Agnes Wold: "Hybris? Det har jag alltid haft"

Publicerad

GÖTEBORG. Antal gånger som hon blir vansinnig över "hittepå-saker" varje dag: Tio.

Agnes Wold, 61, är professorn som gör rent hus med moralistmyter och vedertagna sanningar.

Småbarnsmödrarnas räddare, hypokondrikernas idol, feministisk förebild.

Nu också: Årets kvinna 2016.

– Alltid retar det någon, det är det bästa, säger Agnes Wold.

– Tack, det var vackert, men så mycket "kärringen mot strömmen" är jag ju inte längre. Nu är det en och annan som håller med mig, säger professorn när hon mitt i steget i trapphuset i Mikrobiologen i Göteborg, tar emot motiveringen.

Snart snart ska hon sätta liljorna i vatten, måste bara läsa av några bakterieprover från en bondgård först.

2015 var året när överläkaren och forskaren Agnes Wold blev folkkär, genom att hävda att vi varken dör av dammråttorna under sängen eller ett glas vin när vi ammar.
Hon säger inte att hon inte gillar populariteten, men har lite svårt att hantera saken.

– Hybris har jag nog alltid haft, men jag frågade min man om han tyckte att jag har ändrat mig, och det tyckte han inte. Kanske om jag hade fått detta när jag var 30. Jag är så van vid att få stryk så det gör väl inget om det är lite medvind de sista fem åren.

– Men det är konstigt när man blir poppis. Jag har alltid haft mina fiender, ganska mäktiga människor och de ligger lågt just nu. Då blir jag lite nervös, för jag förstår ju att de inte har gått upp i rök.

För tjugo år sedan avslöjade hon den systematiska diskrimineringen av kvinnor i forskar- och universitetsvärlden, det är fortfarande det hon är mest nöjd med i karriären, att de bevisade att kvinnor behövde 2,6 gånger bättre meriter som sina manliga kollegor.

– Det är fortfarande dubbelt så svårt för en kvinna att bli professor. Ska man göra karriär i akademin så måste du antingen vara dotter till en gubbe, vara gift med gubben eller ha kompisar som slåss med dig. Du är chanslös annars, säger hon och ursäktar skylten i labbet med originalinredning från 1962.

"Det är hjärndött att tro och hävda att Sverige är jämställt. Jag undrar hur den bilden kan spridas," säger Agnes Wold.Foto: Robin Aron

"Det är svårt att vara en kvinna. Man ska tänka som en man, uppföra sig som en dam, se ut som en ung flicka och arbeta som en häst".

–Det är hjärndött att tro och hävda att Sverige är jämställt. Jag undrar hur den bilden kan spridas, och det är inget som vi har fått för oss nu, det var likadant när jag var liten. Man har alltid sagt "förr var det lite ojämlikt men nu är det bra!" Det sa man på 70-talet, 80-talet och 90-talet också.

"Systerskap och solidaritet är gamla trevliga sjuttiotalsord som håller än i dag."
"Alltid retar det någon, det är det bästa," säger professor Agnes Wold om den fina utmärkelsen Årets kvinna 2016. Foto: Robin Aron
"Alltid retar det någon, det är det bästa," säger professor Agnes Wold om den fina utmärkelsen Årets kvinna 2016. Foto: Robin Aron
Som motiveringen lyder: "Vårt behov av Wold är stort, mycket stort." Foto: Robin Aron
Som motiveringen lyder: "Vårt behov av Wold är stort, mycket stort." Foto: Robin Aron
Expressens Malin Roos överräckte blomster och löpsedel till Agnes Wold. Foto: Robin Aron
Expressens Malin Roos överräckte blomster och löpsedel till Agnes Wold. Foto: Robin Aron
Super-professorn Agnes Wold utmanar gärna vår tids hälsomyter. Foto: Robin Aron
Super-professorn Agnes Wold utmanar gärna vår tids hälsomyter. Foto: Robin Aron
Agnes Wold är läkare och professor i klinisk bakteriologi med särskild inriktning mot normalflora vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Foto: Robin Aron
Agnes Wold är läkare och professor i klinisk bakteriologi med särskild inriktning mot normalflora vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Foto: Robin Aron

Hon drar fram ett stycke statistik ur sin vita rock.

– Kvinnor gick om män i utbildningsnivån 1985 och medeljobbet för en kvinna är viktigare än medeljobbet för en man. För en kvinna är det undersköterska och för en man är det försäljare i privata sektorn, typ bilförsäljare. Det säger sig självt att det är mycket viktigare att undersköterskan är på sitt jobb. På varje utbildningsnivå har kvinnor rent generellt väl så viktiga jobb och är mer välutbildade, så HUR kan man då ta ut 75 procent av barnledigheten?

– Vi måste låta bli att ställa upp på detta, det finns inget annat sätt att stoppa den här vansinnesgrejen, säger Agnes Wold och pratar sig varm som sitt kvinnliga nätverk, kompisarna, kollegorna, som hon slickar sår och smider planer med.

– Systerskap och solidaritet är gamla trevliga sjuttiotalsord som håller än i dag. Det gäller att hålla ihop, annars klarar man sig inte i min värld i alla fall. Jag gick med i Grupp 8 som 17-åring. Folk säger att jag var arg redan då, haha.

"Jag är flockmänniska, jag blir apatisk, dyster och okonstruktiv när jag är ensam."

– Jag är flockmänniska, jag blir apatisk, dyster och okonstruktiv när jag är ensam.
Hon gillar inte alls att sitta i lugnets vrå, det där med att vara ett gruskorn i skon för ens motståndare, är egentligen något hon trivs med, om det så är "kemikaliepappor" på Twitter eller förnumstiga "krösamajor".

Motiveringen - Årets kvinna är Agnes Wold

I en medievärld som premierar åsikter och bildsköna brudar, slog hon sig in i toppen och gjorde slarvsylta av myter om städning, amning och klimakteriet. På kort tid har professor Agnes Wold gått från stridbar förebild i den gubbiga universitetsvärlden, till att också bli hela Sveriges kärring mot strömmen.

Nu tar hon sin rättmätiga plats som upplysningskvinna, rustad med forskning, förnuft och sarkastisk humor. Hon stärker och befriar, med kunskap och formuleringsglädje.

Vårt behov av Wold är stort, mycket stort.

– Jag minns när jag själv var hemma med små barn och målsättningen var att läsa tidningen innan dagen var slut. Jag satt på en bänk och det kom en krösamaja-tant och sa: "Det var en mamma som satt och läste en gång, och hennes barn drunknade".

– Det är klart att det är en massa jävla fighter men det är inget hemskt tillstånd att vara arg. Människan är evolutionerad under krig, vi är gjorda för att kämpa. Det här med att kvinnor ska vara så fredliga och ta det lugnt, är så dumt. Att det är mysigt att "leva idylliskt" tycker jag är konstigt. Jag skulle må jättedåligt av att bara sitta hemma och sticka, säger professorn och kommer på vilken nästa myt hon ska ge sig på.

– Jag borde ta tag mer i kemikalierna, gå till botten med det här att du inte får cancer för att du är ledsen och att du inte mer långlivad för att du är glad och nöjd. Det är fruktansvärt.

Mindfulness och positivt tänkande, vad är det? Tanken på att man ska argumentera med sig själv att man inte får känna på ett sätt, är vedervärdig.
Agnes Wold är årets kvinna 2016.Foto: Robin Aron

– Det mest perversa i vår tid är att man ska kontrollera vad någon känner. Mindfulness och positivt tänkande, vad är det? Tanken på att man ska argumentera med sig själv att man inte får känna på ett sätt, är vedervärdig.

LÄS MER: Professor Agnes Wold avlivar sex hälsomyter

– Om jag skulle försöka bestämma mig för att jag ska vara glad, så hade jag blivit skitsur. Och ponera att jag KUNDE göra om mig och bli en kontrollerad känslomänniska, mysig och avslappnad. Vad hade jag blivit då? En person som väl ingen människa vill vistas i närheten av.

Årets kvinna, vi tar det igen: Agnes Wold.

 

Illustration i topp: HELÉN RASMUSEN

Årets kvinna - tidigare ettor

2008: Elisabeth Massi Fritz, advokat och målsägarbiträde

2009: Maud Olofsson, före detta partiledare Centerpartiet

2010: Maria Wetterstrand, före detta språkrör Miljöpartiet

2011: Kronprinsessan Victoria

2012: Camilla Läckberg, författare

2013: Pia Sundhage, förbundskapten

2014: Charlotte Kalla, skidåkare

2015: Sara Danius, ständig sekreterare

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida