Jafar, fyra månader, är knappt vid medvetande när han lyfts ombord på "M/S Phoenix". Foto: Christoffer HjalmarssonJafar, fyra månader, är knappt vid medvetande när han lyfts ombord på "M/S Phoenix". Foto: Christoffer Hjalmarsson
Jafar, fyra månader, är knappt vid medvetande när han lyfts ombord på "M/S Phoenix".  Foto: Christoffer Hjalmarsson
Larmet kommer klockan 23.38. En knappt sjöduglig fiskebåt håller på att kapsejsa. Moas besättning fyller räddningsjollen med flytvästar och beger sig ut i mörkret. Se fler bilder från räddningsfartyget i artikeln. Foto: Christoffer HjalmarssonLarmet kommer klockan 23.38. En knappt sjöduglig fiskebåt håller på att kapsejsa. Moas besättning fyller räddningsjollen med flytvästar och beger sig ut i mörkret. Se fler bilder från räddningsfartyget i artikeln. Foto: Christoffer Hjalmarsson
Larmet kommer klockan 23.38. En knappt sjöduglig fiskebåt håller på att kapsejsa. Moas besättning fyller räddningsjollen med flytvästar och beger sig ut i mörkret. Se fler bilder från räddningsfartyget i artikeln. Foto: Christoffer Hjalmarsson

4 månader gamla Jafar räddades från ranglig träbåt på Dödens hav

Publicerad

Romarna kallade Medelhavet för Mare Nostrum - Vårt hav.

Ett bättre namn i dag vore Mare Mortem - Dödens hav.

Fjolåret blev det dödligaste året hittills för migranterna på Medelhavet. Över 5 000 liv försvann.

Nu varnar Maltas premiärminister för att det blir än mycket värre i år.

Expressens fotograf Christoffer Hjalmarsson reste med räddningsfartyget ”M/S Phoenix” under fem dagar i december.

De räddade 285 liv utan att denna resa förlora ett enda.

Det är mitt i natten när den långa resan tar slut för fyra månader gamla Jafar. Räddningen har slutligen anlänt.

Det är december strax utanför Libyens kust och ”M/S Phoenix” från frivilligorganisationen Moas har just inlett sin första räddningsaktion under den veckolånga resan till sjöss.

Vid horisonten syns ljus från libyska oljeanläggningar. Det är där vid Libyens kust som Jafar och mamma Aya Youman, 21 år, klivit ombord i den lilla blå träbåten som de hoppades skulle ha ta dem över Medelhavet till Italien.

Kanske skulle de nått fram. Kanske havet hade tagit dem på vägen. Men strax före midnatt upptäcktes den av M/S Phoenix radar.

– Vi var väldigt rädda, säger mamman om resan över havet. Rädda både för vattnet och för båten.

Foto: Christoffer Hjalmarsson

Många av flyktingarna har aldrig varit på havet innan de gett sig av med sikte mot Europa. Strax innan han undsätts kräks en ung man över gummibåtens reling – av stress, skräck eller sjösjuka. När de har lämnat båtarna flyter deras tillhörande ägodelar omkring, som skor och vattenflaskor.

 

Foto: Christoffer Hjalmarsson

På väg mot Europa. Efter en två dygn lång räddningsoperation har Moas 285 flyktingar ombord och sätter kurs mot Sicilien. Övre däck på "M/S Phoenix" får användas.

Fyra månader gamla Jafar räddas

Jafar är den första som lyfts ombord på ”M/S Phoenix”, den ombyggda kanadensiska trålare som Moas - Migrant Offshore Aid Station - använt sedan 2014. Kvinnor och barn räddas först.

Väninnan Khadiya Abdulaziz plockas upp samtidigt. Även hon har en nyfödd son, Omar med sig.

– Vi kommer från al-Safirah 50 kilometer från Aleppo, berättar Khadiya Abdulaziz. Det var väldigt mycket bomber kring Aleppo, det var därför vi flydde. Min familj är i Syrien i Raqqa. De lever men är i fara.

– Vi flydde för ett år sedan. Först åkte vi till Turkiet och var en månad i Istanbul, efter det åkte vi till Sabratha i Libyen.

Foto: Christoffer Hjalmarsson

Khadiya Abdulhaziz, 22 år, har flytt från Syrien. Hembyn, strax utanför Aleppo, var länge säker men gradvis kröp striderna närmare. Dottern Ayat, 3 år, har fått en uppblåst engångshandske att leka med. Och sonen har somnat i mammas famn.

 

Det var där i Sabratha som Jafar föddes. Ännu ett liv född i flykt.

Det är rätt få syrier som kommer till Europa via Libyen och Medelhavet, men fler ser sig tvingade att ta den rutten sedan Turkiet på allvar börjat patrullera farvattnen mot Grekland i enlighet med ett avtal som slöts med EU i mars 2016.

EU:s ledare fruktade att Europa inte skulle klara av ännu ett flyktingår som 2015 då över 800 000 tog sig med båt från Turkiet den korta vägen över till grekiska öar som Lesbos. I fjol sjönk siffran till 173 000.

Men flyktingar och migranter fortsätter att drömma om Europa. I den bästa av världar skulle de förstås stanna hemma i länder med fred och ekonomier som fungerar. Så gott som alla skulle föredra det.

Men krig, kollapsade stater, fattiga länder söder om Sahara där främst unga män inte ser någon framtid, fortsätter att fylla på strömmen av människor.

Så när vägen via Turkiet ses som blockerad, så tar fler chansen att göra den farliga resan över Medelhavet.

Foto: Christoffer Hjalmarsson

Efter två räddningsoperationer samarbetar Moas båt med en annan båt som har gjort en egen räddningsaktion. Moas får över fler flyktingar på M/S Phoenix, en av dem är Djibril Tcham från Guinea-Bissau. Han har betalt 20 000 kronor för sin biljett.

 

År 2009 var det cirka 11 000 migranter som kom, två år senare, i kölvattnen på den arabiska våren, så kom 64 300.

År 2015 hade siffran vuxit till 145 000 och i fjol steg den ytterligare till 181 000. Däribland Jafar och hans mamma.

Den stora merparten kommer via Libyen, ett land som slitits sönder av inbördeskrig efter Moammar Khadaffis fall 2011 och där rivaliserande regeringar bekämpar varandra. Ett land där människosmugglarna gör stora och hänsynslösa affärer.

Foto: Christoffer Hjalmarsson

Två toaletter finns till hands. En på det undre däcket och den andra på det övre. Innan natten kommer bildas köer och snart är det dags för tandborstning.

 

Ingen trodde vi skulle överleva
Foto: Christoffer Hjalmarsson

Några unga män från Gambia fascineras av solnedgången på Medelhavet. En natt kvar innan landstigning.

 

De flesta av de 285 människor som plockas upp av ”M/S Phoenix” på denna resa kommer från Afrika.

Där finns allt från marockaner till migranter från Gambia och Elfenbenskusten.

– Det var en galen resa, ingen trodde vi skulle överleva, säger Jonas Manka, 22 från Gambia. Vi var nästan 160 i båten och när vi kommit ut på havet började den ta in vatten.

– Det var första gången jag varit på havet. Vi dog inte men vi trodde alla att vi skulle dö.

Foto: Christoffer Hjalmarsson

Ett dödens lotteri. Under 2016 miste 5 079 flyktingar sina liv under båtresor över Medelhavet. Den högsta siffran någonsin. De här hade tur. Det är lördag förmiddag och den andra båten inom bara några timmar har upptäckts. Moas agerar snabbt, slår larm och beger sig mig mot den förlista gummiflotten. Ett sextiotal personer är strandade på båten. Skorna hänger runt deras halsar.

Dödligaste rutten i världen

Han hade all anledning att vara rädd. Resan är ett lotteri med döden. Ett lotteri där allt fler drar nitlotten. I fjol miste minst 5 079 livet när de försökte ta sig över Medelhavet, den högsta siffran hittills.

Det gör flyktvägen över Medelhavet till den i särklass dödligaste rutten i världen. Enligt FN-organet IOM - International Organization for Migration - dog nästan 7 500 migranter och flyktingar 2016. Två av tre dödsfall ägde rum på Medelhavet.

Foto: Christoffer Hjalmarsson

Resan till Sicilien tar flera dygn och under tiden lever flyktingarna bokstavligt talat på vatten och bröd. Efter att lättnaden lagt sig breder tristessen ut sig. Många klagar över att de inte får röka cigaretter. Morgonsolen tittar fram och snart är de i land i staden Pozzalo på Sicilien.

 

Malta har ordförandeskapet i EU detta halvår och i veckan varnade premiärminister Joseph Muscat för att EU riskeras sammankallas till en krismöte i vår om ingen ändring sker:

– Valet står mellan att göra något nu eller tvingas till ett akut möte i april eller maj när tiotusentals människor är på väg över havet och drunknar.

Muscat vill att EU ska försöka få stopp på flyktingtrafiken från Libyen på samma sätt som avtalet med Turkiet kraftigt minskade på strömmen därifrån.

Migranterna känner i regel till att resan är livsfarlig. Båtarna som smugglarna förser dem med är långt ifrån avsedda att ta sådana mängder människor som packas ombord, eller tänkta att göra sådana resor som de beger sig ut på.

Foto: Christoffer Hjalmarsson

Moas bränner smugglarnas båtar efter att de undsatt flyktingarna. Risken är stor annars att smugglarna återanvänder dem – trots att redan från början är knappt är sjödugliga.

 

Djibril Tcham från Guinea-Bissau säger att det var lätt att hitta smugglarna. Det är bara att fråga vem som helst i Libyen, säger han. Hans biljett kostade 20 000 kronor.

Men smugglarna är ofta fullständigt hänsynslösa.

– De tog allt innan vi gick på träbåten, berättar Mariam Coulibaly, 16, från Elfenbenskusten. Skor, kläder, allting. De sa att vi ändå skulle dö.

Foto: Christoffer Hjalmarsson

Natten är kall och många kurar ihop sig i sina aluminiumfiltar för att behålla värmen. Några somnar sittandes.

 

Räddningsarbetarna på ”M/S Phoenix” ser denna dödfruktan varje gång de upptäcker en båt. Så migrantbåtarna måste nalkas med försiktighet.

– Det är svårt att närma sig båten med migranter eftersom om man kommer från en sida så riskerar alla passagerare att ta sig dit och det kan destabilisera båten, berättar John Hamilton, en av Moas räddningsarbetare i en intervju med Röda korset.

– Så vi närmar oss från aktern och det är vanligen jag som försöker lugna ner dem.

Foto: Christoffer Hjalmarsson

Räddningsinitiativet Moas är en av de grupper som kämpar för att hålla dödstalen nere på Medelhavet. När en gummiflotte siktas skickas räddningsbåtarna ut utan dröjsmål. En efter en hjälps människorna över till Moas stabilare gummibåt. Många människor har aldrig varit ute på vattnet och drabbas av panik när de märker att den gummiflotte de sitter i håller på att förlisa.

 

I värsta fall kan själva räddningsögonblicket utlösa katastrofen. Det är vad som hände när ett lastfartyg som skulle plocka upp nödställda i april 2015 fick fiskefartyget med flyktingar att kapsejsa. Över 800 miste livet.

Det gav för en gångs skull stora rubriker. En sjökatastrof nästan i Titanic-klass. Någon liknande stor enskild förlisning inträffade inte i fjol och uppmärksamheten blev också mindre trots att 2016 alltså blev ett dödligare år än 2015.

EU har en pågående säkerhetsoperation i Medelhavet som heter Operation Triton. Den är dock mer inriktad på att jaga människosmugglare än sjöräddning.

Foto: Christoffer Hjalmarsson

Värme och plötslig trygghet. Lemehdi Habibi har räddats från en överfull fiskebåt. Väl ombord på Moas fartyg "M/S Phoenix" får den 24-årige marockanen en aluminiumfilt att värma sig med.

 

Det är bland annat därför privata initiativ som Moas rycker in. Moas startades 2014 av den amerikanske miljonären Christopher Catrambone och hans italienska hustru Regina.

De drev ett försäkringsbolag för journalister och privat säkerhetspersonal som arbetar i riskområden. Men deras liv förändrades en dag i juli 2013 när familjen - de har en 18-årig dotter också, Maria Louisa - var ute och seglade i en yacht utanför ön Lampedusa.

 

LÄS OCKSÅ: Flykten över Medelhavet: De fick betala ett högt pris

 

Det var en ren nöjestripp, men plötsligt fick de se en vinterjacka i havet. Kaptenen ombord - Marco Cauchi - hade deltagit i flera räddningsoperationer och noterade att jackan säkerligen tillhört en migrant.

Året innan - 2012 - hade cirka 500 drunknat, många just kring Lampedusa, den närmaste italienska ön från Nordafrikas kust. En av besättningsmedlemmarna ombord berättade för Christopher Catrambone hur han en gång öppnat en liksäck:

– Det var ett barn, kanske sju eller åtta år, med händerna ihopknipna och ögonen vidöppna.

Vårt paradis är deras helvete

Berättelserna och diskussionen ombord om migranterna gjorde djupt intryck på den amerikanske miljonären. För Guardian berättar han:

– Det fick mig att tänka: Wow! Här är jag ute och nöjesseglar på min båt samtidigt som folk dör.

– Så vår himmel är deras helvete. Vårt paradis är deras helvete.

 

Så många har dött när de försökt ta sig över Medelhavet

2016 - 5 079

2015 - 3 777

2014 - 3 279

2013 - 600

2012 - 500

2011 - 1 500

 

Det ändrade hans liv. Han köpte två fisketrålare från Kanada som han gjorde om till räddningsfartyg. De första seglade ut den 30 augusti 2014.

Under den första resan räddade de 350 personer. Under de första tio veckorna plockades 1 462 upp ur vattnet. Och så har det fortsatt, med ständigt stigande siffror.

 

Foto: Christoffer Hjalmarsson

Äntligen land. För många blir den psykiska belastningen stor när de äntligen når land. Några bryter ihop och andra blir glada. Fotografering väntas och snart ska det slussas vidare för ännu ett liv i väntan.

 

Även dottern Maria Louisa har varit ute flera gånger. En natt träffade hon en jämnårig, engelsktalande, välutbildad flykting från Syrien som hette Rasha. Hon var på flykt ensam efter att hennes bägge föräldrar dödats. Så här berättar Maria Louisa för the Guardian:

– Jag såg på henne och hon såg på mig och jag sa: Tänk om jag var Rasha? Tänk om jag sett människor skjutas ihjäl av prickskyttar, sett mina föräldrar dödas framför mina ögon.

– Jag skulle också vilja komma därifrån. Hon var så modig. Hon sa: ”Antingen klarar jag mig, eller så dör jag när jag försöker”.

Pappa Christopher Catrambone lägger till:

– Du kanske inte är humanitärt sinnad när du kliver ombord på ”Phoenix”. Men du är det när du kliver av.

Foto: Christoffer Hjalmarsson

De första stegen på europeisk mark. Den italienska polismannen hälsar flyktingen välkommen genom att kroppsvisitera honom. I sicilianska Pozzalos hamn tar myndigheterna över och efter en snabb läkarkontroll får flyktingarna sätta sig på bussar för transport till en mottagningsanläggning.

 

Christoffer Hjalmarsson på båten M/S Phoenix.

FAKTA

Rekordmånga anlände till Italien:

• Över 180 000 migranter kom till Europa över Medelhavet år 2016. Aldrig förr har så många migranter och flyktingar sökt asyl i Italien som då, 171 000.

• De flesta som kom till Italien hade flytt krig, diktatur eller fattigdom i länder som Nigeria, Eritrea, Sudan och Gambia.

• De flesta inleder resan över Medelhavet från Libyen, ett land där många av dem utsatts för övergrepp. FN-organet IOM fann vid en undersökning att 70 procent av de nyanlända till Italien sa att utsatts för någon form av övergrepp under deras resa till Europa.

• En majoritet av de tillfrågade sa också att de inte planerat att ta sig till Europa från början, men att de tvingats till det av omständigheterna.

• Även om rekordmånga anlänt till Europa från Afrika år 2016, så är det fortfarande bara 3,3 procent av de totala mängde afrikanska flyktingar som kommer till Europa. 93 procent av tar sig till andra afrikanska länder eller andra regioner av hemlandet.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag