Läs följande tre påståenden:
* Kiropraktik mot ihållande gråt, sängvätning, astma, sov- och ätproblem hos barn saknar vetenskapligt stöd. Behandlingen, som ofta sker med snabba och hårda ryck, kan ha farliga biverkningar. I extrema fall kan den leda till slaganfall och död.
* Ett vanligt kontrastmedel, Omniscan, som används vid undersökning med magnetkamera kan orsaka en extremt allvarlig biverkan, ett dödligt farligt tillstånd, särskilt hos patienter med njurproblem. Jag har själv sett det hos omkring 30 av mina patienter.
* Den nya studien av ett amerikanskt implantat, STARFlex, som opereras för att täcka ett medfött hål i hjärtat har mycket allvarliga brister. Jag har varit med och lett studien och sett att studien är problematisk på flera sätt.
Upphovsmännen till påståendena, medicinjournalisten Simon Singh, danske radiologen Henrik Thomsen och hjärtläkaren Peter Wilmhurst har alla stämts för förtal.
För i Storbritannien skriver eller säger man inte sådant här ostraffat. Var och en av punkterna är ett rättsfall.
Enligt förtalslagstiftningen, libel law, i Storbritannien så kan nämligen enskilda organisationer och storföretag uppfatta sig som förtalade och känna sig kränkta.
I dag ska den ansedda vetenskapsjournalisten Simon Singh höras inför domstol. Han skrev en krönika i tidningen Guardian där han granskade kiropraktik. Krönikan kritiserade att kiropraktik används vid många andra besvär än just ryggproblem. Singh hävdade att det saknas vetenskapligt stöd för att det fungerar och poängterade att behandlingen kan ha risker.
På brittiska kiropraktorsällskapet gick man i taket. Tidningen Guardian erbjöd kiropraktorerna att skriva ett eget inlägg - vilket är normalt förfarande i en öppen samhällsdebatt.

Men kiropraktorsällskapet valde i stället att stämma Simon Singh personligen.
En rad kommersiella intressen, som läkemedelsföretag, medicintekniska företag och nu kiropraktorföreningen, utnyttjar medvetet brittisk förtalslagstiftning för att tysta granskande journalistik, kväsa vetenskaplig debatt, få tyst på forskare som säger obekväma saker och sätta munkavle på "whistleblowers".
Redan nu har det fått allvarliga effekter. Vetenskapliga tidskrifter törs inte ta in studier som är kontroversiella och medier kallar in allt fler jurister för att kolla om artiklar kan publiceras. Och alla värst - journalister och forskare idkar självcensur - och väjer för alltför "farliga" ämnen.

Om Simon Singh fälls är det ett hot mot yttrandefriheten och den fria pressen - grundpelare i vår civilisation. Ingen forskare, journalist, debattör, författare, artist, komiker, bloggare, twittrare eller insändarskribent kan känna sig säker.