Allt fler svenska barn med medfödda svåra hjärtfel räddas av pacemaker. Detta tack vare svensk forskning som visat att pacemaker minskar risken för plötslig död hos barn och unga som fötts med fel i hjärtats elektriska system, så kallat AV-block III.
– På det sättet kan vi förebygga hjärtstopp och andra allvarliga händelser. Ibland är hjärtats rytm så långsam att vi måste sätta in pacemaker direkt efter födelsen, ibland kan vi vänta tills barnet blivit äldre, säger Anders Jonzon, sektionsansvarig för barnkardiologin vid Akademiska sjukhuset och Astrid Lindgrens barnsjukhus, som lett studierna.
Det är ovanligt med elektriska fel i hjärtat hos barn. Men eftersom fosterdiagnostiken blivit bättre upptäcks sådana allvarliga hjärtfel tidigare.
Förra året fick sexton svenska barn under nio år pacemaker. Men det är först de senaste femton åren som pacemakern blivit så liten att den ens får plats i en liten barnkropp. Idag kan ett barn med pacemaker se fram mot ett lika långt och friskt liv som andra barn.
Anders Jonzon tror att nästa steg i utvecklingen är att operera in pacemakern på ett sådant sätt i hjärtat att den bättre efterliknar hjärtats naturliga funktion:
– Ett barn ska leva med pacemaker i 70, 80, kanske 90 år. Då är det rimligt att tro att det är bättre ju mer normalt hjärtat aktiveras.
Utvecklingen av den svenska uppfinningen pacemakern går i rasande takt. Precis som mobiltelefonen blir den mindre och mindre och får fler och fler funktioner. Från att vara stor som en hockeypuck på är idag en pacemaker under utveckling som är liten som en lillfingernagel och placeras direkt i hjärtat.
Dagens pacemakers är också smarta och kan registrera hur hjärtat mår - om den opererade exempelvis får hjärtsvikt eller kärlkramp. Ett par hundra svenskar kan idag föra över informationen från sin pacemaker direkt till hjärtdoktorn via internet.
Pacemakern används också inom allt fler områden. Den implanterbara defibrillatorn, som ger hjärtat en liten elchock om det slår oregelbundet eller stannar, är en sådan utveckling.
Numera används också en ”hjärnpacemakers” vid olika svåra sjukdomstillstånd, bland annat för att lindra depressioner och epilepsi, minska skakningar vid Parkinsons sjukdom och behandla kronisk smärta.
Den svenska uppfinningen pacemakern är en i högsta grad vital, och livsnödvändig, 50-åring!