Åtta kvinnor om hatet från männen på nätet: "Ingen av oss är ensam"

Publicerad

Vilka är de som hatar, hotar och ofredar kvinnor på nätet?

Främst män.

I del ett av Expressens artikelserie ”Kvinnohatarna” intervjuas åtta kvinnor som på olika sätt har drabbats av mäns näthat.

– Vi är många som blir utsatta, men nu börjar vi ta dem – en efter en, säger riksdagsledamoten Rossana Dinamarca (V).

Foto: Meli Petersson Ellafi

Rossana Dinamarca, 43

Hat och hot har bytt skepnad från när Rossana som 18-åring blev politiskt aktiv och engagerade sig inom Vänsterpartiet. Då verbaliserades hatet på gator, utanför bostäder och på arbetsplatser. Nu hamnar hoten främst i mejlkorgen och på sociala medier.

– Det är nästan alltid på samma sätt. Det är sexistiskt och rasistiskt. Just kombinationen att vara vänster, kvinna och ha ett utländskt utseende är maxat på hur provocerande man kan vara som människa, säger hon.

Rossana Dinamarca tar fram sin dator och bläddrar bland mordhot, löften om sexuellt våld och rasistiska glåpord.

"Du ska dö på en påle! Hora, ut", skriver en person till henne. "Hoppas cancertumörer hittar dig innan jag gör det", skriver en annan.

– Ibland har jag avstått offentliga debatter för att det har blivit mycket. I andra fall har jag gett mig in i dem ändå, men också bett om stöd från vänner.

De som hotat och hatat Rossana Dinamarca har framför allt varit män.

– Män är de som i allra störst utsträckning utsätter kvinnor för våld. Misshandlar kvinnor, våldtar kvinnor. Det är i allra största utsträckning män som är gärningsmän och kvinnor som är offer. Och det är ingen skillnad på nätet, män tror att de har makten över kvinnor.

Ett av flera exempel på hot mot Rossana Dinamarca: 

Att anmälningarna skulle leda någonstans kändes som en uppförsbacke utan krön, men nyligen tog sig Rossana till backens topp. En man som hade hatat och hotat henne ställdes till svars och dömdes för sina brott.

– Bara att få det telefonsamtalet från polisen kändes omöjligt. Det ledde till åtal och dessutom en fällande dom till fängelse, säger Rossana Dinamarca.

– Den här domen blir som en viktig signal till näthatare, att de inte kan gömma sig.

På Rossanas kontor hänger flera brev som, till skillnad från mejlinkorgen, är fyllda med kärlek och stöd. "Tack för att du är du", står det skrivet i rosa skrivstil på en lapp.

– Ingen av oss är ensam. Sök stöd och hjälp kring hur man anmäler. Det finns ett systerskap i det här. Vi är många som blir utsatta, men nu börjar vi ta dem – en efter en. Glöm inte det.

anmälningar om näthat och hot har lett till fällande dom. En annan kvinna som har anmält och tagit sin näthatare till rättegång är journalisten och Veckorevyn.coms chefredaktör Irena Pozar.

"Men jämställdhet för mig är att man pullar en sexistisk feministhora i vaginan med en stor kniv. Det bästa man kan göra för jämställdheten i Sverige är att gå ut med ett basebollträ och slå ihjäl sexistiska feministkräk”, skrev en man till henne.

Mannen dömdes i tingsrätten, men friades av hovrätten. Nu ska Irena Pozar stämma staten.

– Jag upplever det som ett svek mot kvinnor i Sverige och mot demokratin. Jag anmälde och drev den här processen för att jag ville visa att det gick att sätta dit någon och att det är olagligt, men det blev tvärtom. Det sänder ut signaler att det är okej att säga upp med en kniv i fittan på henne, säger Irena.

Foto: Meli Petersson Ellafi

Carolina Farraj, 29

En kvinna som aldrig håller käften. Så beskriver Carolina Farraj sig själv, och förklarar att det också är därför hon drabbas av hat och hot på internet. Under åtta år har hon arbetat som skribent och debattör – ett decennium präglat av hat från män.

Två exempel på hot och hat mot Carolina Farraj:

– Det är många kukbilder, våldtäktshot och mordhot. Man har startat grupper där de har uppmanat till att bränna mig inne i min lägenhet, säger hon.

"Måste du vara så ful? Ditt ansikte borde stenas och begravas", skriver en person till Carolina öppet på Twitter. "Hoppas Carolina Farraj blir mördad", skriver en annan.

I början var haten och hoten överväldigande och fick henne att bryta ihop. I nästa skede började hon polisanmäla allt.

Samtliga anmälningar lades ner kort därpå.

Vad tror du att de här männens beteende grundar sig i?

– Det här kvinnohatet genomsyrar hela samhället. Maskuliniteten som män har är väldigt destruktiv och misogyn. Kvinnorna har inte samma värde i deras världsbild. Det är väldigt ofta sexualiserat när de hatar mig i egenskap av kvinna – antingen har jag fått för lite kuk eller så är jag en hora som vill ha för mycket kuk.

Carolina Farraj gjorde en avvägning. Skulle hon sluta skriva om vissa saker? Skulle hon förbereda sig för att bli överfallen?

Hon bestämde sig för att inte låta männens hat besegra henne.

– Fotsätt vara i de rum du vill på nätet och ta stöd från dina medsystrar. Det har räddat mig. Det är viktigt att de här männen inte kan tysta oss.

Foto: Meli Petersson Ellafi

Shanthi Rydwall Menon, 25

Som komiker i Stockholm är Shanthi van vid att få folk att skratta. Men på senare tid har hon tvingats lyssna på virtuella skratt – på hennes bekostnad.

– Majoriteten är från killar och mycket är baserat på min hudfärg. Att jag är ful och äcklig. Många använder n-ordet. De kallar mig apa, att jag ska åka hem.

"Jag ska komma och straffknulla dig", skrev en man till henne mitt i natten.

– Man måste nästan lära sig att stänga av. Jag bröt ihop och bara grät, grät och grät... det hade pågått så länge då.

Shanthi Rydwall Menon har polisanmält hot och ofredanden hon fått över nätet, men alla ärenden är nedlagda. I stället väljer hon att prata om männens näthat – både i sina sociala medier och på komedishowerna.

– Det är ett strukturellt problem, alla män sitter ju inte på nätet och hatar. Men någonstans måste vi jobba med att belysa att det framför allt är män. Våga prata om det.

Foto: Privat

Marwa Karim, 21

Hon mobbades intensivt genom uppväxten. Men det verbala hatet övergick till skriftligt när Marwa Karim började nå ut till folk genom sociala medier.

– Det började när jag var 17, för att jag började engagera mig mer kring frågorna feminism och antirasism på nätet. Jag fick massa hot och hat från snubbar som kände sig kränkta. Det var många som skrev att de skulle våldta och mörda mig, säger hon.

Våldtäkts- och dödshot mot Marwa Karim:

 

LÄS ÄVEN: "96 procent av alla brott som begås på internet läggs ner"

Män började höra av sig till Marwas familj och hotade även dem.

– Vi har polisanmält allt. Men allt som vi har anmält har lagts ner. Det känns fruktansvärt och jag är svinförbannad.

På grund av de hot som riktas mot Marwa Karim på nätet känner hon en genomgående otrygghet. Hon vill inte gå ut själv eller sent på kvällarna.

– Jag står för mina åsikter och vill sätta ner foten, men å andra sidan blir jag rädd och ledsen. Vissa säger att de ska knivhugga mig, halshugga mig eller skicka mig till Irak.

De unga killar, som främst ägnar sig åt näthat och hot, inspireras av äldre män, menar Marwa Karim. Det bästa sättet att motarbeta mäns näthat är enligt henne att samla kraft från andra kvinnor.

– Fortsätt uttrycka era åsikter och ta ingen skit från män. Jag får styrka från min mamma och min syster, men också från andra tjejer som ger mig pepp och stöd, säger hon.

– Polisen borde ta det här på större allvar och samhället borde backa oss.

Foto: Ida Frid

Lilian Sjölund, 56

Efter 32 år i journalistbranschen och de senaste fem åren som ledarskribent blev hatet en del av Lilian Sjölunds vardag.

– Det har trappats upp och blivit värre och värre, säger hon.

Lilian har vid flertal tillfällen skrivit ledartexter om svenska nazister. Hon blev, som hon själv beskriver det, "en personlig måltavla".

"Vi vet var du bor", skriver de till henne.

– Det är en extrem form av hot och hat. Mejlen som kommer skickas ofta mitt i natten. Det är mejl om hur jag ser ut, att jag inte är riktigt klok. Att jag borde bli våldtagen av invandrare.

Hon är väl medveten om att näthatets syfte är att hon ska bli rädd och tystas, men Lilian Sjölund har inte för avsikt att sluta. De polisanmälningar hon gjort har inte lett till något konkret, men hon kommer fortsätta sätta ner foten mot de män som hotar henne.

– Det är fler män än kvinnor som sitter i fängelse. De är mer kriminella än kvinnor, men det är naturligtvis inte hela förklaringen. Det finns inget som är så provocerande som kvinnor som tar ton, enligt vissa män.

Nu har Lilian samlat sina erfarenheter i en bok, "Hatad", där hon själv har intervjuat kvinnor som drabbas av näthat.

– Alla tacklar det på olika sätt, inget sätt är dåligt. Vi som är äldre måste utöva systerskap och hjälpa de unga att ta debatten. Det är genom samtal som vi kan komma någonstans med det här.

Foto: Privat

Juliet Atto, 24

Sexistiska, rasistiska och förminskande kommentarer mötte Juliet Atto när hon påbörjade sin onlinebaserade aktivism.

– Generellt handlar det om att jag är dum i huvudet, att jag själv är rasist och att jag förtjänar att dö. Det är väldigt förminskande kommentarer om mig som svart kvinna. Det är inte förvånande att många män är och pratar på det här sättet, säger hon.

Som medgrundare av nätverket Black Queers Sweden skriver Juliet ofta om antirasism och sexism – och menar att männens näthat grundar sig i en djupt rotad struktur som är större än det hat som sker på nätet.

– Vi lever i ett patriarkalt och sexistiskt samhälle. Män är uppvuxna med att tro att de kan ta vad de vill eller säga vad de vill utan att något kommer hända dem. De kommer undan med det.

Juliet menar glåporden på skärmen symboliserar en kultur där mäns våld kan löpa fritt.

– Mäns våld mot kvinnor ter sig på olika sätt, näthatet är bara ett av dessa.

Vill du säga något till andra kvinnor som drabbas?

– Ni är otroligt starka och ni är inte ensamma.

Foto: Meli Petersson Ellafi

Kristina Wicksell, 27

Som projektledare på stiftelsen Make Equal arbetar Kristina Wicksell med jämställdhetsfrågor. Hon har själv drabbats av mäns näthat sedan hon började blogga och skriva om politiska frågor för fem år sedan.

– Väldigt ofta är det hån. Det kan också vara explicita dödshot eller vad de tycker ska hända med mig. Eller också att jag är ful eller töntig, säger hon.

Hatet och hoten påverkar Kristina mycket, och hon känner sig stundvis begränsad. Ibland tackar hon nej till att medverka i offentliga sammanhang, ibland känner hon sig nervös när hon vistas ute.

– De vill inte att jag ska förändrar samhället. I början polisanmälde jag ganska många saker. Jag tycker det är en principsak, även om det läggs ner, så det syns att jag gjort en anmälan och så att polisen ser att det här är ett problem.

Näthat mot Kristina Wicksell:

Kristina tror att en frustration ligger i grund till dessa mäns beteende. Hon hoppas att fler personer måste dömas för sitt hat och hot – för att sända ut ett rättsligt budskap i samhället.

– I dag går de fria – och det vet de om. Jag tror att många näthatare inte förstår att den de skriver till är en riktig människa, att det som sker på internet "inte är på riktigt". Vi måste ta det som sker på nätet på lika stort allvar som det som sker i verkligheten.

Stiftelsen Make Equal har nyligen dragit i gång projektet "Skärpning", med syfte att uppmärksamma näthat.

– Vi kommer både vilja föra ett samtal om tonen på nätet och ta fram guider för att göra det lättare för människor att hantera näthat. Men också prata om hur vi kan hjälpa varandra och ​tillsammans arbeta​ för ett mer inkluderande nätklimat.

Foto: Meli Petersson Ellafi

Ida Östensson, 31

Hon grundade organisationen FATTA och är ordförande på stiftelsen Make Equal. Ida Östensson jobbar tätt med Kristina Wicksell för att lyfta frågor som rör jämlikhet och har skrivit, talat och föreläst i offentliga rum under de senaste åren.

Näthat, som Ida beskriver som en viktig fråga att lyfta, har också drabbat henne.

"Äckliga feministfitta" och "feminister som du borde dö" är ord som hon tvingats vänja sig vid att se på sina skärmar.

– Jag ska dö eller våldtas och både och. Vanligtvis läser jag det snabbt eller tar bort det, säger hon.

– Nu ska jag, via Make Equals nya projekt Skärpning, fokusera på hat och hot i tre år och ska börja anmäla hot mot mig och andra, för att påverka rättsväsendet.

”Kan du inte bara dö?”, frågade någon Ida Östensson: 

De senaste åren har kvinnohatet börjat väga tyngre, menar Ida. När det varit nazister och fascister som har organiserat hatet och hoten har det skrämt henne.

– Men samtidigt får jag extremt mycket kärlek när det sker. Vi som blir utsatta lägger ofta ut detta och pratar om det. Varje gång någon hatar eller hotar mig på nätet får jag massa kärlek från andra. De blir kärleksgeneratorer.

Ida Östensson upplever, liksom många andra, att polisanmälningar om hot över nätet inte tas på lika stort allvar då majoriteten av utredningarna läggs ner direkt. Däremot har hon ett tydligt budskap till de kvinnor som drabbas:

– Jag säger som Karins Konstgrepp: Var besvärlig. Ta plats. Höj din röst. Backa inte. Vi håller varandras händer när det blir läskigt.

 

Atilla Yoldas (text) och Meli Petersson Ellafi (foto)

DEL 2, torsdag: Männen som hotar och hatar kvinnor på nätet

Män som näthatar

 Majoriteten av de som utpekas som gärningspersoner för hat, hot eller kränkningar på nätet är män.
 Unga män näthatar dubbelt så mycket som unga kvinnor.
 Facebook är det vanligaste forumet för näthat som polisanmäls.
 96 procent av anmälda hot och kränkningar på nätet läggs ner av polis eller åklagare.
Endast fyra procent av fallen leder till lagföringsbeslut.
 Ofredanden är den vanligaste typen av brott mot kvinnor på nätet.


Källor: BRÅ, Ungdomsfokus 2017.

Vad kan jag anmäla?

Om någon skriver något hotfullt som du tror är allvarligt menat och blir rädd.
Om någon kallar dig hora kan det vara förtal.

Om någon skriver något dumt om din hudfärg, sexuella läggning eller ditt kön.
 Att bli fotad i duschen eller i liknande sammanhang kan vara kränkande fotografering. Man behöver inte lägga ut bilden på nätet för att det ska vara brottsligt, men om det sker kan det också vara ett brott.
Om du blir bombarderad med meddelanden från någon som du sagt att du inte vill ha någon kontakt med. Trakasseriet kan vara ett ofredande, oavsett vad personen skriver i sms:en.
För att anmäla brott kan du uppsöka närmaste polisstation eller ringa 114 14.


Källa: Polisen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag