61 svenska soldater behövde stöd

Publicerad
61 av de försvarsanställda svenskar som var i Afghanistan under 2009 behövde stöd när de kom hem.
Det handlar bland annat om psykproblem som orsakats av krigshandlingar och bestående fysiska men.
Det visar statistik som nyhetsbyrån Siren tagit fram.
Nyhetsbyrån har begärt ut siffror från försvarsmakten på hur många som som behövt stöd efter utlandstjänstgöring under 2009.
Av de som under förra året åkte till Afghanistan skadades 61 personer så allvarligt att de behövde någon form av stödåtgärd.

95 ärenden

Totalt inkom 95 ärenden för 2009 som avser stödåtgärder efter utlandstjänst.
Ärendena skiljer sig åt i hur allvarliga de är och vilken koppling de har till den internationella tjänstgöringen.
Det handlar om allt ifrån psykbesvär som kommit efter krigshandlingar, till svåra personskador med bestående men och övergående stressreaktioner.

"Finns förbättringspotential"

Officersförbundet vill inte uttala sig om siffrorna utan att veta mer exakt vad det är som ligger bakom dem.
– Vi tycker att försvarsmakten är bra i den akuta fasen när det händer något, men vi ser att det finns en förbättringspotential när enskilda utsända kommer hem och det ska fyllas i blanketter hos olika myndigheter för att få rätt till ersättning. Där måste individen få ett bättre stöd, säger Björn Lundell, press- och informationsansvarig på Officersförbundet, till Expressen.se.
Totalt befinner sig ungefär 500 svenskar från försvarsmakten på plats i Afghanistan, enligt insatsens officiella sajt.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag