspersonal har under flera år ökat och förekommer nu i en rad områden.

På tisdagskvällen knivskars en kvinnlig polis i samband med en utryckning i Borås. Därefter attackerades flera poliser av ett ungdomsgäng samtidigt som en polisbil vandaliserades. Händelsen är en i raden av attacker mot blåljuspersonal.

Även olika bostadsområden i Linköping och Norrköping har räddningstjänsten drabbats av stenkastning den senaste tiden. Senast natten till fredag i stadsdelen Hageby i Norrköping utsattes räddningstjänsten för stenkastning när brandmännen försökte släcka en brand i en bil. Oroligheterna har lett till att räddningstjänsten ändrar sina rutiner vid räddningsarbete. Polisen ska nu först säkra området innan räddningstjänsten påbörjar räddningsarbetet, enligt Sveriges Radio.

– Jag tycker att det är en skrämmande samhällsutveckling och en väldigt farlig samhällsutveckling. Det är ett tecken på bristande förståelse på vad vissa yrkesgrupper har att utföra för typ utav arbete, säger Johan Holmgren, biträdande produktionschef på Räddningstjänsten i Östra Götaland till lokalradion.

"Väldigt hätsk stämning"

När norska NRK gjorde ett inslag om problemet i Sverige intervjuade de nationalekonomen Tino Sanandaji på ett kafé i Husby. Teamet tvingades avbryta intervjun på grund av att flera personer uppträtt hotfullt. När NRK sedan följde polisens arbete utsattes de för stenkastning och rutan i en polisbil krossades.

 

LÄS MER: Norskt tv-team fick fly Husby under intervju

 

Biljana Flyberg, gruppchef för en ingripandegrupp i Rinkeby och Tensta, var en av poliserna som var där. För henne är attackerna mot polis vardag.

– Det är ofta så det blir när vi går in - de ska markera och kastar då sten. Här blev det väldigt hätsk stämning. Då backade vi ut, byggde upp en insats och gick in igen och kunde gripa en misstänkt.

Biljana har arbetat i förorterna utmed Järvafältet i nordvästra Stockholm i snart sju år. Nationella operativa avdelningen NOA, har ringat in 55 problemområden i Sverige som är extra drabbade av organiserad brottslighet. Områdena beskrivs som svåra för polisen att arbeta i, varav 14 beskrivs som särskilt problematiska.

Tre av områdena som är särskilt utsatta ligger runt Järvafältet: Husby, Rinkeby och Tensta. Där är attacker mot poliser och annan blåljuspersonal vanliga.

– De lurar in oss i området, försöker få oss att jaga dem. Sedan går biljakten mot ett område där det står grupper som kastar sten, säger Biljana.

Men det är ovanligt att polisen lyckas gripa någon misstänkt för attacker mot blåljusfordon. Biljana har varit utsatt flera gånger för stenkastning. 2011 träffades hon på näsroten av en mindre sten. Hon hade tillsammans med kolleger stoppat en bil misstänkt för narkotikaförsäljning. Då samlades ett 30-tal personer och gav sig på poliserna – som försökte köra ifrån platsen – med stenar.

– Det blev ett extremt pressat läge. Alla kastade sten och flera rutor gick sönder. Men jag lyckades tråckla mig ut med bilen, säger hon och konstaterar att de inte lyckades gripa någon den gången.

Attackerades med handgranat

Patrik Sverin, biträdande lokalpolischef i Botkyrka söder om Stockholm, får rapporter från kolleger åtminstone någon gång i veckan om stenkastning eller värre.

– Det här sker framför allt när vi närmar oss platser där man säljer narkotika öppet. Då åker vi dit för att störa och lagföra. Där finns det ett vinstincitament hos de kriminella i att försöka skrämma oss. Än så länge är det relativt ovanligt med poliser som blir allvarligt skadade. Men det bygger mer på tur än andra saker.

 

LÄS MER: Frias för attacken mot polisbuss i Tumba

 

I augusti i fjol kastades en handgranat mot en polisbuss i Tumba. Fyra poliser satt i bilen, som träffades på 105 punkter av splitter. Inga personer skadades i attacken. Men för Patrik Sverin och kollegerna i Botkyrka var det en svårsmält händelse.

– Det som drabbade mest efter att handgranaten smällt, var att vi då skulle få all vår personal att gå ut och göra samma jobb igen, säger Patrik Sverin.

De tilltalade friades i Södertörns tingsrätt. Men domen överklagades. Mellan 26 april och 10 maj hölls förhandling i hovrätten och den 31 maj kommer den nya domen.

Polischefen: "Mycket allvarligt läge"

Ulf Johansson, regionpolischef i Stockholm, beklagar utvecklingen och hotbilden mot blåljuspersonalen.

– Bilden jag har är att det har ökat och att vi har ett mycket allvarligt läge på sina håll.

Har ni tappat kontrollen över de här särskilt utsatta områdena?

– Vi har ett allvarligt läge i vissa av områdena, det är mycket allvarligt att det kastas sten så ofta på vår personal. Men jag tycker fortfarande att vi håller områden.

Ulf Johansson pekar på att flera insatser mot den organiserade brottsligheten i bland annat Södertälje, Rinkeby och Tensta varit framgångsrika och satt flera tungt kriminella bakom lås och bom.

– Men det räcker inte, när vår personal blir utsatt på det här sättet. Det behövs fler poliser i området. Vi utökar nu med 200 poliser i de här särskilt prioriterade områden, säger han och lägger till att polisen bara är en del av lösningen:

– Man kan inte bara vara repressiv. Grundkonceptet är dialog och samarbete med goda krafter lokalt.

Ulf Johansson: "Måste ha järnkoll"

Brottsförebyggande rådet, Brå, sammanställer inte någon statistik över attacker mot blåljuspersonal, eftersom det saknar en brottskod hos polisen. Polisen har heller ingen nationell sammanställning av hur problemet har utvecklats över tid.

– Det borde vi verkligen kunna lösa. Vi måste ha järnkoll på problematiken. Det är en bekräftelse på att man tar det på allvar, säger Ulf Johansson.

I stället är det genom lokalområdespolischefer och tillbudsanmälningar till Arbetsmiljöverket, som det går att bilda sig en uppfattning om antalet attacker.

Bara utmed Järvafältet, där Biljana arbetar, har det gjorts 27 tillbudsanmälningar om stenkastning mot poliser i år.

Lägesbilden är likartad även i södra Sverige.

– Vi har haft häftiga attacker i Växjö mot polis och räddningstjänst i jultid, som gjorde att man fick kalla in resurser från hela södra Sverige, säger Robert Loeffel, presschef för polisen i region Syd.

Polisförbundets Lena Nitz: "Inte insett allvaret"

Polisförbundets ordförande Lena Nitz tycker att polismyndigheten reagerat långsamt på att hantera attackerna.

– Polisen har en väldigt tuff situation och farlig arbetsmiljö. När det gäller stenkastningen var det en ovanlig företeelse i mitten på 2000-talet. Jämför man det med i dag är det vardag för mina medlemmar i många områden. Polisens skyddsorganisation har påtalat det här under en längre tid. Det visar på att man inte insett allvaret som arbetsgivare, säger hon.

Lena Nitz vill se fler poliser i de utsatta områdena och är kritisk till att det saknas nationell statistik om attackerna.

"Vardagsmat i ganska många städer"

Magnus Hörnqvist, kriminolog vid Stockholms universitet, har gjort en intervjustudie med boende i Husby efter kravallerna 2013.

– Det här är ett relativt nytt fenomen som stadigt ökat sedan mitten på 00-talet och framåt. I dag är det här vardagsmat i ganska många svenska städer.

Hörnqvist beskriver att orsaken till att så många ger sig på räddningspersonalen främst bottnar i sociala problem.

– Attackerna är mycket symtom på annan problematik, det handlar mycket om att det är många som är arbetslösa, tjänar dåligt och känner sig utestängda från samhället, säger han.

Kastade sten mot brandbil

I Göteborgsförorten Hjällbo kastade ungdomar en sex kilo tung sten från en gångbro mot en brandbil på sensommaren 2009. Stenen krossade vindrutan och tre brandmän skadades.

Sedan dess har polisen, räddningstjänst och ambulanspersonal i Västsverige samarbetat för att minska oroligheterna. Inom ramen för projektet ”Människan bakom uniformen” har man haft flera möten med ungdomar i problemområden.

Lars Klevensparr, förbundsdirektör vid räddningstjänsten i Storgöteborg, menar att det gett positiva resultat och kan inte på rak arm säga när hans personal attackerades senast:

– Jag vet att det har funnits incidenter. Men de senaste åren har det faktiskt varit relativt lugnt. Brandmän har utsatts för glåpord och subtila hot, men det har inte varit som under perioden 2009 till 2013 då det kastades stora stenar mot vår personal, säger han.

Även räddningstjänsten Syd har uppmärksammats för att man lyckats vända den negativa trenden med stenkastning mot utryckningsfordon på Rosengård, vilket P3 Nyheter rapporterat om.

"Kastar inte sten på någon du känner"

Gängexperten Camila Salazar Atías, kriminolog och kunskapsområdeschef på Fryshuset, menar att problemet bara går att lösa genom myndighetssamverkan, meningsfulla aktiviteter för de unga och att civilsamhället kliver in.

– Vi vet att har man en relation till en person, då kastar man inte sten på den. Problemet är när polisen själva som grupp representerar ett samhälle som inte är inbjudande, säger hon och fortsätter:

– Det är viktigt att det inte bara är polisen som står i frontlinjen. Vi måste som en helhet vara där, alla myndigheter har sina roller och måste hjälpas åt.

Hon bedömer att polisens uppmärksammade omorganisation kan föra med sig något gott:

– Det är så otroligt viktigt att polisen arbetar som en del av stadsdelen. Den plan som finns med omorganisationen – att ha fler poliser knutna till området och som stannar där – det är helt rätt tänkt.

Farligt inför sommaren

Mats Berglund, enhetschef för enheten för räddningstjänst på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, delar bilden och hoppas att man kan dra lärdom av de lyckade exemplen.

– Planen skulle kunna vara att man beskriver framgångsfaktorer, utifrån erfarenheter på lokal nivå och sprider dem runtom i landet, säger han.

Samtidigt väntar varma sommarmånader – och med det fler personer i rörelse nattetid.

För polisen Biljana Flyberg är det en klen tröst att man lyckats minska problemet för räddningstjänsten. Nu väntar nämligen sommarmånaderna och de 27 tillbudsanmälningarna befaras bli fler.

– När det blir sol, vår och mer häng utomhus blir det fler upplopp. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte hade den här klumpen i magen. Jag tror att det kan bli en svår situation för de som ska jobba i sommar.

Max Sohl Stjernberg
Max Sohl Stjernberg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag