Den 34-årige mannen misstänks för mordet på en rullatorburen man i 60-årsåldern. Foto: David Hårseth

Den 34-årige mannen misstänks för mordet på en rullatorburen man i 60-årsåldern.

 Foto: David Hårseth

Anhöriga: "Sagt att han vill döda någon"

Publicerad

Här förs den 33-årige mannen in till domstolen, misstänkt för mordet på en rullatorburen man i 60-årsåldern i värmländska Filipstad.

Samtidigt skriver NWT/Filipstads Tidning, att anhöriga till den misstänkte mannen under flera år försökt få hjälp av kommunen – men förgäves:

– Han har varit psykotisk en längre tid och sagt att han vill döda någon, berättar en av dem för tidningen.

På måndagen häktades den 33-årige mannen misstänkt för mordet på en rullatorburen man i 60-årsåldern i Filipstad. Han medger dråp.

Anhöriga till den misstänkte har under flera års tid försökt få kommunen att agera för att hjälpa 33-åringen.

För NWT/Filipstads Tidning berättar de att de så sent som fyra timmar före mordet hade kontakt med mannen. Han ska då ha sagt att han mådde jättedåligt.

– Vi ska anmäla Filipstads kommun, säger en av dem – och tillägger:

– Han har varit psykotisk en längre tid och sagt att han vill döda någon.

Hörde röster, såg syner

Enligt de anhöriga har den 33-årige mannen mått dåligt under en längre tid. Han har berättat att han har hört röster – och sett syner. Vid två tillfällen ska han ha försökt ta sitt eget liv.

Så sent som i februari ansökte kommunen, enligt de anhöriga, om att mannen skulle tvångsvårdas, enligt LVM (lag om vård av missbrukare). Allt på grund av att mannen försökt självmedicinera bort ångest, skriver tidningen. Han hamnade på ett behandlingshem i Skåne och kom ut i augusti förra året.

Missbruket tog direkt ny fart, enligt de anhöriga.

De säger att de försökt få socialtjänsten i Filipstad att agera.

– Alla som känner honom vet att han var väldigt, väldigt sjuk. Livsfarlig. Att det här var ett vansinnesdåd. Vi sa till soc att ”något kommer att hända", berättar en av de anhöriga för NWT.

”Hjälp mig, jag har sån ångest"

Någon hjälp fick inte 33-åringen, enligt de anhöriga:

– Han ringde mig hela tiden och sa ”hjälp mig, jag har sån ångest.” Jag tror att han gjorde det här i vredesmod, i stället för att skada sig själv. Och det är ju fruktansvärt sorgligt att en annan människa skulle behöva dö för att han skulle få hjälp. Jag är så arg över att det här har fått hända.

Den 33-årige mannen medgav under häktningsförhandlingen under måndagen brottsrubriceringen dråp, inte mord.

Hans advokat Martin Högström sa efteråt:

– Inställningen från tilltalad var att han i första hand menat att han agerat i nödvärn men att det i vart fall inte skall bedömas på annat sätt än dråp. Jag kan inte gå in närmare utifrån vad som grundar hans inställning i dessa delar, utifrån att det redogjordes för inom stängda dörrar samtidigt som det är av vikt att hans egen berättelse får närmare kontrolleras av utredarna.

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag