Anna vill berätta hur sjukdomen påverkar en familj.Anna vill berätta hur sjukdomen påverkar en familj.
Anna vill berätta hur sjukdomen påverkar en familj.
Och hur det känns när hennes mamma inte längre minns vem hon är.Och hur det känns när hennes mamma inte längre minns vem hon är.
Och hur det känns när hennes mamma inte längre minns vem hon är.

Annas mamma har svår Alzheimers: "Det gör fruktansvärt ont"

Publicerad

 "I tio jävla år har vi sett vår egen mamma sakta försvinna från oss.”

Så skriver Anna Ahlnäs, 27, i ett starkt inlägg om sjukdomen Alzheimers.

– Känslan av att vara bortglömd av sin egen mamma är outhärdlig, säger hon.

Hon kan ställa samma fråga flera gånger på kort tid.

Sporadiskt kan hon bli aggressiv och våldsam.

Men oftare än så glömmer hon bort sina egna barn.

Bodil är 63 år och har under de senaste tio åren slukats av Alzheimers.

– Man såg, lite i taget, hur sjukdomen slet henne från oss, säger hennes dotter, Anna Ahlnäs.

Symptomen började för tio år sedan

I ett inlägg på Facebook skriver hon om sin mamma, som Anna beskriver som sin bästa vän. Hon började märka symptomen för tio år sedan. För fyra år sedan diagnosticerades Bodil med sjukdomen som garanterar en dödlig utgång.

"Jag var 17 år och lillebror var åtta när hon blev sjuk. I tio jävla år har vi sett vår egen mamma sakta försvinna från oss", skriver Anna.

Foto: Privat

Hon minns hur Bodil grät när hon kom hem en dag. På bordet låg en lapp från Annas pappa. "Hej Bodil! Jag jobbar till klockan 16", stod det skrivet. 

– Hon hade fått för sig att det stod att han hade lämnat henne.

Så har det varit varje dag de senaste åren, berättar Anna.

– Ju sjukare hon blev desto mer försvann hon in i sig själv. Hon blev mer och mer osocial och höll sig mest för sig själv. De senaste åren har jag knappt kunnat se henne i ögonen när vi pratat med varandra. Hennes ögon är alldeles tomma. Som att hon inte finns där, säger hon.

"Det gör fruktansvärt ont"

Annas mamma kan inte längre borsta tänderna eller klä på sig själv. Ibland hallucinerar hon och pratar med människor som inte finns där. Hon kan till och med få för sig att det är krig i Ånge, där familjen bor.

Ibland minns hon sina tre barn, ibland existerar de inte. Känslan av att vara bortglömd av sin egen mamma är outhärdlig, berättar Anna.

– Man slits mellan glädje och förtvivlan. Jag tror inte det går att beskriva med ord hur det verkligen känns, men det gör fruktansvärt ont. Det är frustrerande att någon som har fött, uppfostrat och alltid haft oss vid sin sida inte längre vet att vi finns.

LÄS OCKSÅ: Karl-Magnus, 57, svårt sjuk i alzheimer – nekas mer vård  

Anna som liten med sin mamma.

Vill att andra ska veta hur det är

Stämningen är tung när familjen besöker Bodil på demensboendet där hon numera bor.

De kramas mycket och gråter länge.

– Enligt kommunen hade hon inte rätt till en personlig assistent och min pappa arbetar heltid. Vi kunde inte ha henne själv hemma längre eftersom hon började bli en fara för sig själv och andra, säger Anna.

Anna håller i sin mammas hand på demensboendet.Foto: Privat

Trots motgångarna har hon inte tappat hoppet om att forskare ska hitta ett botemedel mot sjukdomen som stjäl hennes mamma. Men nu fokuserar Annas familj på att sprida information om Alzheimers – och finnas där för varandra.

Tårarna rinner längs Annas kinder när hon ser sin mamma.

– Jag älskar dig, säger hon.

För en kort stund fylls Bodils ögon med värme; hon kommer ihåg, och omfamnar sin dotter.

– Jag älskar dig, Anna.

Demenssjukdomar

Omkring 160 000 människor i Sverige lider av en demenssjukdom. 10 000 av dem är under 65 år. Tillsammans med närstående och anhöriga berörs närmare en miljon människor.

Man räknar med att 25 000 personer insjuknar varje år. Men mörkertalet är stort. Enligt Socialstyrelsen kommer så många som 270 000 personer att vara drabbade av en demenssjukdom år 2031.

Alzheimers sjukdom står för cirka 60 procent av samtliga fall av demens i Sverige. Sjukdomen gör att hjärnvävnad gradvis förstörs då nervceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Hela storhjärnan drabbas.

Alzheimers sjukdom har ett utdraget förlopp under i allmänhet fyra till tio år. Symptomen kan i tidig fas lindras, men förloppet går inte att hejda. Den drabbade får allt svårare att klara sin livsföring, när en allt större del av hjärnan skadas.

De första tecknen är tilltagande glömska, koncentrationssvårigheter, förvirring och svårigheter att planera och utföra vardagliga sysslor. Efterhand försämras språk, tidsuppfattning och andra så kallade kognitiva förmågor, som exempelvis att klä sig och sköta hygienen. Oro och ångest är vanliga symptom. Även hallucinationer, vanföreställningar och beteendeförändringar tillhör sjukdomsbilden. I slutfasen tillkommer grava kroppsliga symptom, där andra sjukdomar ofta tillstöter. Vårdbehovet är totalt.

I dag bedrivs en livaktig alzheimerforskning, men för närvarande finns inga botemedel mot sjukdomen, som till slut leder till döden.

Källor: Svenskt Demenscentrum, Alzheimer Sverige, Alzheimerfonden.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag