Foto: Sara Strandlund
 Foto: Sara Strandlund

Allt fler blir kapade på sin identitet

Publicerad

Bedrägerier där någon handlar varor och tjänster i en annan persons namn ökar lavinartat.

Förra året ökade antalet identitetsintrång med nästan 50 procent.

– Internet är den stora kanalen där bedragare handlar i andras namn, säger Anna Bülow, antibedrägeriexpert på Upplysningscentralen (UC).

Att köpa varor och tjänster i någon annans namn, så kallat identitetsintrång, blir vanligare.

Har man blivit utsatt och gjort en polisanmälan kan man med hjälp av UC sätta in en bedrägerispärr.

Spärren gör att företag inte kan ta kreditupplysningar och på så sätt hindras bedragare att genomföra köp i personens namn.

Och under 2014 registrerades hela 9 933 bedrägerispärrar hos UC - en ökning med 48 procent jämfört med 2013. Det är det största antalet bedrägerispärrar UC registrerat under ett år.

Men spärren ställer inte bara till för bedragare - den begränsar också den privata ekonomin.

– Gör man en identitetsspärr innebär det att man inte kan fortsätta ta krediter och lån, säger Anna Bülow som är antibedrägeriexpert på UC.

– Men vill man söka lån kan man öppna spärren och sedan spärra igen.

Spärren inte helt säker

Men att använda en bedrägerispärr är inte hundra procent vattentätt, men det finns flera saker man kan göra själv för att öka säkerheten.

– Det är inget hundraprocentigt skydd, man måste göra sig själv till en så liten måltavla som möjligt. Individer måste inse att körkort och pass är värdehandlingar. Med dem i händerna kan en bedragare göra stora skador på privatekonomin, säger Bülow.

Blir man drabbad och får hem fakturor som man inte känner igen måste man polisanmäla.

– Sen måste man komma ihåg att bestrida alla fakturor själv, annars blir man själv betalningsansvarig.

Internet en anledning till ökningen

Det totala antalet bedrägerier med hjälp av kapade identiteter landar på 60 000 fall per år. Det visar statistik som Polisens Nationella Bedrägericentrum i samarbete med UC tagit fram för Samverkansgruppen Mot Identitetsintrång (SMID).

Kostnaderna för bedrägerierna landar på omkring 2,7 miljarder kronor årligen.

Antalet bedrägerispärrar är störst i Stockholmsområdet, Västra Götaland och Skåne. Men UC har sett att bedrägerierna ökar mest utanför storstadsregionerna.

Anna Bülow menar att det finns flera anledningar till att bedrägerierna ökar - men handel på internet är en stor bov i dramat.

– Internet är den stora kanalen där bedragare handlar i andras namn. Man kan handla dygnet runt och vara ganska anonym. Det är väldigt lätt att genomföra och åker man fast är det väldigt låga straff.

Hur skulle trenden kunna vända?

– Det finns inte en enda lösning, dels kan det vara att lagstiftningen måste skärpas, i dag är ID-kapning inte ett brott. Och Individer måste öka sin medvetenhet.

– Sen tror jag att företag måste se över sina köpprocesser, de förlorar mycket pengar på det här.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag