Den 25-åriga mamman åtalas bland annat för flera fall av mordförsök på sonen. Foto: PolisenDen 25-åriga mamman åtalas bland annat för flera fall av mordförsök på sonen. Foto: Polisen
Den 25-åriga mamman åtalas bland annat för flera fall av mordförsök på sonen. Foto: Polisen
Den ettårige pojken var inlagd i sju veckor och fick ständiga anfall – men läkarna på Akademiska sjukhuset i Uppsala hittade inget fel. Foto: Roger VikströmDen ettårige pojken var inlagd i sju veckor och fick ständiga anfall – men läkarna på Akademiska sjukhuset i Uppsala hittade inget fel. Foto: Roger Vikström
Den ettårige pojken var inlagd i sju veckor och fick ständiga anfall – men läkarna på Akademiska sjukhuset i Uppsala hittade inget fel. Foto: Roger Vikström

Åtalas för mordförsök på sin spädbarnsson

Publicerad

Den ettårige pojken var inlagd i sju veckor och fick ständiga anfall - men läkarna på Akademiska sjukhuset i Uppsala hittade inget fel.

Då slog man larm till myndigheterna: "Det är bekymmersamt att endast modern har varit närvarande vid anfallsstart".

Kort därefter greps den 25-åriga mamman som nu bland annat åtalas för flera fall av mordförsök mot sonen.

Åtalspunkterna mot den 25-åriga kvinnan är många och allvarliga: Hon misstänks ha gjort sig skyldig till "försök till mord alternativt synnerligen grov misshandel" i 15 fall och "synnerligen grov misshandel vid ytterligare 16 tillfällen". Vid samtliga tillfällen befann sig pojken och modern på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Modern förnekar brott.

Efter att åklagaren väckt åtal i Uppsala tingsrätt häromdagen har en rad nya omständigheter uppdagats i fallet.

Det var i maj i år som kvinnan, en småbarnsmamma från Knivsta, åkte in till akuten på Akademiska sjukhuset i Uppsala med sin knappt ett år gamla son efter att sonen hade kräkts blod. Personal på sjukhuset satte in medicin mot misstänkt magkatarr och redan dagen efter skrevs pojken ut på permission.

Men problemen hade bara börjat.

Redan dagen efter larmade mamman om att sonen blev stel och fick ryckningar. Ambulansen meddelade att man skulle komma, men att fallet inte var topprioriterat eftersom kramperna hade upphört. Kort därefter ringde kvinnan igen och sa att kramperna hade återkommit.

Stort pådrag - pojken kunde ha dött

Sonen blev återigen inlagd på Akademiska sjukhuset, men denna gång på neurologiska avdelningen. Under sju veckors tid genomförde läkarna flera olika testmedicineringar, bland annat för epilepsi, och provtagningar.

Ingenting hjälpte. Anfallen fortsatte, och blev allt värre.

Den 29 juni blev det skarpt läge efter att modern slagit larm. Personalen fann sonen "gråblek, livlös och slapp" i sängen tillsammans med modern. Två narkosläkare och övrig personal kallades in och rusade till salen. Pojken fick snabbt syrgas och hjärtfrekvensen ökade. Personal på sjukhuset menar att det finns tecken på att pojken kan ha lidit av syrebrist som kunde lett till döden om det inte behandlats.

I början av juli slår sjukhuset larm hos socialtjänsten.

I den skriver man att det inte går att utesluta att pojken har utsatts för yttre våld som lett till de medicinska symtomen.

"Det är bekymmersamt att endast modern har varit närvarande vid anfallsstart", skriver fyra läkare som antingen är ansvariga för avdelningen eller specialister. Man skriver vidare: "I realtid är det alltså omöjligt för oss att utom rimligt tvivel garantera pojkens säkerhet på avdelningen".

Sjukhuset: Garanterad säkerhet omöjlig

Dagen efter att anmälan inkommer till Socialtjänsten så grips den 25-åriga kvinnan på sjukhuset. Hon har sedan dess suttit frihetsberövad.

Under rättegången kommer åklagaren att argumentera för att modern lider av den psykiska störningen Münchausen by proxy (MSbP) - eller Barnmisshandel genom förfalskning av symtom.

I ett expertutlåtande i utredningen definieras MSbP som en åkomma där en förälder tar sitt barn till sjukhus med en förfalskad sjukdomshistoria eller symtom som uppkommit genom att föräldern påverkat barnet.

Motiv till brottet kan variera, men enligt expertutlåtandet kan det röra sig om ett omedvetet känslomässigt behov grundat i ensamhet, övergivenhet, ångest eller förtvivlan. Det kan framstå som ett tvångsmässigt beteende i syfte att lindra ångest i likhet med självskadebeteende och missbruk.

I 95 procent av MSbP-fallen är förövaren moder till barnet.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag