6 fajter vi kan tacka kvinnokampen för

Publicerad

Att vara kvinna innebär att behöva kämpa mer för att få tillbaka mindre.

Mäns våld mot kvinnor minskar inte, som kvinna får du sämre lön på grund av ditt kön och du jobbar obetalt i hemmet en timme mer varje dag i jämförelse med den genomsnittlige mannen.

Allt är alltså långt ifrån guld och gröna skogar, men deppa inte ihop på Internationella kvinnodagen – det blir bättre! Här är sex områden där generationer av kvinnokamp har lett till förbättringar:

Kvinnor tjänar mer

Foto: Colourbox

Lönegapet mellan kvinnor och män är fortfarande ett stort problem även i Sverige. 2014 var skillnaden i medellön mellan kvinnor och män 13,2 procent. Efter att hänsyn tagits till yrke, sektor, utbildning och arbetstid ligger siffran på 5 procent.

Men tio år tidigare, 2004, låg samma siffror på 17 respektive 8 procent. Det går långsamt och det är oacceptabelt. Men det går framåt och det finns hopp för rättvisa löner oavsett kön inom en överskådlig framtid - hurra!

 

Papporna tar större ansvar

Foto: Colourbox

Den första januari i år öronmärktes en tredje månad av föräldraledigheten. Det innebär alltså att denne inte kan överlåtas till den andra föräldern - ett stort och viktigt steg för att få män att ta mer ansvar i hemmet. Fortfarande är det dock mamman som tar ut över strax 70% av föräldradagarna enligt SCB.

Den siffran låter nog kass i mångas öron, men faktum är 1999 låg siffran på 88,4% och hoppar vi tillbaka ända till 1974 tog män bara ut en halv procent av föräldraledigheten. Det går långsamt och det är oacceptabelt. Men det går framåt och det finns hopp för att män någon gång ska ta lika mycket ansvar som kvinnor - hurra!

 

Kvinnors briljans hyllas

Foto: Doble.Dphoto

Sedan 1901 när de första nobelpriserna delades ut har totalt 874 personer (organisationer ej medräknade) fått motta det mest ärofyllda priset av dem alla. Av dessa är det bara 49, alltså cirka 5,6% av pristagarna, som inte fötts med ett manligt kön mellan benen. Periodvis har det också varit helt tomt på kvinnor bland pristagarna, bland annat åren 1947-1963 samt 1993-2003.

Men under de senaste åtta åren har det faktiskt funnits kvinnor bland pristagarna varje år (förutom ett) och sedan 2010 har hela åtta stycken kvinnor prisats för vad de åstadkommit inom respektive område. Det går långsamt och det är oacceptabelt. Men det går framåt och det finns hopp för att kvinnors insatser till sist ska värderas lika högt som mäns diton - hurra!

 

Kvinnor får mer makt

Foto: Monkey Business Images

Värre gubbvälden än i våra största företags diverse styrelser har länge varit svåra att hitta. År 2001 fanns endast 5,3% kvinnor i svenska bolagsstyrelser. Sedan dess har dock kurvan gått spikrakt uppåt och enligt sajten Ekonomifakta låg andelen kvinnliga styrelseledamöter på 27% år 2014.

Denna siffra gör att Sverige ligger på en sjätteplats bland länderna i EU trots att vi, till skillnad från flera andra europeiska länder, inte har några kvoteringslagar. Det går långsamt och det är oacceptabelt. Men det går framåt och det finns hopp för att näringslivet låter kvinnor ta plats i ännu större utsträckning - hurra!

 

Kvinnor jobbar mindre gratis

Foto: Monkey Business Images

Varje dag ägnar en genomsnittlig kvinna 2,5 timme åt obetalt hushållsarbete såsom städning, tvätt, matlagning, trädgårdsskötsel och annat. Män däremot kan slappa och äta grillchips i soffan en timme extra varje kväll, året om, enligt SCB. Fortfarande behöver alltså heteromän ta sitt ansvar i hemmet ännu mer på allvar för att ge sina hårt arbetande kvinnor lite vila - men det har faktiskt blivit bättre.

I början av 90-talet lade kvinnor hela 3,5 timme på hushållsarbete - och trots att män nästan är lika slöa som då jobbar de ändå åtta minuter mer i hemmet än vad de gjorde för 15 år sedan. Det går långsamt och det är oacceptabelt. Men det går framåt och det finns hopp för att normen om kvinnor som hushållsmaskiner snart är krossad - hurra!

 

Mäns våld mot kvinnor tas på större allvar

Foto: Colourbox.Com

Sedan början av 2000-talet har mäns våld mot kvinnor uppmärksammats mer och mer och åtgärder satts in. År 2003 ändrades lagen om besöksförbud vilket gjorde att ett sådant också kan gälla det egna hemmet, ett viktigt steg för kvinnor som utsatts för relationsvåld. 2005 ändrades sexuallagstiftningen så att brott som tidigare klassades som ofredande nu betraktas som våldtäkt.

2007 lade regeringen fram en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck. 2011 undertecknar Sverige Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Minskar då mäns våld mot kvinnor? Tyvärr inte. Det står stilla och det är oacceptabelt - inget hurra.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag