Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Foto: Pelle T Nilsson
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Foto: Pelle T Nilsson
Natoländer i övning. Foto: Alik Keplicz/AP

Natoländer i övning.

 Foto: Alik Keplicz/AP

Åkessons vändning om Natoutredning

Publicerad

För första gången öppnar i dag SD-ledaren Jimmie Åkesson för en Natoutredning:

– Det är klart att man förutsättningslöst skulle kunna utreda vad det innebär om Sverige skulle gå med i Nato.

Och det är inte självklart att SD säger nej till värdlandsavtalet mellan Sverige och Nato:

– Vi har förslag på vad som ska förändras för att vi ska acceptera den typen av avtal, säger partiledaren.

Sverigedemokraterna har fram tills nu konsekvent sagt nej till en Natoutredning och till Natomedlemskap.

Men i en stor intervju för Expressen ger i dag partiledaren Jimmie Åkesson ett nytt besked.

– Det är klart att man förutsättningslöst skulle kunna utreda vad det innebär om Sverige skulle gå med i Nato, säger han.

Samtidigt konstaterar SD-ledaren att partierna som i dag förespråkar en utredning redan har bestämt sig för att vi ska gå med i Nato – och det vill inte han.

– När man utreder någonting i Sverige betyder att antingen att man vill begrava en fråga eller att man vill genomföra någonting, hävdar Jimmie Åkesson.

Men en Natoutredning som förutsättningslöst tittar på vad ett medlemskap skulle kunna innebära, det är ni med på?

– Det finns inget sådant förslag vad jag vet, och det är inget förslag vi har lagt heller. Man utreder inte saker av den anledningen i Sverige, inte på det sättet. Då finns det forskningsrapporter som man går till.

Alliansfrihet bra för Sverige

Enligt Jimmie Åkesson har den svenska alliansfriheten varit bra för Sverige.

– Jag menar att den har tjänat oss så pass väl att vi ska slå vakt om den.

– Ett närmande till Nato innebär att vi hamnar i en helt annan geopolitisk situation. Vi har redan ett utsatt geopolitiskt läge här, och det skulle inte göra saken bättre på något sätt. Men det är att börja i fel ände. Ska vi överhuvudtaget bli aktuella för ett Natomedlemskap så måste vi mer än fördubbla försvarsanslagen och det är det inget parti som föreslår. Börja med att prata om det, hur vi kan förstärka den inhemska försvarsförmågan, innan vi börjar prata om eventuella allianser som vi ska ingå i.

Samtidigt menar många att säkerhetspolitiken är grundläggande för den som gör anspråk på regeringsmakten. Ni vill samarbeta med Moderaterna och allianspartierna. Hur går det ihop?

– När man lyssnar på debatten så låter det som att det är en självklarhet för de borgerliga partierna att vi ska gå med i Nato, men det är ju något som Moderaterna bestämde för bara några månader sedan. Det blir ju lite konstigt när man har haft åtta år vid regeringsmakten, men inte gått med i Nato. Nu är det plötsligt det viktigaste som finns för att man överhuvudtaget ska kunna bilda en regering, och det håller ju helt enkelt inte. Jag ser det mer som svepskäl för att man inte vill samarbeta med oss, man hoppas fortfarande att alliansen ska kunna få egen majoritet i Sveriges riksdag.

Är det problematiskt för dig som partiledare för Sverigedemokraterna att nästan 50 procent av era väljare är för ett Nato-medlemskap?

– Nej, men jag kan förstå att många väljare är det. Dels har vi många väljare som kommer från Moderaterna, många som kanske har röstat på Moderaterna under en längre tid och som länge har velat gå med i Nato. De ser det som ett sätt att rädda det svenska försvaret. Jag ser det inte så. Jag ser det i stället om att vi måste bygga upp vår egen försvarsförmåga.

Men om Natoförespråkarna blir i majoritet i ditt parti då, hur ska du hantera det?

– Nu är vi inte där. Jag känner egentligen inte till att det finns någon sådan debatt i någon högre utsträckning. Vi hade landsdagar i höstas och där var inte den diskussionen särskilt omfattande åtminstone.

– Sen finns det såklart, inte minst bland väljarna, de som tycker att vi borde gå med i Nato, men jag säger att vi ska stärka vår egen försvarsförmåga i första hand.

Nyligen fattade regeringen beslut om det så kallade värdlandsavtalet mellan Sverige och Nato. Sverigedemokraterna har ännu inte satt ner foten, enligt partiledaren.

– Vår bedömning är att värdlandsavtalet är att gå för långt, så som det ser ut. Sen har jag inte sett de slutgiltiga förslagen från vår sida. Jag tror inte ens att vi har lagt dem än. Men vi har förslag på vad som ska förändras för att vi ska acceptera den typen av avtal, men det får vi väl återkomma till när de läggs fram.

Men det kan bli ett okej från Sverigedemokraterna när det gäller värdlandsavtalet om ni får igenom vissa justeringar?

– Jag vill inte svara vare sig ja eller nej på det, eftersom det inte är jag som äger den frågan i partiet. Det gör i första hand våra försvarspolitiker. Men jag har haft diskussioner med dem om det och vi har pratat om vissa detaljer och delar i det. Var de landar eller hur det landar, det vågar jag inte svara på. Det får de återkomma om.

En av anledningarna till att Natodiskussionen tagit fart är ju Rysslands agerande. Kan man vara Putinist och samtidigt vara medlem, förtroendevald eller anställd i Sverigedemokraterna?

– Jag vet inte vad det innebär att vara Putinist...

Vad innebär det för dig?

– Jag vet faktiskt inte. Jag har inte funderat så mycket över det. Åtminstone är det så att jag som partiledare, och den partiledning jag har, har under väldigt lång tid varnat för det här. De andra partierna som är försvarsvänner och tycker det är viktigt att vi går med i Nato, de har skrattat åt oss när vi har sett ett hot från öst. Då har vi ändå stått fast vid att det finns. Nu är det väldigt populärt, plötsligt, att prata om det igen, och återigen hade vi kanske rätt då.

Om man inte ser det här hotet från öst som du ser, kan man då vara en representant för Sverigedemokraterna?

– Ja, det skulle man kunna vara. Den typen av värderingar får man väl någonstans göra själv. Jag ser det inte som avgörande för om man ska kunna vara medlem i mitt parti. Den skalan måste finnas i ett parti.

Är Vladimir Putin en demokrat?

– Om Ryssland är en demokrati eller inte, det låter jag vara osagt. Därför att frågan inte är så enkel. När jag läste statsvetenskap lärde jag mig att det finns olika grader och nivåer i det här med demokratier. Det är inte en demokrati som den svenska. Man har ett helt annat medielandskap och ett helt annat samhälle än det svenska. Så i svensk bemärkelse är Ryssland inte en svensk demokrati, åtminstone. Och Putin, ja, det finns ju väldigt tveksamt agerande – hur man förändrar i konstitutionen för att han ska kunna vara president längre tid, och den typen av saker som med svenska ögon är väldigt tveksamma.

Men är han en demokrat?

– Inte med svenska mått mätt, nej, det skulle jag inte säga.

Vilka är de allvarligaste bristerna i Ryssland i dag då, som du ser det?

– Det finns många brister i Ryssland, det är ju ett samhälle som har befunnit sig i ganska rejält kaos hela tiden sedan Sovjet föll. Det har varit ett samhälle där det har utvecklats stora klyftor, vissa har blivit väldigt rika men stora delar av befolkningen lever i misär mer eller mindre. Men det stora problemet, om man nu ska se det ur vårt perspektiv, är den åtminstone upplevda aggressionen som finns från den ryska regimens sida. Hur man har agerat i Georgien och i Ukraina. Det är både uttalanden och faktiska ageranden som skrämmer.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida