Aborterade fostret andades

Publicerad
Aborterade foster som andas, rör sig och får självdö i sköljrummet blev för mycket för en sjuksköterska i södra Sverige.
Hon har nu fått Socialstyrelsen att se över om det går att skapa praxis för abortmetoder som innebär att fostret är dött när det kommer ut.
- Det låter ju jättebra. När jag skrev till Socialstyrelsen så var det just det jag eftersträvade, säger sköterskan, som vill vara anonym.
- Det händer inte så ofta att foster rör sig, men när det väl sker är det fruktansvärt. Vi får inte göra någonting alls, det är det som är problemet. Vi brukar lägga dem på en filt eller ett täcke i sköljen där de får självdö. Vi går därifrån för vi står inte ut, säger sköterskan.
Obehaget har fått personal att sluta på hennes arbetsplats, och i början av maj skrev hon till Socialstyrelsen och bad om hjälp.

Injektioner dödar fostret

Nu har myndigheten beslutat att både dess vetenskapliga och etiska råd ska titta på problemet. Metoder för att se till att fostret inte rör sig efter aborten ska kartläggas, och deras eventuella lämplighet övervägas.
Att foster lever och rör sig är ovanligt. När det händer är det oftast vid sena aborter som utförs efter artonde graviditetsveckan.
Utomlands, och på vissa kvinnokliniker i Sverige, förekommer att injektioner ges som dödar fostret.
- Vi har inte bestämt vilken metod som ska studeras. Men vi behöver titta på vilken praxis som skulle vara bäst för att genomföra det här på ett bra och säkert sätt, och på ett sätt som gör att personalen slipper uppleva starka obehag därför att aborterade foster visar tecken på rörelse, säger Anders Printz, chef för avdelningen för regler och tillstånd vid Socialstyrelsen.


Oetiskt döda fostret?

På vissa håll inom sjukvården finns farhågor att patienter och anhöriga ska betrakta dödande av fostret som oetiskt.
Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och ledamot i Socialstyrelsens etiska råd, har svårt att förstå det.
- Aborten innebär ju ett dödande av fostret, det är ju bara frågan om på vilket sätt man ska utföra den handlingen, och då tänker man sig väl normalt att det är bättre att förvissa sig om att det sker smärtfritt och utan upplevelse, säger han.

Per Vallgårda/TT

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag