Haisam Omar Sakhanh i Karlskoga misstänks vara en av männen som avrättar de sju bakbundna soldaterna i Syrien.Haisam Omar Sakhanh i Karlskoga misstänks vara en av männen som avrättar de sju bakbundna soldaterna i Syrien.
Haisam Omar Sakhanh i Karlskoga misstänks vara en av männen som avrättar de sju bakbundna soldaterna i Syrien.
Haisam Omar Sakhanh ska ha stridit på rebellsidan i Syrien.Haisam Omar Sakhanh ska ha stridit på rebellsidan i Syrien.
Haisam Omar Sakhanh ska ha stridit på rebellsidan i Syrien.

46-årig man åtalas för grovt folkrättsbrott

Publicerad

Haisam Omar Sakhanh, 46, asylsökande syrier bosatt i Karlskoga, åtalades på torsdagen för grovt folkrättsbrott.

Mannen, som stridit på rebellsidan i det syriska inbördeskriget, misstänks ha deltagit i mordet på sju bakbundna män.

I bevisningen mot mannen ingår omkring tio filmer.

Åklagare Kristina Lindhoff Carleson vid Internationella åklagarkammaren bekräftade under onsdagen att åtal mot 46-åringen skulle väckas under torsdagen.

– Åtalet gäller folkrättsbrott, grovt brott, alternativt mord, säger hon.

Brottet ska ha ägt rum i Syrien i maj 2012, uppger åklagaren.

Vid 10-tiden på torsdagen kom åtalet. Åklagarmyndigheten uppger att Haisam Omar Sakhanh, som tidigare bott i Italien, åkte till Syrien 2012 för att strida mot regeringstrupperna.

"I maj 2012 avrättades sju tillfångatagna regeringssoldater. På en film från händelsen finns den nu åtalade mannen med där han deltar i avrättningen", skriver åklagarmyndigheten.

Tio filmer bland bevisen

Sedan tidigare är det känt att mannen ska finnas med på en film som visar hur sju försvarslösa, bakbundna män skjuts ihjäl.

På onsdagen avslöjade åklagare Kristina Lindhoff Carleson att totalt omkring tio filmer ingår i bevisningen.

– Vissa är Youtube-filmer och vissa är andra filmer. Några av dem kommer vi att begära att de visas bakom stängda dörrar av hänsyn till målsägarna.

Hon ville i övrigt inte kommentera målet innan åtal är väckt.

"Soldaterna hade tillfångatagits och var försvarslösa"

I åklagarmyndighetens pressmeddelande säger hon:

– Soldaterna hade tillfångatagits och var försvarslösa när det här skedde. Vi anser att det i Syrien vid tidpunkten för brottet förelåg en icke- internationell väpnad konflikt mellan å ena sidan staten Syrien och å andra sidan ett flertal väpnade grupper.

Förundersökningsledaren Kristina Lindhoff Carleson fortsätter:

– Vi påstår att den misstänktes deltagande i avrättningen strider mot den internationella humanitära rätten som bland annat avser att skydda soldater som är försatta ur stridbart skick. Vi vill också poängtera att åtalet på intet sätt ska tolkas som ett ställningstagande i den pågående konflikten i Syrien.

Stred mot Assad i Syrien

Mellan 2002 och 2012 bodde mannen i Milano i Italien. I februari 2012 greps han sedan en demonstration vid syriska ambassaden hade urartat till ett upplopp. Han misstänktes för misshandel man dök aldrig upp på förhör.

Den syriska exilorganisation som mannen tillhörde gick ut med ett meddelande om att han "beslutat att lämna Milano och ansluta sig till Fria syriska armén."

I maj samma år ska han ha befunnit sig i närheten av Idlib i norra Syrien tillsammans med en rebellgrupp som leddes av en lokal befälhavare kallad "farbror".

New York Times publicerade film

I september 2013 publicerade New York Times en film som visar när rebellgruppen skjuter ihjäl sju försvarslösa, bakbundna män. 46-åringen ska vara en av mördarna.

De sju männen ligger i bar överkropp med sina ansikten nedtryckta i marken. Efter att ledaren, "farbror", sagt några ord om hämnd inleder han dödandet genom att avlossa det första skottet i huvudet på en man som ligger vid hans fötter. Sedan hörs skottsalvor. Efteråt slängs de döda männens kroppar ned i ett hål i marken.

Filmen väckte stor uppmärksamhet eftersom den visade att styrkor som slåss mot Assadregimen, med stöd av väst, också kan misstänkas begå folkrättsbrott.

Pekades ut som skytt

När New York Times publicerade filmen hade 45-åringen redan lämnat Syrien och sökt asyl i Sverige. Han fick uppehållstillstånd och bosatte sig så småningom i Karlskoga.

I januari 2016 utpekades 46-åringen som en av skyttarna i filmen av italienska medier, som hänvisar till källor inom landets rättsväsende. Han uppgavs också vara misstänkt för att ha rekryterat jihadister i Italien.

I mars anhölls han i sin frånvaro av svensk åklagare. Kort därefter greps och häktades han misstänkt för mord. Brottsrubriceringen ändrades senare till folkrättsbrott.

Expressen har utan framgång sökt 46-åringens försvarare.

Hannes Lundberg Andersson
Hannes Lundberg Andersson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag