Advokaten Elisabeth Massi Fritz är trött på hur våldtäktsoffer bemöts i svenska rättssalar. Hon gav svar på tal när hennes klient blev utfrågad om sina underkläder. Foto: Pressbild
Advokaten Elisabeth Massi Fritz är trött på hur våldtäktsoffer bemöts i svenska rättssalar. Hon gav svar på tal när hennes klient blev utfrågad om sina underkläder.  Foto: Pressbild
"Om en domare inte stoppar den typen av frågor till mina klienter så måste jag fråga hur förövarens kalsonger ser ut," säger Elisabeth Massi Fritz. Foto: Skärmavbild Instagram
"Om en domare inte stoppar den typen av frågor till mina klienter så måste jag fråga hur förövarens kalsonger ser ut," säger Elisabeth Massi Fritz.  Foto: Skärmavbild Instagram

Advokatens protest: Beskriv kalsongerna

Publicerad

Advokaten Elisabeth Massi Fritz är trött på hur våldtäktsoffer bemöts i svenska rättsalar. Därför gav hon nyligen svar på tal när hennes klient fick frågor om sina underkläder under en rättegång.

– Om en domare inte stoppar den typen av frågor till mina klienter så måste jag fråga hur förövarens kalsonger ser ut, säger Massi Fritz.

I snart 24 år har advokat Elisabeth Massi Fritz arbetat med att hjälpa brottsutsatta personer, ofta tjejer som har blivit utsatta för sexualbrott. Hon brinner för sitt yrke, men är trött på hur flickor och kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt skuldbeläggs och förnedras i svenska rättsalar.

I ett Instagram-inlägg skriver hon om hur hon i en rättegång nyligen ställde samma fråga till den misstänkte våldtäktsmannen, som annars brukar ställas till offret:

"Jag bad förövaren beskriva sina kalsonger ingående i ett förhör och fick frågan vilken betydelse dessa har i målet. Mitt svar blev "lika stor betydelse som min klients stringtrosor" herr ordförande."

- Våldtäktsoffer blir utfrågade om klädsel, sexuella preferenser och historia trots att det inte har något med saken att göra. Man gräver fram "bevisning" på bloggar och Facebook och åberopar den för att smutskasta offret, säger Elisabeth Massi Fritz och menar att den typen av frågor mycket sällan har bäring.

Domstolarna måste börja ta ansvar och stoppa den här typen av skuldbeläggande av brottsoffer ska försvinna från rättsalarna.

– Ingen ska behöva utstå frågor som är kränkande eller som går ut på att skuldbelägga offret. Det är tillräckligt traumatiserande att genomgå en rättegång och behöva berätta igen. Det är ofta ett våldtäktsoffer upplever rättegången som en andra våldtäkt. En upplevelse som inte är acceptabel förstås, säger Elisabeth Massi Fritz.

Att Elisabeth Massi Fritz i bland tvingas fråga om en förövares underkläder är ingenting hon gillar, men känner sig tvungen till.

– Om en domare inte stoppar den typen av frågor till mina klienter så måste jag fråga hur förövarens kalsonger ser ut. Då reagerar ordföranden, och då tvekar jag inte att tala om hur jag står i frågan angående min klients stringtrosor.

"Det går väldigt långsamt"

I början av 2000-talet blossade debatten om hur våldtäktsoffer bemöts upp ordentligt. Detta i samband med att Katarina Wennstams bok "Flickan och skulden", om samhällets syn på sexuellt våld, offer och förövare, släpptes. Men sedan dess har inte mycket hänt, menar Elisabeth Massi Fritz.

– Det har inte hänt mycket. När det gäller just våldtäktsmål så går det väldigt långsamt och det händer lite som har med förändring att göra.

Målen i sig är inte sällan komplicerade eftersom det ofta uppstår ord mot ord-situationer, men det tycker Massi Fritz inte borde spela någon roll.

– Går det så långt att det tas upp i rätten så finns annan bevisning, ändå döms väldigt få.

Hon menar dels att lagstiftningen behöver förändras, men att det inte räcker hela vägen.

– Jag anser att vi måste skriva in samtycke i lagen. Bevisbördan kommer fortfarande att ligga på åklagaren, som alltid. Men man kommer att skicka en signal om att två personer som har sex måste veta att den andre vill.

Det andra som måste ändras är attityderna i samhället kring kvinnor och sexualitet.

– Vi måste ändra den snedvridna attityden som säger att kvinnor inte har samma rätt som män. Att kvinnor som är berusade, klär sig på ett visst sätt eller frivilligt går hem med en okänd man, mellan raderna, får skylla sig själva.

Den typen av värderingar och attityder hör inte hemma i en moderns rättsprocess, den är ålderdomlig och hör till forntiden, menar Elisabeth Massi Fritz.

– Tycker man så ska man banne mig inte döma i den här typen av mål.

Den viktigaste anledningen till att Elisabeth Massi Fritz kämpar med att förändra hur samhället och rättsväsendet ser på offer för sexualbrott är för att många kvinnor inte vågar anmäla våldtäkter av just den anledningen.

– Jag är alldeles övertygad om att det man läser om hur offer ifrågasätts och skuldbeläggs är en jättestor orsak till att man inte vågar anmäla, säger Elisabeth Massi Fritz och fortsätter:

– Jag vill råda alla att alltid att polisanmäla en våldtäkt, se till att begära en egen advokat och målsägandebiträde. Då har du en advokat som hjälper, stöttar och biträder dig genom hela rättsprocessen.

 

 

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag