Bakom fängelsegallret i Egypten skymtar Ikram Taube, ett år gammal, som tillsammans med sin familj flytt krigets Syrien. Foto: Kassem HamadéBakom fängelsegallret i Egypten skymtar Ikram Taube, ett år gammal, som tillsammans med sin familj flytt krigets Syrien. Foto: Kassem Hamadé
Bakom fängelsegallret i Egypten skymtar Ikram Taube, ett år gammal, som tillsammans med sin familj flytt krigets Syrien. Foto: Kassem Hamadé
De blev lurade av människosmugglaren Abo Omar som Expressen avslöjade på fredagen.De blev lurade av människosmugglaren Abo Omar som Expressen avslöjade på fredagen.
De blev lurade av människosmugglaren Abo Omar som Expressen avslöjade på fredagen.
"Det är en risk att ta båten till Europa. Men det är inte värre än kriget i Syren", säger Saria Hammoud, 42, som sitter i Karmooz-fängelset i Egypten. Foto: Kassem Hamadé"Det är en risk att ta båten till Europa. Men det är inte värre än kriget i Syren", säger Saria Hammoud, 42, som sitter i Karmooz-fängelset i Egypten. Foto: Kassem Hamadé
"Det är en risk att ta båten till Europa. Men det är inte värre än kriget i Syren", säger Saria Hammoud, 42, som sitter i Karmooz-fängelset i Egypten. Foto: Kassem Hamadé
I Karmooz-fängelset delar mångaav männen cell. Kvinnor och barn bor för sig. Foto: Kassem HamadéI Karmooz-fängelset delar mångaav männen cell. Kvinnor och barn bor för sig. Foto: Kassem Hamadé
I Karmooz-fängelset delar mångaav männen cell. Kvinnor och barn bor för sig. Foto: Kassem Hamadé
"När vi gick ombord trodde vi att mardrömmen var över", säger Umm Khaled, här med sina två barn. Men båten var sliten och över 200 personer fick dela på en toalett. Foto: Kassem Hamadé"När vi gick ombord trodde vi att mardrömmen var över", säger Umm Khaled, här med sina två barn. Men båten var sliten och över 200 personer fick dela på en toalett. Foto: Kassem Hamadé
"När vi gick ombord trodde vi att mardrömmen var över", säger Umm Khaled, här med sina två barn. Men båten var sliten och över 200 personer fick dela på en toalett. Foto: Kassem Hamadé
Khaled, 5, i mitten med Ahmed, 8, och Samir, 4, håller upp en skylt som det vuxna har skrivit. Där står det: "Vi vill ha humanitär korridor." Foto: Kassem HamadéKhaled, 5, i mitten med Ahmed, 8, och Samir, 4, håller upp en skylt som det vuxna har skrivit. Där står det: "Vi vill ha humanitär korridor." Foto: Kassem Hamadé
Khaled, 5, i mitten med Ahmed, 8, och Samir, 4, håller upp en skylt som det vuxna har skrivit. Där står det: "Vi vill ha humanitär korridor." Foto: Kassem Hamadé

Akram, 1, blev offer för människosmugglaren

Publicerad

BEIRUT. Lille Akram Taube är ett år gammal.

Han är ett av människosmugglaren Abo Omars offer.

Akrams mamma och pappa betalade Abo Omar sitt livs besparingar för att han skulle hjälpa dem att ta sig till tryggheten i Sverige.

Deras resa slutade i ett egyptiskt fängelse.

Under vapenhot tvingades familjen hoppa i havet.

Expressen avslöjade i går i ett unikt reportage människosmugglaren Ali Omar Harmoush, mest känd som ”Abo Omar”, som gjort sig en förmögenhet på att sälja drömmen om Sverige till människor som flyr krigets Syrien.

Efter veckor av förberedelser och telefonkontakter fick Expressen träffa Abo Omar i turkiska hamnstaden Mersin och filma honom med dold kamera. Vi utgav oss för att vara syriska flyktingar som ville ta oss till Sverige.

Då lovade Abo Omar att båtresan över Medelhavet skulle vara helt säker.

Men människosmugglaren Abo Omars offer inne i Karmooz-fängelset i Alexandria vet vad hans löften är värda.

Betalade upp till 48 000 kronor/person

De betalade honom mellan 3000 och 6000 dollar - motsvarande 24 000 till 48 000 kronor - per person för att han skulle hjälpa dem i säkerhet i Europa.

– Vi smugglades från Syrien till Turkiet. Vi väntade i Turkiet i tre månader i hopp om att få resa till Europa, berättar en av flyktingarna, Umm Khaled på en mobiltelefon som smugglats in till Karmooz-fängelse i egyptiska Alexandria.

– Drömmen var att komma till Sverige eller Norge.

Precis som under mötet med Expressens reporter så lovade Abo Omar flyktingarna att båten de skulle åka med över Medelhavet var säker.

– När vi gick ombord trodde vi att mardrömmen var över. Men det var bara början, säger Umm Khaled.

Båten visade sig vara en trasig skorv. Ombord fanns 200 kvinnor och män och ett 20-tal barn.

– Alla delade på en enda toalett. Barn kräktes och drabbades av diarré. Smugglarna sa att vi skulle flyttas över till en större och bättre båt vid Egyptens kust, berättar Umm Khaeld.

Abo Omar hade lovat dem - precis som han gjorde under mötet med Expressaens reporter - att det skulle finnas obegränsat med mat ombord. Verkligheten var en annan, berättar flyktingarna.

– På morgonen fick vi en liten bit torkat bröd med ost och på eftermiddagen en tallrik med ris. Tio personer fick dela på en tallrik. De sista två dagarna blev vi utan mat och vatten.

Utanför den egyptiska kusten drabbades båten av motorhaveri och drev i land på en liten ö.

"Hotade att skjuta oss"

Kaptenen påstod att smugglarna hade bråkat med varandra om pengar och att båten som skulle ta dem till Italien inte dykt upp. Besättningen beordrade flyktingarna att hoppa i vattnet och ta sig i land på ön.

– När vi vägrade att lämna båten och krävde att få bli flyttade till en annan drog besättningen fram sina vapen. De hotade att skjuta oss, säger en annan av flyktingarna, Mohamad Darwish.

Trots vapenhotet vägrade flyktingarna till en början att lämna båten.

– Vi krävde att få en ny båt eller få pengarna tillbaka, berättar flera av dem.

Då började besättningen kasta småbarnen i vattnet.

– De började med att kasta i våra väskor. När vi vägrade lämna båten så kastade de kvinnor och barn i havet. Det fick männen att hoppa i vattnet för att rädda oss, säger Umm Khaled.

Hon säger att hon var övertygad om att de alla skulle dö där ute.

– Vi var flera vuxna som hoppade i vattnet efter barnen för att rädda livet på dem, säger Mohamad Darwish.

Flyktingarna simmade in till ön och där de senare greps av den egyptiska kustbevakningen.

Nu sitter alla flyktingarna inspärrade i Karmooz-fängelset i Alexandria.

Barnen delar cell med sina mammor, medan männen bor i en annan cell.

– Oftast är vi utan rinnande vatten. Det stinker här i cellen. Vi kan knappt andas. Det är fuktigt och trångt. Det är kallt på natten, berättar en av flyktingarna.

Ettårige Akrams pappa Ayad Taube berättar via den mobiltelefon som smugglats in i fängelset om sin och familjens flykt:

– Vi flydde från döden i Syrien. Vi bombades med alla möjliga vapen. Vi flydde för att rädda våra liv.

Målet var hela tiden att få komma till Sverige, ett land som familjen han en ljus bild av:

– Det är ett humanitärt land som hjälper det syriska folket.

Han och hustrun betalade människosmugglaren Ano Omar 12 000 dollar, motsvarande 96 000 kronor.

Det var allt som återstod av deras besparingar. Nu är allt borta.

Femårige Khaled står bredvid sina fängelsekompisar Ahmed, 8, och Samir, 4 och ler mot ­kameran. De håller en skylt som de vuxna textat för fotograferingen och som barnen knappast förstår inebörden av. På skylten står skrivet: ”Vi vill ha humanitär korridor”.

– När fängelsevakten låser upp dörren och kommer med mat får Khaled för sig att han ska ut och leka. Han vet inte att vi sitter i fängelse, säger mamma Umm Khaled.

Hon har två barn. Khaled, 5, och en ettårig son som fått sitt namn efter franska fotbollsstjärnan Zinedine Zidane. Hon och hennes man var lärare i Syrien. De kommer från staden Homs, som ligger i ruiner sedan två år tillbaka.

3 400 har drunknat

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har över 3 400 människor drunknat i havet när de deras båtar sjunkit utanför Libyens eller Egyptens kuster.

Inga av flyktingarna Expressen talar med var omedvetna om riskerna.

De hade sett bilderna på lik som sköljts i land på stränderna, men alternativet - att stanna kvar i krigets Syrien - var för farligt.

Enda räddningen ur krigets helvete var att lämna Syrien och fly till Europa.

Egypten vill avvisa samtliga, men vet inte till vilket land. Alla kommer från krigsdrabbade Syrien, dit de inte kan skickas tillbaka.

Nyligen besökte en representant från palestinska ambassaden i Kairo fängelset.

– Han sa att vi ska bli kvar här tills de skickar oss tillbaka till Syrien eller till Gaza. Vägrar vi. tvingar de oss att stanna i förvaret, säger Umm Khaled.

– Ingen vill tillbaka till kriget i Syrien. Även om vi skickas tillbaka kommer vi att göra allt för att fly kriget igen, säger hon.

Insmugglad telefon

Den insmugglade mobiltelefonen skickas runt bland flyktingarna inne i fängelset.

Saria Hammoud, 42, är gift, har tre barn och jobbade i byggbranschen i hemstaden Idlib, i ett av de värst krigsdrabbade områdena. Han säger:

– Det är en risk att ta båten till Europa. Men det är inte värre än kriget i Syrien. Här har du en liten chans att överleva havet och de svåra förhållandena. I Syrien är det garanterat att en dag sprängs du och dina barn i bitar.

Somar Ghadir är 27 år och kommer från al-Ghouta utanför Damaskus. Han flydde tillsammans med sin moster för att slippa bli inkallad till den syriska armén.

– Jag var på väg till Sverige. Det är ett av få länder som respekterar mänskliga ­rättigheter och tar emot flyktingar, säger han, och tillägger:

– Jag kommer att göra nya försök.

 

 

Läs del 1 i Expressens avslöjanden: "Här avslöjas ökända flyktingsmugglaren – med dold kamera"

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag