Emma Holmgren blev utbränd av dubbeljobbet. Nu har hon skrivit en bok om sjukdomen - och vägen tillbaka. "För mig hjälpte det att läsa på och att få dela med mig. Det är skönt att få känna igen sig i andra, veta att man inte är ensam", säger hon. Foto: Tomas Ohlsson
Emma Holmgren blev utbränd av dubbeljobbet. Nu har hon skrivit en bok om sjukdomen - och vägen tillbaka. "För mig hjälpte det att läsa på och att få dela med mig. Det är skönt att få känna igen sig i andra, veta att man inte är ensam", säger hon.  Foto: Tomas Ohlsson

"Ångesten sköljde genom kroppen"

Publicerad

Emma Holmgren, 37, dubbeljobbade med universitetsstudier och som chef på ett äldreboende.

Under en efterlängtad Greklandssemester med familjen brast allt.

– Jag fick kraftiga ångestattacker och blev fruktansvärt matt. Orkade knappt gå hundra meter mellan hotellet och poolen. Jag blev jätterädd, säger hon.

Stress och utmattning har blivit den främsta diagnosen som leder till sjukskrivning, enligt Försäkringskassans nya statistik. Antalet drabbade har nästan dubblerats på fem år, från 18 500 år 2009 till 32 500 år 2014. Tre av fyra är kvinnor och genomsnittsåldern 35 till 40 år.

– Det här är en kvinnosjukdom i dag. Den kraftiga ökningen, och att det går ner i åldrarna, är mycket oroande, säger Aleksander Perski, forskare vid Stressmottagningen i Stockholm.

Foto: Tomas Ohlsson

Någon enkel förklaring till varför så många kvinnor drabbas just nu har stressforskarna inte.

– Vi möter många unga kvinnor som har höga krav på sig både professionellt och hemma. Man släpper inte ansvaret för hem och barn, den dubbla sysselsättningen gör att det blir för mycket. Det är en klassisk kvinnofälla, säger Aleksander Perski.

De flesta som "går in i väggen" är yrkesarbetande mammor. Kvinnor i människovårdande yrken är överrepresenterade. Undersköterskan och tvåbarnsmamman Emma Holmgren är en av dem. Hon ville göra äldreomsorgen bättre, bestämde sig för att bli chef och började plugga ledarskap på universitet. När Emma Holmgren såg ett ledigt jobb som enhetschef på ett äldreboende skickade hon in en ansökan, mest som ett test. Till sin förvåning fick hon jobbet.

– Jag var överlycklig och ville inte tacka nej till en sådan chans.

Parallellt med studierna hade Emma Holmgren nu ett krävande chefsjobb. Dessutom hade hon huvudansvaret för de två barnen, tre och sju år gamla, eftersom maken arbetade borta en stor del av tiden.

"När jag skulle ha vilat, pluggade jag, skrev tentor och tog hand om familjen"

 

– Jag tyckte att jag hade ett fantastiskt år. Jag hade ju så roligt och trivdes så bra på mitt nya jobb!

– Men jag fick ingen tid till återhämtning. På kvällar och helger, när jag skulle ha vilat, pluggade jag, skrev tentor och tog hand om familjen.

Det nya jobbet var roligt men situationen turbulent. Äldreboendet skulle byggas om och de gamla tvingades flytta. Det skapade oro hos både de äldre, deras anhöriga och personalen.

– Mycket tid gick åt till att prata om flytten. Det påverkade mig mycket känslomässigt.

Emma blev lättirriterad och var ständigt uppvarvad. Hon kunde inte koppla av och se ett teveprogram på kvällen, utan kollade jobbmejlen eller plockade upp grejer i reklampauserna.

– Tankarna bara gick runt i huvudet. Jag var inte riktigt närvarande. Min man såg det här, sade att "jag var farligt nära utbrändhet". Då blev jag arg på honom, jag tyckte att han skulle vara glad för min skull.

Hon fick också fysiska symtom, som muskelryckningar, lock för örat, ont i magen, migrän och hjärtklappning. Tecknen på överbelastning fanns där, men hon ignorerade dem.

– Jag tänkte att jag skulle hålla ut till semestern. Då skulle jag vila och det skulle bli bra.

"En obehagskänsla sköljde genom kroppen, värme, illamående och overklighetskänsla"

 

Redan före den efterlängtade Greklandssemestern började Emma oroa sig. Hon som aldrig varit orolig för att flyga blev flygrädd. Resdagens morgon fick hon en kraftig ångestattack.

– Jag har inte haft ångest på det sättet tidigare. Det var en obehagskänsla som sköljde genom kroppen, värme, illamående och overklighetskänsla. Men jag ville inte låta den känslan begränsa mig och ställa in resan. Barnen var så förväntansfulla också.

Fjärde dagen på resorten klappade hon igenom. All kraft och energi försvann.

– Jag blev fruktansvärt matt, som efter en influensa. Orkade knappt gå mellan vår lägenhet och poolen. Jag trodde jag var fysiskt sjuk, att det kanske var vätskebrist eller solsting.

Läkaren på semesterorten konstaterade ganska snabbt att hon hade en stressreaktion och gav henne lugnande läkemedel.

"Jag blev fruktansvärt matt, som efter en influensa. Orkade knappt gå mellan vår lägenhet och poolen", säger Emma Holmgren om utbrändheten. Foto: Tomas Ohlsson"Jag blev fruktansvärt matt, som efter en influensa. Orkade knappt gå mellan vår lägenhet och poolen", säger Emma Holmgren om utbrändheten. Foto: Tomas Ohlsson
"Jag blev fruktansvärt matt, som efter en influensa. Orkade knappt gå mellan vår lägenhet och poolen", säger Emma Holmgren om utbrändheten. Foto: Tomas Ohlsson
Hon skrev boken "Våga vara rädd" om utmattningssyndromHon skrev boken "Våga vara rädd" om utmattningssyndrom
Hon skrev boken "Våga vara rädd" om utmattningssyndrom

– Läkaren sade att jag var den tredje mamman med samma symtom den veckan. "Ni kommer varje vecka, sa han." Det är förvånande, och skrämmande, att det är så många som drabbas.

Väl hemma sökte Emma Holmgren hjälp på vårdcentralen. Det tog tre månader innan hon kom till läkare som riktigt lyssnade, och tog hennes symtom på allvar.

– Hon gjorde en medicinsk utredning för att se så att det inte var någon fysisk sjukdom bakom, och det var bra.

Behandlingen vid utmattningssyndrom är ofta sjukskrivning och vila. Många drabbade behöver hjälp med att få ordning på sömnen, i den akuta fasen kanske med sömnmedicin. De som har depressiva symtom kan bli hjälpta av antidepressiva läkemedel. Att lära sig bättre stresshantering och att förändra en ohållbar livssituation är mycket viktigt.

Emma Holmgren tackade nej till läkemedel. Hon bestämde sig för att hitta egna vägar för att läka, som mindfulness, andningsövningar och yoga.

I början orkade hon knappt gå runt kvarteret. Att lämna barnen på skolan och behöva möta andra föräldrar kunde vara jobbigt.

– Det är som att marken under ens fötter rycks bort. Hela ens person blir förändrad av sjukdomen. Från att vara glad, social och utåtriktad till att bara vilja vara hemma, ens komfortzon krymper.

Att bli frisk från utmattningssyndrom kan ta minst lika lång tid som det tar att bli sjuk. Vid Stressmottagningen i Stockholm är genomsnittstiden sex till nio månaders heltidssjukskrivning.

– Det här är en sjukdom som är ganska lätt att förebygga men svår att behandla. Det tar tid att bli frisk. Det är viktigt att upptäcka den snabbt. För mig var det tyvärr för sent, säger Emma.

Hennes sjukskrivning varade i ett år. Efter det orkade Emma börja plugga igen. Hon skrev också boken "Våga vara rädd - en bok om utmattningssyndrom" som kom ut i höstas.

Hjärnan skadas av långvarig stress

Utmattningssyndrom är en ganska ny diagnos som accepterades av Socialstyrelsen 2005.

Orsaken till utmattningssyndrom är för hög belastning under för lång tid, och utan möjlighet till tillräcklig återhämtning.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd med tydliga biokemiska förändringar.

Huvudsymtom är trötthet och utmattning, men även kognitiva symtom som koncentrations- och minnesstörningar, samt sömnstörningar är vanliga. Även kroppsliga symtom från muskler, mage-tarm och kardiovaskulära systemet är vanligt.

Hjärnan skadas av långvarig stress. Särskilt är det områden som styr besluts- och minnesfunktioner i hjärnan som störs.

Men hjärnan kan återhämta sig. Det visar nya svenska forskningsresultat som ännu inte är publicerade. Hjärnan kan reparera sig, men det är en långvarig process som kan ta åratal.

Vila, träning, kost och sömn är viktiga förutsättningar för att bli frisk. Viktigt i behandlingen av utmattningssyndrom är att lära sig bättre stresshantering och att förändra en ohållbar livssituation. Gruppterapi har visat sig fungera bra.

Rehabiliteringen kan ta tid. Men de flesta som får rätt vård kan återgå till sitt arbete.

Men långt ifrån alla får rätt hjälp. Var tredje som söker hjälp på vårdcentral lider av psykisk ohälsa. Men bara varannan vårdcentral anser att de kan möta patienternas behov av psykologisk behandling, visar en utvärdering från Socialstyrelsen.

– För mig hjälpte det att läsa på och att få dela med mig. Det är skönt att få känna igen sig i andra, veta att man inte är ensam. Efter att jag berättat blev jag förvånad över responsen, att så många man känner är eller varit sjuka.

I dag är hon noga med att inte boka in för mycket i almanackan och att planera in tid för återhämtning. Emma Holmgren poängterar att sjukdomen inte bara varit negativ, utan också gett henne viktiga insikter.

– Jag har lärt mig att vara närvarande, i nuet, att göra en sak i taget. Jag har blivit mer lyhörd för stress-signaler hos både mig själv och omgivningen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag