Antonia har tvingats ta emot hot och hat via nätet. Foto: Anna-Karin Nilsson/ExpressenAntonia har tvingats ta emot hot och hat via nätet. Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen
Antonia har tvingats ta emot hot och hat via nätet.  Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen
Mamma Linda med dottern Antonia. Foto: Anna-Karin Nilsson/ExpressenMamma Linda med dottern Antonia. Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen
Mamma Linda med dottern Antonia.  Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen

Antonia, 14: "De sa de skulle styckmörda mig"

Publicerad

”Jag ska våldta dig och styckmörda din familj. Jävla bög hora.”

Antonia är bara 14 år gammal, men hon har redan upplevt dödshot, kränkande kommentarer och regelrätt hat.

– Till att börja med tog jag det inte det så seriöst. Men när jag fick nästa kommentar så insåg jag plötsligt ”Jaha, Någon vill döda mig”, säger hon.

Antonia försökte ignorera kommentarerna, men de fortsatte komma.

– Till slut skrev han att han hade letat upp var jag bodde och att han skulle komma förbi. “Du ska dö”.

Då berättade Antonia för sina föräldrar vad som hade skett. Mamma Linda blev väldigt upprörd.

– Självklart blev jag det. Det gjorde ont i mammahjärtat, varför skulle någon vilja göra illa mitt barn? När ska man vara rädd och när ska man ta det på allvar?

Hände på Youtube

Antonia har en öppen Youtubekanal där hon delar egna videoblogginlägg, så kallade vloggar. Det var på en av dessa som de hatfulla kommentarerna dök upp.

Enligt Internetstiftelsen i Sverige tittar unga mellan 16 och 25 år mer på Youtube än på vanlig tv, många har också ett eget konto där de delar egna filmer.

Antonia kom nyligen ut som transsexuell och det var det som mobbarna valde att fokusera på.

– De skrev att jag var äcklig och "du som är trans borde inte finnas". Jag har videor där jag pratar om att jag är transgender, men den de kommenterade på var en helt vanlig video.

Antonia och hennes mamma Linda.Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen

Antonia är en orädd och kreativ 14-åring som älskar att sjunga, stå på scenen och synas. Men efter att ha mottagit hoten fick hon problem med att sova och hon blev rädd för att vara instängd.

– Jag har blivit mer misstänksam och jag blir stressad om det är många människor på en plats. Att stå still för längre på ett ställe känns obehagligt, som om jag vill hålla mig i rörelse. Och jag gråter mycket lättare.

Det hjälper inte när människor säger åt henne att ingen kommer att komma hem till dem.

– Det känns bara jobbigt. Man kan inte veta något till hundra procent.

Näthat ett missvisande begrep

Jonas Söderlund, kurator på Bris, tycker att begreppet näthat är missvisande.

– Det får oss att tänka att det är något som bara sker på nätet och inte att det är en människa som utsätter en annan människa.

Han säger även att hat, i vilken form det än kommer, fortfarande sker på klassiska diskrimineringsgrunder: Att man mobbar någon utifrån sexuell identitet, hudfärg eller etnisk härkomst.

– Många vågar inte berätta för vuxna, för att de är rädda för att bli bestraffade eller få skit för att ha varit ute på nätet.

Därför är det viktigt att föräldrar och vuxna finns i sociala medier, på samma sätt som de finns på skolgården.

Söderlund jämför med att kvinnor som utsätts för sexuella trakasserier ofta får höra att de får skylla sig själva.

Det kan bli samma sak om du befinner dig i en offentlig situation på nätet. Att du får ”skylla dig själv” om du syns i sociala medier.

– Det blir bara fel. Du har rätt att vara på nätet och du har rätt att finnas där. Om det är någon som gör fel, så ska vuxna finnas där för att stötta och hjälpa, säger Jonas Söderlund.

Efter att Antonia tvingats ta emot hoten fick hon svårt att sova. Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen

"En komplimang kostar så lite"

Antonias mamma Linda har också blivit mer orolig efter det inträffade, men att hon fokuserar på att stötta sin dotter.

– De som gör sådant här kan inte må särskilt bra. Det är som att de smittar andra. Det kostar inte så mycket att ge en komplimang. Det är samma sak med hat, men det skadar så mycket mer, säger Linda.

– Ingen får kränka någon när man säger sin åsikt. Antonia har inte provocerat någon. Om man inte gillar det man ser på tv – byt kanal. Sök inte upp det du inte gillar.

Det här räknas som näthat

Näthat är ingen juridisk term utan ett samlingsbegrepp och kan handla om olika typer av brott.

Ibland kallas det internettrakasserier eller nätmobbning.

Det finns inga särskilda lagar för hot och trakasserier på nätet. Samma regler gäller där som på skolgården eller på arbetsplatsen.

Brotten man tänker på är som oftast:

• Olaga hot

• Ofredande

• Förolämpning och förtal

Det kan också vara kränkande fotografering, hets mot folkgrupp, brott mot personuppgiftslagen och sexuellt ofredande.

Källa: Polisen.

Så här gör du om du utsätts

Om du drabbas av näthat ska du snabbt göra en polisanmälan. Ofta behöver polisen begära ut information från internetoperatörer, som bara sparas i sex månader.

Spara bevisen, både digitalt och på papper. Ta skärmdump.

Radera inte mejlet eller inlägget, även om det känns jobbigt.

Du kan också be någon titta på originalet.

Om ärendet skulle gå till rättegång kan personen vittna om att skärmdumpen inte är manipulerad.

Källa: Polisen

Bete dig på nätet!

• Skriv aldrig något hotfullt, elakt eller kränkande. Den som läser kan bli rädd och ledsen.

• Det kan också vara ett brott.

• Även om du “skojar”, så kan det vara svårt att förstå ton på nätet.

• Skriv inget på nätet som du inte skulle säga till någons ansikte mot ansikte.

• Att retweeta eller dela något vidare kan också räknas som ett brott.

• Ett nej är ett nej. Fortsätter du skicka meddelanden till någon som har bett dig sluta så kan det räknas som ofredande

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag