Temperaturen på jorden ökar. Foto: NASA
Temperaturen på jorden ökar. Foto: NASA

2014 var det varmaste året hittills – i historien

Publicerad

2014 var världshistoriens varmaste år – åtminstone sedan mätningarna började.

Detsamma gäller för Sverige och Europa.

– Det vi för 20 år sedan kallade för ett värsta möjliga scenario är vad vi har i dag, säger klimatforskaren Michael Tjernström.

Den globala temperaturen var högre i fjol än de två tidigare rekordåren 2005 och 2010. Medeltemperaturen på 58.24 grader Fahrenheit, eller 14,57 grader Celsius, är den högsta siffran sedan 1880 då mätningarna startade, uppger flera amerikanska medier, bland andra USA Today.

Två olika amerikanska mätningar av den globala temperaturen - en från NASA och en från National Oceanic and Atmospheric Administration, NOAA - har uppmätt rekordet.

Rekord i Sverige och Europa

Toppnoteringar registrerades även i Sverige och Europa, enligt SMHI:s preliminära beräkningar. På hemmaplan hade vi en medeltemperatur på cirka 6,9 grader, vilket var 0,15 grader högre än det tidigare rekordåret 1934.

– Uppvärmningen beror till stor del på våra utsläpp av växthusgaser. I dag har vi det som man för 20 år sedan föreställde sig som ett värsta möjliga scenario, säger Michael Tjernström, klimatforskare på Stockholms universitet.

Skillnaden mellan två år kan vara ganska stor, menar Michael Tjernström. Därför skulle rekordet lika bra ha kunnat komma för något år sedan. Men blickar man tillbaka kan man se att temperaturen successivt stiger, och det finns inget som tyder på att trenden skulle vara på väg att vända.

– Med tanke på att det blir varmare blir det nya värmerekord då och då. I Sverige kanske någon får mindre strandtomt, men i andra delar av världen kan den ökade nederbörden och smältningen av polarisarna leda till extremt väder, säger Michael Tjernström.

Drabbar fattiga länder värst

Det är fattiga länder som drabbas värst av klimatförändringarna. Men det betyder inte att resten av världen klarar sig utan konsekvenser.

– De flesta av världens största städer ligger kustnära och har stora slumområden som lätt påverkas. Om alla börserna hickade till när Schweiz släppte sin valuta fri under torsdagen, då är det ganska lätt att inse att även vi i Sverige drabbas ekonomiskt när man måste flytta på miljonstäder, säger Michael Tjernström.

Sedan växthusgaserna började diskuteras har vi inte kommit särskilt långt, menar Michael Tjernström. Men det finns andra områden där vi bättrat oss.

– Ozonlagret är faktiskt en framgångshistoria. Det har nästan återhämtat sig helt och hållet.

Vill vi hejda den stigande temperaturen finns det i dagsläget bara ett sätt att göra, menar Michael Tjernström.

– Vi måste sluta att sluta att släppa ut växthusgaser helt och hållet innan det här århundradet når sitt slut och det förefaller mer och mer osannolikt att vi skulle lyckas med det. Naturen överlever när temperaturen blir för hög, men frågan är om vi gör det.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag