Författaren Stieg Larsson dog i november 2004. Foto: TTFörfattaren Stieg Larsson dog i november 2004. Foto: TT
Författaren Stieg Larsson dog i november 2004. Foto: TT
När Stieg Larsson dog den 9 november 2004 hade han precis färdigställt sin trilogi om Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist. Han och sambon Eva Gabrielsson hade inte skrivit något testamente och därmed gick arvet till Larssons bror och far, vilket ledde till ett offentligt bråk som uppmärksammats flera gånger, bland annat i Expressen. Foto: Jörgen HildebrandtNär Stieg Larsson dog den 9 november 2004 hade han precis färdigställt sin trilogi om Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist. Han och sambon Eva Gabrielsson hade inte skrivit något testamente och därmed gick arvet till Larssons bror och far, vilket ledde till ett offentligt bråk som uppmärksammats flera gånger, bland annat i Expressen. Foto: Jörgen Hildebrandt
När Stieg Larsson dog den 9 november 2004 hade han precis färdigställt sin trilogi om Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist.
Han och sambon Eva Gabrielsson hade inte skrivit något testamente och därmed gick arvet till Larssons bror och far, vilket ledde till ett offentligt bråk som uppmärksammats flera gånger, bland annat i Expressen. Foto: Jörgen Hildebrandt
Jättesuccé. Noomi Rapace spelade Lisbeth Salander i filmerna om "Millennium" Foto: Knut KoivistoJättesuccé. Noomi Rapace spelade Lisbeth Salander i filmerna om "Millennium" Foto: Knut Koivisto
Jättesuccé. Noomi Rapace spelade Lisbeth Salander i filmerna om "Millennium" Foto: Knut Koivisto

Arvet efter Millennium: Mer än en halv miljard

Publicerad

I dagarna var det tio år sedan succéförfattaren Stieg Larsson avled.

Samtidigt står det klart att hans litterära arv - hittills - genererat en halv miljard i upphovsrättsliga ersättningar.

- Jag är mer förvånad över att man har träffat folk som ännu inte har läst böckerna, säger författarens bror Joakim Larsson.

Stieg Larsson hade en dröm om att hans tre romaner skulle kunna ge tillräckligt med pengar så att det räckte till en sommarstuga. Ett decennium efter den plötsliga hjärtattacken på Expos redaktion har vi facit: 510 349 000 kronor i total omsättning för bolaget där de upphovsrättsliga pengarna från böcker, filmer, ljudböcker och tecknade serier hamnar. I och med det senaste räkenskapsårets omsättning på 25 miljoner passerades halvmiljardsgränsen.

- Det är otroligt att det fortfarande kommer in så mycket pengar efter så här lång tid, säger Joakim Larsson, som driver bolaget som förvaltar pengarna, om det senaste bokslutet som precis färdigställts.

Merparten av pengarna har stannat kvar i bolaget som i dag har tillgångar på drygt 328 miljoner kronor. Samtidigt har närmare 20 miljoner flyttats till en stipendiestiftelse i författarens namn, och en hel del har försvunnit i skatt, 4 miljoner bara under det senaste räkenskapsåret. Enligt årsredovisningen har bolaget sex anställda och personalkostnader på 6,3 miljoner kronor.

Mellan 16 och 18 miljoner

Joakim Larsson uppger att Moggliden sedan starten i olika omgångar bidragit till Stieg Larssons livsverk - den antirasistiska tidskriften Expo.

- Jag har försökt att räkna igenom. Jag törs inte säga exakt men det är mellan 16 och 18 miljoner som de har fått. Sedan har vi lovat dem lite mer, utöver vad de kommer att få för den fjärde boken, säger han.

Pengar gick till Expo

Som Expressen tidigare rapporterat om hölls en extra bolagsstämma i våras där man beslöt att plocka ut 6,6 miljoner kronor ur bolaget.

- Hälften av dem gick till Expo, säger han.

I augusti nästa år ska den fjärde boken i Millennium- serien släppas och den skrivs av Zlatanförfattaren David Lagercrantz, 52.

- Han får förstås betalt för det jobb han har lagt ner men vi har valt att avstå intäkter från den boken och i stället låta de pengarna gå direkt till Expo eftersom det var vad Stieg ville, säger Joakim Larsson.

Bolaget Moggliden AB har tillgångar på 328 miljoner. Vad ska ni göra med pengarna på lång sikt?

- Vi kommer genom stiftelsen att fortsätta att stödja goda saker. Men sedan måste man investera eller placera pengar. När vi investerat har vi helst gjort det i miljöföretag och gärna lokalt i Umeå-trakten, säger han och nämner en satsning i ett bussföretag.

- Där har vi investerat lite grann, eller satsat. Man vet ju aldrig om man får igen pengar som man satsar på nystartade bolag men det behövs ju pengar till miljösatsningar.

"Väldigt bra"

Några filmrättigheter angående den fjärde Millenniumboken har inte förhandlats fram men Joakim Larsson tror att flera filmbolag åtminstone är nyfikna på att läsa Lagercrantz version av Lisbeth Salander.

- Jag har inte läst hela men de som har gjort det säger att det är väldigt bra, säger Joakim Larsson.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag